5 · Den avtalsrättsliga regeln

1.5.1 Tillämpningsomfång 5.1.1 Avtalsvillkor Den avtalsrättsliga ogiltighetsregeln tar sikte på syftet med ”avtalsvillkor”. Termen används av allt att döma i samma vida betydelse som den har inom lagstiftningen i stort. Det innebär att regeln omfattar allt avtalsinnehåll i snäv mening; det vill säga allt som följer av en vederbörlig tolkning av avtalet. Några avgränsningsproblem uppkommer alltså inte i detta hänseende: vad än ett avtal innehåller är det ogiltigt, om och i den mån avtalsinnehållet har det angivna syftet. Detta hindrar inte att svåra frågor kan uppkomma i fråga om rättsverkningarna, beroende bland annat på vad det är för slags avtalsvillkor som drabbas av ogiltigheten och hur det ogiltiga villkoret samspelar med avtalets övriga innehåll. 5.1.2 Partsstrukturen Ordalydelsen av 9 kap. 16 a § första meningen ABL ställer inga uttryckliga krav på partsstrukturen utan är öppen inför tolkningen att ogiltighetssanktionen även kan drabba avtalsförhållanden som bolaget inte är part i. Av regeringens uttalanden i propositionen står också klart att regeln ska tolkas på detta sätt. En särskild fråga är om den svenska rätten i detta hänseende går längre än EU-rätten. Förordningsbestämmelsen inskränker sig till företagets avtal. Att så är fallet följer uttryckligen av dess lydelse. Till skillnad från regeringen ansåg Lagrådet även att direktivbestämmelsen begränsar sig till företagets avtal. Mycket talar emellertid för att direktivbestämmelsen saknar en sådan begränsning. En iögonfallande skillnad jämfört med förordningsbestämmelsen är att direktivbestämmelsen inte uttryckligen begränsar sig till företagets avtal. Med tanke på förordningsbestämmelsens avfattning borde en sådan begränsning ha föreskrivits uttryckligen även i direktivet, om den hade varit åsyftad. Direktivbestämmelsen torde därför kräva en nationell ogiltighetsregel som utöver bolagets avtal även reglerar avtal varigenom aktieägare inbördes eller gentemot tredje part åtar sig att på stämman rösta eller inte rösta på visst sätt ifråga om val av revisor. 5.1.3 Fyra regler Frågan är då under vilka villkor ett avtalsvillkor är ogiltigt enligt 9 kap. 16 a § första meningen ABL. Lydelsen till trots knyter ogiltighetssanktionen an till avtalsinnehållet och inte till syftet. Såvitt jag kan se innehåller stadgandet åtminstone fyra olika avtalsrättsliga ogiltighetsregler. Den första är följande: Regel R Alla ställföreträdare saknar kompetens att påföra aktiebolaget skyldigheter att välja eller inte välja en viss revisor eller en revisor som finns med i en viss förteckning eller liknande. Med ”kompetens” åsyftas då möjligheten att genom rättshandlingar åstadkomma rättsverkningar i enlighet med rättshandlingarnas innehåll. Att ställföreträdare saknar nämnda kompetens innebär följaktligen att eventuella avtalsförpliktelser för bolaget att exempelvis välja en viss revisor är ogiltiga. Betraktat utifrån perspektivet hos bolagets medkontrahenter innebär Ratt var och en är förhindrad att genom avtal med bolaget skaffa sig rättigheter att bolaget ska välja eller inte välja en viss revisor etc.s. 131

