Rättsfall
NJA 1997 s. 93
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1997 s. 93
BibTeX
@misc{nja-1997-s-93,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1997 s. 93}},
year = {1997},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
28 hänvisningar i 15 artiklar · 28 stycken/fotnoter
Gäller naturrätten även i Sverige?1 hänvisning
Rättshandlingsbegreppet: kriterierna1 hänvisning
Bedrägeri medelst tingsrätt?1 hänvisning
Pactum turpe — en rekonstruktion och ett försvar*6 hänvisningar
- Torbjörn Ingvarsson, ”Spel och osedliga avtal”. 1 0 Ibid., s. 757. 11 Michael Walzer, Interpretation and Social Criticism (Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 1987), s. 29. 12 Se, förutom Interpretation and Social Criticism, även Walzers The Company of Critics: Social Criticism and Political Commitment in the Twentieth Century (New York: Basic Books, 1988 [2002]) och Thick and Thin: Moral Argument at Home and Abroad (Notre Dame, Indiana: University of Notre Dame Press, 1994). Det kan även noteras att Walzers metod bär tydliga likheter med John Rawls välkända — och mer accepterade — reflektiva ekvilibrium (se t.ex. Marcus Agnafors, ”Reassessing Walzer’s Social Criticism”, Philosophy and Social Criticism 38:9 (2012), s. 917–937. 13 Karl Marx, Kapitalet: första boken (Lund: Arkiv Förlag, 2013 [1867]). Se framför allt bokens första kapitel. 14 Se t.ex. Margaret Radin, Contested Commodities: The Trouble with Trade in Sex, Children, Body Parts and Other Things (Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 1996); Michael Sandel, Vad som inte kan köpas för pengar. Marknadens moraliska gränser (Göteborg: Daidalos, 2014 [2012]); Elizabeth Anderson, Value in Ethics and Economics (Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 1993) och Michael Walzer, Spheres of Justice: A Defense of Pluralism and Equality (New York: Basic Books, 1983). För ett försvar av marknader med inga eller få gränser, se t.ex. Jason Brennan och Peter M. Jaworski, Markets without Limits: Moral Virtues and Commercial Interests (New York: Routledge, 2016). 15 Se t.ex. World Values Survey (www.worldvaulessurvey.org, wave 2015). 1 6 För en utläggning av rättsfallet, se Jan Kleineman, ”Allmänna principer för ogiltighetspåföljdens inträde”, JT 1997–98 s. 808–813. 17 Notera att ”syfte” här inte avser tolkningsdesiderata (åsyftat innehåll), utan vilka effekter och vilken användning av avtalet som sådant som avsågs (avtalets syfte). 18 Jämför även med resonemangen i RH 2018:44 och NJA 1989 s. 768. 1 9 Som Westberg noterar, så verkar HD behandla ogiltighetsfrågan delvis utifrån vilka rättsverkningar som skulle uppkomma eller försvinna; i det tidigare NJA 1997 s. 93 förefaller HD anta att ogiltighetsfrågan skulle behandlas separat från frågan om rättsverkningar (”Ett fall om kärlek och ett om pengar”, s. 283). 20 Jmf. även mål T 330-98 (Malmö tingsrätt) vilket rörde äktenskapsmäkleri och som finns utförligt beskrivet i Westberg, ”Ett fall om kärlek och ett om pengar”, s. 273-276. 2 1 Se t.ex. RH 2004:41, NJA 2004 s. 682, RH 2007:78, NJA 2008 s. 861 och 2 2 I prop. 1975/76:81, s. 34, anges en mer pragmatisk hållning rörande den föreslagna 36 § avtalslagen: ”Å ena sidan är det viktigt att vägledande principer utbildas [för fall där en klausul eller ett helt avtal ska lämnas utan avseende]. Generalklausulen kan då spela en roll utan att de fall där dess tillämpning ifrågasätts regelmässigt går till domstol.” 