Jfr NJA 1989 s. 191 Målet gällde en med kvarstad belagd segelbåt som under vintern upplagts på ett privat varv och där skadats. Fråga var bland annat i vilken utsträckning som det allmänna svarar för andra aktörers åtgärder med omhändertagen egendom. I denna fråga uttalade hovrätten i sin av Högsta domstolen fastställda dom: ”Beträffande frågan om statens ansvar vid anlitande av självständiga medhjälpare är i förevarande fall att beakta, att vården av båten visserligen anförtrotts varv et, men att vården utövats för statens räkning och ingått som ett led i dess myndighetsutövning. Med hänsyn härtill och på skäl TR:n i övrigt anfört finner HovR:n att staten har att svara för fel eller försummelse hos varvet i fråga om vården av båten […].”
Hänvisas från p. 6 (s. 323)
6.För att det allmänna skall anses utgöra någon custor över huvud taget, måste det ha uppträtt som custor på något sätt, antingen genom ett beslut om omhändertagande eller rent faktiskt genom att det allmänna tagit besittning till godset. Dess företrädare måste alltså åtminstone på något sätt gjort anspråk att få bestämma över egendomen. Endast det faktum att en skada uppstår i sammanhang där det allmänna uppträder räcker inte ensamt för att utlösa ansvar. Det allmänna kan samtidigt inte undgå ansvar som legal custor genom att anlita en faktisk custor. Staten bär alltså ansvaret gentemot ägaren till ett beslagtaget föremål under den tid detta omhänderhas för det allmännas räkning, även om den faktiska vården anförtrotts någon tredje part. Detta innebär att det i vart fall inte är den faktiska custorn ensam som svarar gentemot ägaren för skador som uppkommer under den tid custodian varar. Det lämnar dock i förekommande fall öppet frågan om ansvarfördelningen mellan custorerna.s. 323