Stycket

13.NJA 2009 s. 280 (Rwandautlämning) Antagligen var det när konventionen fick ställning som svensk lag få som förutsåg i vilken utsträckning konventionen skulle komma att uppfattas som ett integrerat inslag i den svenska rätten och få betydelse för den konkreta rättstillämpningen. Utvecklingen och konventionens betydelse kan naturligtvis beskrivas på olika sätt. Här tänkte jag inte göra någon tidsmässigt eller sakligt systematisk genomgång av hur konventionen tillämpats av den svenska Högsta domstolen utan endast utifrån några av de artiklar som aktualiserats i rättspraxis göra en exemplifierande genomgång av främst sådana mål som jag själv deltagit i och då med särskild inriktning på det sätt som konventionen beaktats. Som jag tidigare antytt är den ”tes” som jag har, om jag nu kan sägas ha någon sådan, närmast att det konfliktperspektiv som tidigare präglade synen på konventionen och dess betydelse visat sig vara alltför snävt och efterhand ersatts med ett synsätt där konventionen uppfattas som en naturlig integrerad del av den svenska rättsordningen som inte bara sätter spärrar för tillämpningen av annan lag utan också används aktivt som underlag för rättsbildning genom praxis.s. 355