Se exempelvis NJA 1997 s. 93, där HD angående frågan om ett avtal som innebär en överträdelse av en lagregel var ogiltigt och hur en eventuell ogiltighetspåföljd i sådana fall skulle utformas uttalade att bedömningen ”får avgöras i varje uppkommande typfall, efter en analys av syftet med lagregeln, behovet av en ogiltighetspåföljd för att sanktionera den och de olika konsekvenser som en sådan påföljd kan medföra, t.ex. för godtroende medkontrahenter”. Att ett avtal är ogiltigt anses således inte medföra att det saknar varje rättsverkan, utan att en intresseavvägning måste göras. Se närmare Jan Kleineman, Allmänna principer för ogiltighetspåföljdens inträdande, JT 1997–98, s. 808–13, samt Jan Kleineman, De offentligrättsliga rättssubjektens avtalskompetens — offentligrättslig reglering med privaträttslig metod, JT 1994–95, s. 936–71, särskilt s. 958.
Hänvisas från p. 9 (s. 599)
9.Allmänt brukar man i svensk rätt om avtals ogiltighet säga att som ogiltig räknas vanligen en rättshandling som på grund av ett ursprungligt fel innebär att den inte kan göras gällande enligt sitt innehåll. I de fall då prestation ännu inte utgått kan avveckling ske någorlunda enkelt. Har dock någon form av prestationsutväxling skett uppkommer, i likhet med när avtal upphör eller skall gå åter på grund av kontraktsbrott, i praktiken flera komplicerade frågor. Har prestation skett i enlighet med ett ogiltigt avtal saknar den presterande i vissa fall laglig rätt att kräva tillbaka prestationen medan domstol i andra fall kan tillåta att uppgörelse sker.s. 599