Stycket

2.Fallet prövades av HD en första gång i NJA 2002 s. 314. De svarande hade yrkat att rätten skulle avvisa käromålet på grund av rättegångshinder. De ansåg att talan, i den mån den alls skulle prövas enligt svensk rätt, skulle behandlas som ett yttrandefrihetsmål enligt YGL. Avgörande blev därför definitionen av YGL:s tillämpningsområde i 1 kap. 6 § andra stycket YGL (vår kurs.): ”I fråga om radioprogram som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige gäller vad som i denna grundlag föreskrivs om radioprogram i allmänhet.” HD anförde att det avgörande är om programverksamheten bedrivs i Sverige eller i utlandet. Detta beror i sin tur på var bestämmandet över programinnehållet utövas. I målet sändes programmet först till TV3 i London och detta bolag stod för programverksamheten. HD kom därför fram till att 1–9 kap. YGL inte var tillämpliga. Därefter anförde HD avslutningsvis: Regleringen avgränsar Sveriges jurisdiktion i det tryck- och yttrandefrihetsrättsliga regelsystemet och kan inte anses innebära någon otillåten diskriminering av företag som bedriver programverksamhet utanför Sverige.s. 325