Prop. 1970:186 s. 41 f. 1 2 Edling a.a. s. 75. Förutom målsättningen att skapa ett verkligt föräldra- och barnförhållande synes lagberedningen även ha funnit inspiration av andra länders rättsordningar, se NJA II 1917 s. 483. 13 Singer a.a. s. 261. 14 I samband med införandet av 1917 års adoptionslag resonerade lagberedningen kring om adoption helt skulle begränsas till gifta personer. Man fann dock att det inte sällan förekommer att en ogift person vill anta adoptivbarn och att goda skäl därtill föreligger. En sådan begränsning förekom inte heller i de andra länders lagar som utgjorde inspiration, se NJA II 1917 s. 475. 15 Då en make adopterar den andre makens barn genom styvbarnsadoption gäller enligt samma bestämmelse att barnet anses som makarnas gemensamma. 16 Se NJA 1976 s. 702. 1 7 Sambo, barn, gift, isär? — Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar, SCB, Demografiska rapporter 2012:1, s. 15. 18 Prop. 1970:186 s. 48. 19 Sverige har aldrig varit part till konventionen. Den har heller aldrig trätt i kraft, se http://www.hcch.net/index_en.php?act=conventions.text&cid=75 för konventionens status. 20 Konventionen är öppen för ickemedlemmar av OAS, vilket Sverige aldrig har utnyttjat, se http://www.oas.org/juridico/english/sigs/b-48.html för konventionens status. 21 SOU 1989:100 s. 159–160. 22 SOU 2009:61 s. 109–122. 23 A. bet. s. 41. 24 A. bet. s. 43. 2 5 Prop. 2001/02:123 s. 32–34. Vidare reviderades konvention den 27 november 2008 och tillåter numer att adoptionsrätten även omfattar olikkönade sambor. 26 SOU 2009:61 s. 111. Det hänvisas till Explanatory Report on the Convention on Protection of Children and Co-Operation in Respect of Intercountry Adoption, para. 82. http://www.hcch.net/upload/expl33e.pdf. 27 SOU 2009:61 s. 117. 28 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, Årsredovisning 2012, s. 6. http://www.mia.eu/Documents/OmMia/MIAarsred.pdf. 29 Sedan den 1 januari 2005 har adoptivförälderns ålder fått större betydelse för när socialnämnden får lämna medgivande till en internationell adoption enligt 6:12 socialtjänstlagen (2001:453). Enligt Socialstyrelsen adoptionshandbok för socialtjänsten från 2008 bör medgivande inte ges om adoptivföräldern är över 42 år. http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/8583/2008-1015_20081015_rev.pdf. 30 SOU 2009:61 s. 113. Utredningen hänvisade till SCB:s statistik över antalet separationer år 2007. Per 100 barn var antalet 2,42 när föräldrarna var gifta och 4,65 när föräldrarna var sambor. 3 1 A. bet. s. 113. 32 A. bet. s. 114. 33 SCB:s Barn- och familjestatistik, publicerad på http://www.scb.se/ Pages/Product____15656.aspx. 34 Barn, föräldrar och separationer — Utvecklingen under 2000-talet, SCB, Demografiska rapporter 2013:1, s. 17–18. 35 Särskilt yttrande av experten professor Maarit Jänterä-Jareborg i SOU 2009:61, s. 312. 36 Just lagstiftningens påverkan av attityder (i det fallet allmänhetens inställning till homosexuella) var någonting som lyftes fram i samband med att adoptionsrätt utsträcktes till registrerade partner, se tex. SOU 2001:10 Del A s. 351 f. 37 Sörgjerd, Rätten att bli förälder — en analys av reglerna om assisterad befruktning och adoption, SvJT 2012 s. 675 ff. 3 8 NJA 2012 s. 1038. 39 Prop. 1989/90:107 s. 28. 40 Vité Boéchat, Commentary on the United Nations Convention on the Rights of the Child, Article 21: Adoption, 2008, s. 5. 41 Jfr a.a. s. 19. 42 Se t.ex. Gas och Dubois mot Frankrike, dom den 15 mars 2012 och X m.fl. mot Österrike, dom den 19 februari 2013. 43 Dom den 13 december 2007. 44 Se artiklarna 264 a och b samt 267 av den schweiziska civillagen, 10 december 1907 (i dess lydelse den 1 januari 2013). Engelsk översättning, http://www.admin.ch/ch/e/rs/2/210.en.pdf. 4 5 Emonet m.fl. mot Schweiz, p. 33. 46 Id., p. 34. 47 Id., p. 36. 48 Id., p. 64. 49 Se t.ex. Fretté mot Frankrike, dom den 26 maj 2002, p. 32. 50 Marckx mot Belgien, dom den 13 juni 1979, p. 31. 51 Emonet m.fl. mot Schweiz, p. 79. 5 2 Id., p. 80. 53 Id., p. 81. Uttalandet kan närmast ses som ett obiter dictum då domstolen konstaterade att man var förhindrad att pröva frågan om diskriminering i förhållande till gifta eftersom detta inte hade tagits upp i det nationella förfarandet. 54 Se t.ex. Tyrer mot Storbritannien, dom den 25 april 1978, p, 31. 55 Jfr Gas och Dubois mot Frankrike, p. 66. 56 Id., p. 68. 57 Emonet m.fl. mot Schweiz, p. 82. 58 Gas och Dubois mot Frankrike, p. 72. 5 9 Gas och Dubois mot Frankrike och X m.fl. mot Österrike. 60 Artikel 8 i sig ger ingen rätt till adoption, se ovan not 49. 61 E.B. mot Frankrike, p. 49. 62 Gas och Dubois mot Frankrike, p. 67–68. 63 NJA 1976 s. 702. Se ovan not 16. 6 4 NJA 2013 s. 502, p. 60. Avgörandet innebar att det av HD tidigare tillämpade kravet på klart stöd sänktes markant. Vad som utgör tillräckligt stöd kan endast bedömas i det enskilda fallet, se nedan. 65 Ibland används begreppet konventionskonform tolkning. 66 NJA 2005 s. 805. 67 Prop. 1993/94:117 s. 37–38. 68 Cameron, Normkonflikter och EMKR, SvJT 2007 s. 851 ff. 69 Cameron, Skattetilläggen och Europakonventionen, SvJT 2001 s. 756. 70 Jfr prop. 1993/94:117 s. 38. 71 NJA 2013 s. 502, p. 53. 7 2 NJA 2013 s. 502, p. 54–55. 73 Emonet m.fl. mot Schweiz, p. 64. 74 Se artikel 7, 9 och 33.