2.Det kan framhållas att R inte bara följer av 9 kap. 16 a § första meningen ABL, utan även av grunderna för 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL. Regeringen har på denna punkt missuppfattat innebörden av gällande rätt. Syftet med 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL är inte endast att säkerställa att vissa avgöranden ”formellt sett” ligger i stämmans händer, utan även att staka ut ovillkorliga gränser för aktiebolagets avtalsbundenhet. Av grunderna för första stycket första meningen följer att alla ställföreträdare saknar kompetens att påföra bolaget förpliktelser att fatta eller inte fatta beslut som faller inom stämmans exklusiva kompetens. Anta att styrelsen ingår ett avtal med en långivare och att avtalet föreskriver att långivaren har rätt att bestämma vem bolaget ska välja som revisor. I så fall följer såväl av R och därmed av 9 kap. 16 a § första meningen ABL som av 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL att den avtalade skyldigheten för bolaget — och långivarens motsvarande kravrätt — är ogiltig. Som nedan utvecklas kan långivaren däremot i bolagsordningen ges rätt att utse en revisor (förutsatt att minst en även utses av bolagsstämman). R delar alltså tillämpningsomfång med dessa mer generella regler. I detta hänseende har Lagrådet fog för sin uppfattning att lagförslaget slår in öppna dörrar. Men till skillnad från vad Lagrådet antar innebär det inte att lagändringen är överflödig. Anledningen är framförallt att stadgandet i 9 kap. 16 a § ABL innehåller flera regler som, till skillnad från R, inte följer av tidigare gällande rätt. Dessutom skiljer sig R från 8 kap. 42 § ABL på det sättet att R ska beaktas ex officio.s. 133

3.Ytterligare en regel som följer av 9 kap. 16 a § ABL kan konstrueras med utgångspunkt i det av regeringen diskuterade exemplet om att ett för företaget väsentligt lån är försett med ett villkor som innebär att lånet förfaller, om inte företaget väljer en viss revisor. Revisorsvalet tillhör visserligen stämmans exklusiva kompetens, men i detta exempel innehåller avtalet ingen skyldighet för bolaget att välja viss revisor. Underlåtenhet att välja den avtalsutpekade revisorn är i stället enligt avtalet ett villkor för uppkomsten av en annan skyldighet, nämligen att omedelbart återbetala lånet och denna skyldighet handlar inte om en fråga som faller inom stämmans exklusiva kompetens.s. 133

4.I likhet med regeringen har jag svårt att se att ett sådant avtalsvillkor skulle vara ogiltigt redan enligt 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL eller dess grunder. Mot bakgrund av lagtextens utformning och regeringens uttalanden står däremot klart att avtalsvillkoret är ogiltigt enligt 9 kap. 16 a § första meningen ABL: det kan utan tvekan sägas syfta till att bolagsstämman ska välja en viss revisor. Det sagda innebär enligt min mening mer generellt att 9 kap. 16 a § första meningen ABL, utöver R, även innehåller följande regel: Regel R Alla ställföreträdare saknar kompetens att för bolaget villkora uppkomsten av skyldigheter (eller upphörandet av rättigheter) av att en viss revisor väljs eller inte väljs etc. Betraktat utifrån perspektivet hos bolagets medkontrahenter medför R även att var och en är förhindrad att genom avtal med bolaget villkora uppkomsten av rättigheter av att bolaget väljer eller inte väljer viss revisor etc.s. 134

5.Gemensamt för R och R är att bägge handlar om aktiebolagets avtal. Men tillämpningsomfånget hos den avtalsrättsliga ogiltighetsregeln begränsar sig inte till avtal som aktiebolaget är part i. Tolkad i ljuset av direktivbestämmelsen och regeringens uttalanden i propositionen innehåller den även följande regel: Regel R Aktieägare saknar kompetens att påföra sig själva förpliktelser att på bolagsstämma rösta eller inte rösta för att en viss revisor väljs etc. Betraktat utifrån perspektivet hos aktieägares medkontrahenter medför R även att var och en är förhindrad att genom avtal med aktieägare tillförsäkra sig rättigheter att aktieägarna ska eller inte ska rösta för att en viss revisor väljs etc. Regeln omfattar både avtal mellan aktieägare inbördes och avtal mellan å ena sidan aktieägare och å andra sidan tredje part, exempelvis en långivare till bolaget.s. 134

