Stycket

5.Det kan nämnas att det vid utarbetande av den aktuella bestämmelsen i Modellagen föreslogs att domstol endast skulle bedöma ett skiljeavtal som ogiltigt om det var ”manifestly null and void”, något som dock inte kom att införas, eftersom detta skulle begränsa domstolen till enbart en bedömning prima facie. Det uppfattades i stället att denna fråga borde slutligt avgöras av domstolen innan en tvist hänvisades till skiljeförfarande 3.2 Full review eller prima facie bedömning enligt svensk rätt? Mot bakgrund av det ovanstående är frågan om en svensk domstol, när den tar ställning till frågan om ett skiljeavtal utgör rättegångshinder, tillämpar principen om full review eller prima facie bedömning. Heuman och Schöldström anger, att HD har ställt sig bakom Welamsons utformning av påståendedoktrinen i NJA 1982 s. 738, i vilket avgörande Welamson deltog. Detta skulle alltså betyda att HD anslutit sig till att en bedömning av skiljeavtalets verkan enbart ska ske prima facie. I rättsfallet hade käranden vid domstol yrkat på utomobligatoriskt skadestånd på grund av påstått intrång i mönsterrätt. Svaranden hävdade att han var berättigad till de omtvistade åtgärderna med anledning av ett licensavtal mellan parterna och åberopade en skiljeklausul i avtalet. HD konstaterade att käranden inte i någon mån grundade sin talan på det avtal vari skiljeklausulen intagits. Det konstaterades däremot att svarandens invändningar grundades på licensavtalet. Svarandens åberopande av licensavtalet kunde inte anses uppenbart sakna fog och skiljeklausulen tillerkändes därför betydelse för tvistefrågorna i målet. När räckvidden av en skiljeklausul var begränsad på detta sätt borde skiljeklausulen inte leda till att talan omedelbart avvisades. En part skulle annars ställas inför valet att kanske i onödan inleda ett skiljeförfarande eller riskera avvisning om han inledde ett domstolsförfarande. Det var vidare inte av processekonomiska skäl tänkbart att domstolen skulle meddela ett avgörande villkorat av vad som kunde följa av en senare meddelad skiljedom. HD löste detta genom att ett föreläggande skulle riktas mot kärandeparten, med äventyr av att käromålet skulle avvisas, att visa att skiljeförfarande inletts inom viss tid. I det fallet att skiljeförfarande påkallades i enlighet härmed borde målet ha vilandeförklarats vid tingsrätten.s. 738