2 3 Kategorierna kommer i praktiken ofta att överlappa varandra. Den strikta åtskillnaden görs här främst av analytiska skäl. 2 4 Det ska påpekas att i verkligheten är liknande fall sällan något problem eftersom man enligt praxis inte anses kunna samtycka till misshandel annat än i mycket speciella fall (boxningsmatcher och kirurgiska operationer torde vara de vanligaste exemplen). 25 Notera att om det bara rört sig om ett avtal om att X ska förföra W, utan att en stor summa pengar kommer behövande tillgodo, så hade situationen varit en annan och avtalet hade istället hamnat i kategori A och/eller B. 2 6 Svensson, Avtalsfrihet och rättvisa, s. 484. Svensson menar att den normativa måttstocken bör bestå av en ”fyllig teori om det goda”, alternativt en ”svag paternalism”. Med den förra teorin får förstås en rawlsianskt inspirerad teori om det goda. Svensson utlägger dock inte själv hur en sådan teori skulle se ut i praktiken. 27 Med ”rättigheter” avses det som rimligen kan krävas oberoende av andras krav och situation. ”Intressen” har en svagare normativ grund: ett intresse utgör inte alltid ett legitimt krav, även om det bör beaktas. Man kan naturligtvis diskutera exakta definitioner, men det ovan sagda torde vara tillräckligt för att ge läsaren en adekvat förståelse. 28 För teorier om en ”tunn” och minimalistisk rättighetsstandard, se t.ex. James Griffin, On Human Rights (Oxford: Oxford University Press, 2008); Michael Ignatieff, Human Rights as Politics and Idolatry (Princeton: Princeton University Press, 2000); John Rawls, The Law of Peoples — with “The Idea of Public Reason Revisited.” (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1999); Henry Shue, Basic Rights: Subsistence, Affluence, and U.S. Foreign Policy, 2nd ed. (Princeton: Princeton University Press, 1996); Michael Walzer, Thick and Thin: Moral Argument at Home and Abroad (Notre Dame, IN: University of Notre Dame Press, 1994). 29 John Rawls, Justice as Fairness: A Restatement, Erin Kelly (red.) (Harvard, Mass.: Harvard University Press, 2001), s. 28. 3 0 Äktenskapets värde och samhälleliga betydelse är naturligtvis också något som är i förändring, varför exemplet ska ses som främst pedagogiskt. 31 Jmf. t.ex. Norman Daniels, ”Wide Reflective Equilibrium and Theory Acceptance in Ethics”, Journal of Philosophy 76:5 (1979), s. 256–282; Bo Petersson, ”Wide Reflective Equilibrium and the Justification of Moral Theory”, i Wibren Van der Burg och Theodoor van Willigenburg (red.) Reflective Equilibrium: Essays in Honour of Robert Heeger (Dordrecht: Kluwer Academic, 1998), s. 127–134; John Rawls, A Theory of Justice, 2 utg. (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1999 [1971]); John Rawls, ”The Independence of Moral Theory”, Proceedings and Addresses of the American Philosophical Association 48 (1974–1975), s. 5–22; John Rawls, Political Liberalism, 2 utg. (New York: Columbia University Press, 1996 [1993]). 3 2 Exemplet är en version av det så kallade ”ölavtalet” (https://olavtalet.se, hämtad 2019-05-31). 3 3 Exemplet är fritt konstruerat utifrån Svenssons utläggning om den märkliga sysselsättning som kallas ”dvärgkastning” (Avtalsfrihet och rättvisa, s. 489-491). Notera att några arbetsrättsliga hänsyn inte inkluderats i det hypotetiska exemplet. 