Närliggande

5.Men det gäller inte helt utan undantag. Ett sådant är NJA 2003 s. 555. Högsta domstolen ändrade då vad som slagits fast i en varumärkesrättslig fråga i NJA 1990 s. 469 med hänvisning till att Sverige efter inträdet i EU hade att beakta ett EU-direktiv på varumärkesområdet samt till EU-domstolens praxis — som gick i en annan riktning än Högsta domstolens tidigare avgörande. Det hade då varit en överloppsgärning att hänskjuta målet till plenum. Ett annat exempel är NJA 2009 s. 586, som rörde värdegränsen mellan stöld och snatteri, dvs. en lagtolkning, där domstolen använde samma utgångspunkt som i det tidigare fallet NJA 1990 s. 743 när domstolen höjde värdegränsen med hänvisning till penningvärdeförändringen. Formellt kan man se det senare fallet som en ändrad lagtolkning, men i realiteten var det inte fråga om något ändrat synsätt. På motsvarande sätt förhöll det sig i rättsfallet NJA 2003 s. 339. Fallet gällde Rohypnol och frågan var om det förelåg sådan ny kunskap om farligheten av den aktiva substansen att det motiverade att gränsen, vid ett rent mängdresonemang, mellan narkotikabrott och grovt narkotikabrott (fallet rörde varusmuggling av narkotika) ändrades. Högsta domstolen ansåg det visat att Rohypnol var betydligt farligare än vad som funnits anledning att anta vid tiden för domstolens avgörande i NJA 1998 s. 24.s. 801