NJA 1999 s. 520. För analyser av rättsfallet, se Nordh i SvJT 2001 s. 655 ff. och Pauli i JT 2001–02 s. 394 ff.
Hänvisas från p. 3 (s. 475)
3.Beträffande begreppet ”saken” i RB 13:3 är innebörden av detta densamma som i RB 17:11 (rättskraft) och i princip densamma som begreppet ”fråga” i bestämmelsen i RB 13:6 (litispendens). Hur saken ska definieras har varit föremål för en omfattande diskussion i doktrinen. I motiven till RB sägs att saken i princip bestäms av de grunder som åberopas till stöd för talan. Där uttalas sålunda att det vid ”obligatoriska förpliktelser” i allmänhet gäller att åberopandet av en ”ny grund” förändrar anspråket och därmed saken. HD har dock i ett rättsfall från 1999 bestämt att rättskraften — och därmed omfattningen av vad som utgör en ”sak” — ska begränsas till ”yrkanden som avser samma rättsföljd eller avser en rättsföljd som är alternativ och ekonomiskt likvärdig”. Vad som utgör olika rättsföljder i rättskraftshänseende går emellertid inte alltid att avgöra utan att snegla på den åberopade grunden. Ett exempel på två olika rättsföljder som är alternativa och ekonomiskt likvärdiga är prisavdrag och ersättning för avhjälpandekostnader i anledning av ett visst fel i köpt egendom.s. 475