34 Jmf. Rawls, A Theory of Justice, 386 ff. 35 Kopplingen mellan pactum turpe och bestämmanderätten över den egna kroppen noteras även av Ingvarsson, ”Ogiltighet och moralens eviga återkomst”, s. 299 f. 3 6 Den mest välkända utläggningen återfinns i Sandel, Vad som inte kan köpas för pengar. Se även Anderson, Value in Ethics and Economics, och Walzer, Spheres of Justice, för liknande resonemang. 37 Uri Gneezy och Aldo Rustichini, ”A Fine Is a Price”, Journal of Legal Studies 29 (2000), s. 1-17. Ett mer intrikat men oroande exempel är pengars inverkan på moraliska bedömningar; se t.ex. Armin Falk och Nora Szech, ”Morals and Markets”, Science 340:6133 (2013), s. 707-711. 3 8 Som ett skiljaktigt hovrättsråd påpekade, så är synen på äktenskap och skilsmässa stadd i förändring, varpå fallet inte utgör ett entydigt exempel på (II). 39 Jmf. Westberg, ”Ett fall om kärlek och ett om pengar”, som talar om ”[…] avtal som är klart oförenliga med eller hotar att underminera de fundamentala värden som rättsordningen bygger på eller främjar”. (s. 272) 4 0 Jmf. NJA 2008 s. 861 och NJA 2002 s. 322. 41 Se t.ex. Sporrong and Lönnroth v. Sweden, (7151/75; 7152/75 ECHR 1982). 42 Jmf. Ingvarsson, ”Pengar luktar inte”, s. 1026 ff. 4 3 Se t.ex. De Bruin v. the Netherlands (9765/09 ECHR 2009), § 54, och Károly Nagy v. Hungary, (56665/09 ECHR 2017). 44 Se Ingvarsson, ”Spel och osedliga avtal”, SvJT 2004 s. 750–758, på s. 742–743, för en mer ingående diskussion. 4 5 Se t.ex. Westberg, ”Ett fall om kärlek och ett om pengar”, s. 271. 46 Se t.ex. Ramberg, ”Avtal om abort — Pactum turpe?” 4 7 Se t.ex. Torbjörn Ingvarsson, ”Ogiltighet och moralens eviga återkomst”, i Mats Bryde Andersen, Johan Bärlund, Boel Flodgren och Johan Giertsen (red.), Aftaloven 100 år. Baggrund, status, udfodringer, fremtid (Köpenhamn: DJØF Publishing, 2015), s. 279–304, på s. 281. 48 Möjligheten att via 36 § ogiltigförklara ett avtal i sin helhet framgår tydligt av prop. 1975/76:81, s. 35. 49 Se t.ex. prop. 1975/76:81, s. 34. Vad den moraliska otillbörligheten kan tänkas bestå i sägs dock inget om. 50 Jmf. Westberg, ”Ett fall om kärlek och ett om pengar”, s. 272.
- I NJA 1997 s. 93 adderas ett ytterligare villkor. Fallet rörde avtalsenlig ersättning till en part vilken var belagd med näringsförbud — avtalet var således lagstridigt och frågan var om den andra parten skulle tvingas prestera enligt avtalet eller om talan skulle avvisas. HD klargjorde att avtalets innehåll måste vara av ”otillbörlig karaktär” för att pactum turpe skulle föreligga. I linje med NJA 1992 s. 299 sades att otillbörligheten klart måste framgå av yrkande eller utredning. Till detta lades sedan villkoret ”[…] att det står klart att avtalet är ogiltigt och saknar rättsverkan, därför att det strider mot lag eller goda seder.” Som närmare förklaring sades rörande ogiltigheten att [h]uruvida ett avtal som strider mot lag är ogiltigt, trots att detta inte angivits i lagen, beror på om den lagregel som överträtts bygger på sådana hänsyn som gör att en ogiltighetspåföljd är påkallad. Detta får avgöras i varje uppkommande typfall, efter en analys av syftet med lagregeln, behovet av en ogiltighetspåföljd för att sanktionera den och de olika konsekvenser som en sådan påföljd kan medföra, t ex för godtroende medkontrahenter. Notera att HD:s resonemang här rörde ett avtal som stod i strid med ett legalt förbud; rörande avtal i strid med goda seder ges ingen närmare förklaring av vad som kan krävas för ogiltighet.
