Stycket

7.Det är de kvalifikationer som arbetsgivaren skulle ha accepterat vid en intern rekrytering som har betydelse för om en arbetstagare har tillräckliga kvalifikationer för att kunna omplaceras till ett visst arbete. Det är arbetsgivaren som har bevisbördan för att ett visst krav skulle ha uppställts vid en intern rekrytering. En arbetsgivare som påstår att en arbetstagare inte har tillräckliga kvalifikationer för ett visst arbete har, enligt rättspraxis, bevisbördan för att detta påstående är riktigt. Arbetsgivaren måste i en sådan situation på ett tillfredsställande sätt visa att det finns fog för ståndpunkten att arbetstagaren inte har tillräckliga kvalifikationer för befattningen och heller inte kan uppnå villkoret med en rimlig upplärningstid. 3.1 Arbetstagarens rätt till upplärning Arbetsgivarens skyldighet att försöka omplacera en arbetstagare dels i kraft av sin arbetsledningsrätt, dels mot bakgrund av 22 och 7 §§ LAS, för att undvika en uppsägning betyder inte att arbetstagaren måste behärska de nya arbetsuppgifterna fullständigt från första dagen. På samma sätt som arbetsgivaren vid en extern rekrytering erbjuder en nyanställd upplärning i arbetet, bör arbetsgivaren acceptera att en arbetstagare som måste omplaceras för att undgå att bli uppsagd, erhåller en rimlig tid för lära sig de nya arbetsuppgifterna. Av AD 1996 nr 42 framgår att arbetsgivarens utsatta ekonomiska läge kan påverka vilken upplärningstid som kan vara skälig att tillhandahålla för att arbetstagaren ska uppnå kravet på tillräckliga kvalifikationer. I domen påpekade AD att den ekonomiska situation som föranledde den omorganisation som arbetsgivaren vidtog berättigade arbetsgivaren att ställa krav på att få tillgång till en arbetstagare som kunde yrket. Den upplärningstid som kunde bli aktuell för en ny arbetstagare måste därför bli förhållandevis begränsad.s. 620