6.Ett exempel är aktieägaravtal som föreskriver skyldigheter att på bolagsstämma avstå från att rösta för val av revisorer som tillhör ett visst nätverk. Ett annat exempel är sådana avtal mellan aktieägare och bolagets långivare.s. 134

7.Slutligen medför de skäl som underbygger R och R att 9 kap. 16 a § första meningen ABL rimligen även torde innehålla följande regel: Regel R Aktieägare saknar kompetens att villkora uppkomsten av skyldigheter (eller upphörandet av rättigheter) för sig själva av att de på bolagsstämma röstar eller inte röstar för att viss revisor väljs etc. Betraktat utifrån perspektivet hos aktieägares medkontrahenter medför R även att var och en är förhindrad att genom avtal med aktieägare villkora uppkomsten av rättigheter av att aktieägarna på bolagsstämma röstar eller inte röstar för att en viss revisor väljs etc. I likhet med R omfattar R både avtal mellan aktieägare inbördes och avtal mellan å ena sidan aktieägare och å andra sidan tredje part, exempelvis en långivare till bolaget.s. 134

8.Ett exempel är om en aktieägare avtalar med bolagets långivare och avtalet föreskriver att aktieägaren ska rösta för frivillig likvidation av bolaget, om inte aktieägaren röstat för val av viss revisor.s. 135

9.Till skillnad från R utgör R–R nymodigheter i svensk rätt. Sakligt sett kan de fyra reglerna grupperas utifrån två olika indelningsgrunder. Den första tar fasta på huruvida reglerna handlar om bolagets eller aktieägares avtalsbundenhet. I detta hänseende går en skiljelinje mellan å ena sidan R och R och å andra sidan R och R. Medan de förra handlar om bolagets avtalsbundenhet handlar de senare om aktieägares avtalsbundenhet.s. 135

10.Sett utifrån en annan synpunkt går i stället en skiljelinje mellan å ena sidan R och R och å andra sidan R och R. Till skillnad från de förra tar de senare sikte på avtalade villkor för uppkomsten av förpliktelser eller upphörandet av rättigheter. Det innebär att de avtalsvillkor som R och R reglerar utgör vad jag i annat sammanhang har kallat indirekt handlingsstyrande kontraktsklausuler. Vad som är ogiltigt enligt R och R är indirekta avtalsnormeringar av en viss beslutstyp — revisorsval — som aktiebolagsrättsligt faller under stämmans exklusiva kompetens. Däremot finns ännu inga ogiltighetsregler för indirekta avtalsnormeringar av andra sådana beslutstyper.s. 135

11.Anta att styrelsen för bolagets räkning ingår ett avtal med en långivare och att avtalet föreskriver att lånet förfaller, om inte bolaget i ett visst hänseende ändrar bolagsordningen, t.ex. genom att införa en bestämmelse som föreskriver att långivaren har rätt att utse en bolagsrevisor. Beslut om ändringar av bolagsordningen faller enligt 3 kap. 4 § ABL under stämmans exklusiva kompetens. Det innebär att avtalade skyldigheter för bolaget att ändra eller inte ändra bolagsordningen är oförbindande enligt 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL och dess grunder. I detta exempel finns dock ingen sådan skyldighet. Att bolaget ändrar bolagsordningen är i stället enligt avtalet ett villkor för att en annan skyldighet inte ska uppkomma. Detta villkor är inte ogiltigt enligt 8 kap. 42 § första stycket första meningen ABL och träffas inte heller av 9 kap. 16 a § ABL. Därmed inte nödvändigtvis sagt att villkoret är bindande. Huruvida så är fallet får avgöras mot bakgrund av 36 § avtalslagen.s. 135

