Närliggande

10.hovsmannen) EG-domstolen har i ett mål år 2006 behandlat begreppet allmänheten och anför att det ska vara fråga om ett obestämt antal personer som har möjlighet att ta del av verket, även när det sker i privata sammanhang (tillträdes- privatlivs-, individuellkrets- och nyttokriteriet). För svensk del är denna tolkning av begreppet allmänheten inte främmande, utan överensstämmer med det som under lång tid ansetts gälla i Sverige. Detta har kommit till uttryck i Högsta domstolens vägledande riktlinjer i bedömningen av när ett framförande ska anses vara ett tillgängliggörande för allmänheten och därmed offentligt. Fallet är sådant när möjligheten att närvara i princip står öppen för var och en — även om tillträdet är avgiftsbelagt (tillträdes- privatlivs-, individuellkrets- och nyttokriteriet). Ett framförande är också offentligt när det sker inför en krets som endast är formellt sluten, dvs. i princip kan vem som helst söka medlemskap eller om möjligheten för att lyssna är öppen för en obestämd krets (tillträdes-, privatlivs-, individuellkrets-, syftes- och nyttokriteriet). För att en personkrets ska anses vara helt sluten har Högsta domstolen anfört att kretsen måste vara på något sätt individuellt bestämd och utgöra en utåt avgränsad enhet sammanhållen av ett påvisbart samband mellan medlemmarna, men är kretsen stor eller obestämd ska den av denna anledning räknas till allmänheten (tillträdes-, privatlivs-, individuellkrets- och nyttokriteriet). Även om framförandet sker till en begränsad krets är den alltså inte alltid helt slutens. 726