1.I likhet med andra bestämmelser som är ägnade att motverka intressekonflikter — t.ex. reglerna om mutor och om bisysslor — har jävsreglerna syftet att säkerställa att beslutsprocesser är sakliga, objektiva och därmed opåverkade av ovidkommande hänsyn. Mer konkret har Europakonventionens art. 6.1 två nära förbundna syften. Det ena är att säkerställa att part i ett mål får en rättvis rättegång, det andra att ingjuta förtroende för rättskipningen hos såväl den enskilde som allmänheten. Art. 6.1 liksom rättegångsbalkens jävsregler ska tolkas med ledning av dessa syften.s. 452
2.Syftet att slå vakt om allmänhetens förtroende för rättskipningen är av betydelse i detta sammanhang så till vida som bedömningen av en domares opartiskhet och oberoende ska vara sådan att den skingrar den misstro som allmänheten kan hysa mot domarna i målet. I linje med detta har Europadomstolen i fast praxis sedan 30 år tillbaka fäst vikt vid de ”intryck” (”appearances”) som omständigheterna i målet kan ge allmänheten. Europadomstolen har således tillmätt allmänhetens uppfattning större betydelse i detta sammanhang än svensk judiciell praxis brukat göra.s. 452
3.Det nämnda syftet har betydelse också för det fall parterna överser med en domares jäv. Ett sådant samtycke saknar i princip rättslig verkan.Det framstår dock inte som orimligt att samtycket kan vägas in om den omständighet som kan grunda jäv är svårbedömd och möjligen bara utgör delikatessjäv, dvs. en omständighet som inte utgör jäv i lagens mening men likväl kan vålla betänkligheter. Om parterna accepterar domaren försvagas alltså skälen för denne att avträda. Det motsatta anses gälla för en skiljeman — samtycke har rättslig verkan — eftersom vikten av allmänhetens förtroende inte gör sig gällande med samma styrka för ett skiljeförfarande. Parterna i ett sådant mål har t.o.m. ansetts kunna utse jäviga skiljemän. Det kan dock diskuteras om denna syn på skiljeförfarandet numera är fullt ut hållbar. Det är visserligen alltjämt avgörande att skiljemännen åtnjuter parternas förtroende, men HD:s strikta krav i NJA 2007 s. 841 (obehörig skiljeman) skulle kunna ses som ett tecken på att ökad vikt borde läggas vid allmänhetens förtroende även för skiljeförfarandet. Det finns för övrigt ytterligare skäl för en strikt standard för skiljemän.s. 452