12.En särskild fråga är om reglerna R–R uttömmer tillämpningsomfånget hos 9 kap. 16 a § första meningen ABL. Med tanke på den generellt avfattade lydelsen hos stadgandet går det knappast att upprätthålla några fullständighetsanspråk. Däremot torde R–R fångade praktiskt viktigaste typfallen av ogiltighet. 5.2 Ogiltigheten och dess rättsverkningar 5.2.1 Allmänt Frågan om vilka rättsverkningar som närmare bestämt följer av den föreskrivna ogiltigheten berörs vare sig av ABL eller revisionspaketet. Frågan berördes däremot i förarbetena genom regeringens uttalande i specialmotiveringen om att det förhållandet att ett avtalsvillkor är ogiltigt inte innebär att förekomsten av ett sådant villkor leder till att valet av revisor i sig blir ogiltigt, utan ”endast” att stämman inte är bunden av villkoret vid revisorsvalet. 5.2.2 Den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen Regeringens uttalande att förekomsten av ett ogiltigt avtalsvillkor inte medför att valet av revisor i sig blir ogiltigt innebär att den obligationsrättsliga ogiltigheten hos avtalsvillkoret inte påverkar den aktiebolagsrättsliga giltigheten av bolagsstämmobeslut om val av revisor. Att en viss person valts som revisor på bolagsstämma i överensstämmelse med ett obligationsrättsligt ogiltigt avtalsvillkor medför alltså inte att bolagsstämmobeslutet är aktiebolagsrättsligt ogiltigt. Förutsatt att stämmobeslutet inte strider mot tillämpliga aktiebolagsrättsliga regler eller (i förekommande fall) bolagsordningsbestämmelser är det giltigt, oavsett om beslutet överensstämmer med (eller för den delen strider mot) ett ogiltigt avtalsvillkor. På motsvarande sätt gäller att inte heller det förhållandet att ett bolagsstämmobeslut strider mot ett obligationsrättsligt giltigt avtalsvillkor påverkar beslutets aktiebolagsrättsliga giltighet. I grund och botten är allt detta konsekvenser av den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen, i enlighet med vilken avtal inte utan lagstöd medför aktiebolagsrättsliga verkningar. Detta gäller alltså oavsett om avtalen är obligationsrättsligt giltiga eller inte. 5.2.3 Ogiltighet av bolagets förpliktelser Enligt regeringen innebär förekomsten av ett obligationsrättsligt ogiltigt avtalsvillkor ”endast” att stämman inte är bunden av villkoret vid revisorsvalet. Frågan är hur detta uttalande ska förstås. Tydligt är att vad som förnekas inte är aktiebolagsrättsliga verkningar eftersom sådana redan dessförinnan avvisats. I stället måste uttalandet tolkas obligationsrättsligt. Det problem som en sådan tolkning ställs inför är att stämman inte är något självständigt rättssubjekt som skulle kunna uppträda i några rättsförhållanden. Närmast till hands ligger därför att uppfatta uttalandet som en utsaga om att aktiebolaget inte är obligationsrättsligt bundet av det ogiltiga villkoret.s. 136

13.Uppfattat på detta sätt vill regeringen med andra ord framhålla att aktiebolaget inte drabbas av några påföljder för avtalsbrott såsom skadestånd eller i förekommande fall avtalsviten, om stämman skulle välja en revisor i strid med det ogiltiga avtalsvillkoret. Uppenbart är emellertid att uttalandet begränsar sig till att avse situationer där bolaget genom avtal åtagit sig förpliktelser att välja eller inte välja en viss revisor etc.; dvs. situationer som faller under R. Som nedan utvecklas får ogiltigheten andra verkningar i situationer som faller under R-R 5.2.4 Ogiltighet av aktieägares förpliktelser Regel R reglerar avtal mellan aktieägare inbördes eller mellan aktieägare och tredje part som föreskriver förpliktelser att rösta eller inte rösta för val av viss revisor etc. Till skillnad från situationer som faller under R uppkommer vid tillämpning av R aldrig frågan om bolagets bundenhet. I stället innebär ogiltigheten här att aktieägarna inte drabbas av några påföljder för avtalsbrott, om de röstar i strid mot de ogiltiga förpliktelserna.s. 137

