Det var i den delen som ledamoten Blomstrand var skiljaktig. Enligt honom tog avgörandet i det fallet inte sikte på den svenska ordningen och det gick då inte att med tillräcklig säkerhet att förutse resultatet av en sådan prövning. Jfr Regeringsrättens avgörande i RÅ 2009 ref. 94 där motsvarande fråga behandlades och Regeringsrätten som grund för att anse att Europadomstolens praxis inte kunde tas till intäkt för att underkänna det svenska skattetilläggssystemet anförde att den praxisen inte avsåg det svenska rättssystemet med dess olika särdrag. Jfr också österrikiska Verfassungsgerichtshofs avgörande den 2 juli 2009 i mål B559/08. Verfassungsgerichtshof ansåg att avgörandet i fallet Zolotukhin inte medförde hinder i Österike mot att låta samma faktiska händelseförlopp ligga till grund för såväl ett förvaltningsstraff som ett vanligt straff. Verfassungsgerichtshof hänvisade i sin motivering bl.a. (avsnitt 4.5) till att principerna för konventionstolkning och menade att om den nationella praxisen tidigare varit konventionsenlig så förutsatte en ändring av denna att de rättsliga ramarna ändrats på ett sådant sätt att tidigare praxis var otillräcklig för att upprätthålla ett effektivt människorättsskydd. I vad mån det var fallet ansåg emellertid domstolen inte kunde bedömas på samma sätt för alla konventionsstater utan berodde på utformningen av den nationella rätten.
Hänvisas från p. 20 (s. 361)
Det var i den delen som ledamoten Blomstrand var skiljaktig. Enligt honom tog avgörandet i det fallet inte sikte på den svenska ordningen och det gick då inte att med tillräcklig säkerhet att förutse resultatet av en sådan prövning. Jfr Regeringsrättens avgörande i RÅ 2009 ref. 94 där motsvarande fråga behandlades och Regeringsrätten som grund för att anse att Europadomstolens praxis inte kunde tas till intäkt för att underkänna det svenska skattetilläggssystemet anförde att den praxisen inte avsåg det svenska rättssystemet med dess olika särdrag. Jfr också österrikiska Verfassungsgerichtshofs avgörande den 2 juli 2009 i mål B559/08. Verfassungsgerichtshof ansåg att avgörandet i fallet Zolotukhin inte medförde hinder i Österike mot att låta samma faktiska händelseförlopp ligga till grund för såväl ett förvaltningsstraff som ett vanligt straff. Verfassungsgerichtshof hänvisade i sin motivering bl.a. (avsnitt 4.5) till att principerna för konventionstolkning och menade att om den nationella praxisen tidigare varit konventionsenlig så förutsatte en ändring av denna att de rättsliga ramarna ändrats på ett sådant sätt att tidigare praxis var otillräcklig för att upprätthålla ett effektivt människorättsskydd. I vad mån det var fallet ansåg emellertid domstolen inte kunde bedömas på samma sätt för alla konventionsstater utan berodde på utformningen av den nationella rätten.s. 362