Hänvisas från p. 1 (s. 836)
1.2.1. Om adoptionens införande i Sverige Adoption som rättsinstitut har funnits i Sverige sedan 1917 års adoptionslag trädde i kraft den 1 januari 1918. Genom adoption grundades ett rättsförhållande mellan adoptivföräldern och adoptivbarnet av väsentligen samma innebörd som rättsförhållandet mellan biologiska föräldrar och barn.En viktig bakomliggande orsak till att möjliggöra adoption var den situation som rådde i början av förra seklet med ett överflöd av föräldralösa och övergivna barn. Till skillnad från det besläktade och det för svensk rätt redan bekanta fosterföräldraskapet syftade adoption till att skapa ett mer permanent band mellan föräldrar och barn, vilket i sin tur skulle uppmuntra fler att ta emot barn i sina hem. När reglerna infördes ansågs det dock för långtgående att grunda ett familjerättsligt förhållande mellan adoptivbarnet och adoptivförälderns släkt å ena sidan och mellan adoptivföräldern och adoptivbarnets släkt å andra sidan.Även om adoptivbarnet hade rätt att ärva av adoptivföräldern påverkades till exempel inte bröstarvinges laglott av adoptionen. Denna typ av adoptioner brukar kallas för svaga adoptioner.1917 års adoptionsregler överfördes sedan mer eller mindre i oförändrat skick till 1949 års föräldrabalk (FB). År 1958 genomfördes dock en betydande reform då därefter endast starka adoptioner tilläts. Med en stark adoption upphör de rättsliga banden till de biologiska föräldrarna och adoptivbarnet likställs fullt ut med adoptivförälderns biologiska barn. Slutligen genom 1970 års lagändringar omvandlades även svaga adoptioner genomförda innan år 1958 till starka. 2.2. Samboadoption i svensk rätt Alltsedan adoption infördes i svensk rätt har en åtskillnad gjorts mellan makar och sambor när det gäller den gemensamma adoptionsrätten. Då adoptionens ändamål var att skapa ett verkligt förhållande mellan förälder och barn var utgångspunkten i 1917 års lag att adoption endast kunde komma ifråga då makar adopterade gemensamt. Denna ordning återspeglar den familjesituation som var kring början av förra seklet. I en tid när samlevnad utan äktenskap knappast förekom och möjligheterna till skilsmässa var begränsade torde det inte ha varit aktuellt att utsträcka en gemensam adoptionsrätt till sambor. Detta synsätt har bevarats i dagens FB. Endast makar får adoptera gemensamt (4:4 FB). Vidare får inte makar adoptera annat än gemensamt (4:3 FB). Ett viktigt undantag är dock att den ena maken får med den andre makens samtycke enskilt adoptera dennes barn, s.k. styvbarnsadoption. Sambor är dock helt undantagna från gemensam adoptionsrätt.s. 836
2.Utgångspunkten är förvisso att en sambo enskilt kan adoptera den andre sambons barn eftersom 4:3 FB enligt ordalydelsen inte omfattar sambor. Konsekvensen av en sådan adoption skulle emellertid bli att de rättsliga banden upphör mellan den biologiska föräldern och barnet (4:8 FB). För ett samboende par som önskar att knyta ihop familjen ytterligare torde detta knappast vara syftet med adoptionen. Vidare ska innan en adoption godkänns av domstolen en lämplighetsbedömning göras (4:6 FB). Det följer av äldre praxis att en domstol endast i sällsynta undantagsfall skulle finna att en adoption är lämplig då de rättsliga banden skärs av mellan den biologiska föräldern och barnet, vilket skulle vara effekten av en styvbarnsadoption då de samboende inte är gifta. Möjligheten för en sambo att anta sitt styvbarn genom adoption är därmed i praktiken obefintlig.s. 837