14.Anta att aktieägarna i ett aktieägaravtal åtagit sig att på bolagsstämma rösta för val av viss revisor och att avtalet föreskriver att överträdelser av denna skyldighet medför skyldighet att utge vite om 100 000 kr till viss fördelning mellan icke avtalsbrytande parter.s. 137

15.Ogiltighet enligt R innebär i detta exempel att röstbindningen är ogiltig. Röstning i strid mot avtalet aktualiserar därför inga påföljder för avtalsbrott, varför var och en — utan risk för vitessanktion — kan rösta efter eget gottfinnande i detta hänseende. 5.2.4 Ogiltighet av villkor för uppkomsten av förpliktelser eller upphörandet av rättigheter Gemensamt för situationer som faller under reglerna R och R är att ogiltigheten inte aktualiserar samma typ av frågor som i situationer som faller under R eller R. Närmare bestämt innebär ogiltigheten i dessa fall att de villkorade skyldigheterna inte uppkommer (respektive att de villkorade rättigheterna inte upphör), trots att villkoren uppfylls.s. 137

16.Anta att bolagets skuld till en långivare B enligt avtal förfaller om bolaget inte väljer en viss revisor X och att bolaget, trots avtalsvillkoret, inte väljer X.s. 137

17.Ogiltighet enligt R innebär i detta exempel att förfallovillkoret är ogiltigt. Till följd av detta uppkommer inte någon skyldighet för bolaget att återbetala lånet, trots att bolaget inte väljer X. Om långivaren B stämmer bolaget med yrkande om att bolaget ska åläggas återbetalningsskyldighet i enlighet med avtalet ska talan med andra ord ogillas. Mutatis mutandis följer liknande effekter vid tillämpning av R.s. 138

18.Anta att en aktieägare A avtalar med bolagets långivare B och att avtalet föreskriver att A ska rösta för frivillig likvidation av bolaget, om inte A röstar för val av viss revisor X. Anta vidare att A, trots avtalsvillkoret, inte röstar för val av X.s. 138

19.Ogiltighet enligt R innebär i detta exempel att A inte blir skyldig att rösta för likvidation, trots att A underlåter att rösta för val av X. A är därför i sin fulla rätt att vägra rösta för likvidation. Om B stämmer A med yrkande om att A exempelvis ska betala skadestånd till B på grund av underlåtelsen att rösta för likvidation ska talan ogillas. A:s underlåtelse att rösta för likvidation utgör inget avtalsbrott, eftersom någon (giltig) skyldighet att rösta för likvidation aldrig uppkommit. 5.2.5 Ogiltighetens övriga verkningar Som de tidigare diskuterade exemplen utvisar kännetecknas de avtalsförhållanden som drabbas av ogiltighetsregeln i 9 kap. 16 a § första meningen ABL av att de vanligen innehåller fler avtalsvillkor än det ogiltiga. En särskild fråga är därför om och i så fall på vilket sätt ogiltigheten av ett visst avtalsvillkor påverkar övriga delar av avtalet.s. 138

20.En viktig utgångspunkt är att ogiltighet av ett avtalsvillkor inte medför ogiltighet av avtalet i dess helhet eller ens av något annat avtalsvillkor. Ogiltighet av förfallovillkoret och av den till detta villkor kopplade återbetalningsförpliktelsen i låneavtalsexemplet innebär inte att låneavtalet som sådant är ogiltigt. Trots detta kan ogiltigheten påverka även det övriga avtalsförhållandet. I vad mån så är fallet får framförallt avgöras i ljuset av förutsättningsläran och 36 § avtalslagen. I praktiken förekommer ibland också att parterna i avtalet berört frågan om vilka effekter en eventuell partiell ogiltighet ska få för det övriga avtalsförhållandet, exempelvis genom att föreskriva att det övriga avtalsförhållandet så långt möjligt ska kvarstå opåverkat.s. 138