- NJA 1997 s. 93 går dock inte riktig hand i hand med NJA 1992 s. 299. I det senare fallet sägs att det är det otillbörliga syftet som ska vara tydligt; i NJA 1997 s. 93 menar man istället att det är avtalets innehåll som lika tydligt ska vara otillbörligt. Någon åtskillnad mellan ett avtals otillbörlighet och dess innehålls otillbörlighet görs således inte; inte heller mellan innehåll och syfte. Distinktionerna är inte utan relevans; jag ska återkomma till det nedan.
Privat reglering av revisorsval i aktiebolag2 hänvisningar
- Se t.ex. NJA 1997 s. 93, Grönfors & Dotevall, Avtalslagen. En kommentar (2016-0623, Zeteo), kommentaren till 3 kap. under kapitelrubriken, Nial, Om förvärv i strid mot legala förbud TfR (1936) s. 1 ff., Andersson, Legala förbud och ogiltighet TfR (1999) s. 533 ff., Arvidsson, Aktieägaravtal. Särskilt om besluts- och överlåtelsebindningar (2010) s. 222 f. och s. 235 ff. samt Ingvarsson, Ogiltighet och rättsföljd (2012) s. 165 ff.
- Se t.ex. NJA 1997 s. 93 (s. 96) och Munukka, Civil Law Consequences of Corruption in Sweden, i: The Civil Law Consequences of Corruption (2009) s. 271 ff. (s. 281).
Pengar luktar inte — eller gör de det?2 hänvisningar
- NJA 1992 s. 299, NJA 1997 s. 93 och NJA 2008 s. 861.
- Så tillägger Björling Civilrätt, 1 upplagan Lund 1910, på s. 239 att ett avtal mellan blivande makar om egendomsfördelning som avviker från äktenskapslagstiftningens ”kallas äktenskapsförord — i dagligt tal ofta ›pactum‹ (med adjektivet ›antenuptiale‹ underförstådt)”. I upplagor efter ikraftträdandet av 1920 års giftermålsbalk lämnas inte denna förklaring och ordet pactum har utmönstrats ur texten. 1 2 Ännu i Östergren Nusvensk ordbok band 5, spalt 10, bandet tryckt 1938, förklaras paktum på samma sätt. Ur skönlitteraturen går det att hämta flera exempel på användningen av ordet, men de är alla gamla. Bremer låter i första brevet i romanen Grannarne, (Svenska Vitterhetssamfundets utgåva, Lund 2000 s. 19) som ursprungligen trycktes 1837, berättaren Fransiska beskriva hur henne makes styvmor ”blott genom paktum” lyckades att freda sin egen förmögenhet från att dras in i svärfaderns oordnade affärer. Almqvist låter i Amalia Hillner I s. 179 (Samlade verk 23 s. 132), ursprungligen tryckt 1840, Ortolan och Elbers närmast som en övning diskutera frågan vilken juridisk betydelse det skulle ha om det mellan make och hustru ”existerat paktum”. Strindberg skriver i Bland franska bönder från år 1889 (Samlade verk 23 s. 58) på, får det väl sägas, karaktäristiskt sätt, att den omständigheten att ”hustrun genom paktum får undandraga sina inkomster från husets utgifter är en artighet från den ridderlige mannens sida, men att hon nu vill ha denna bestämmelse lagstadgad genom Gift kvinnas äganderätt är en oblyghet från hennes”. 13 Se framför andra Wallin Om avtal mellan makar, Lund 1958. Se även Krüger Hva er særegent ved avtaler mellom nærstående? Fs Walin, Stockholm 2002, s. 227– 249, särskilt s. 238–231, där de olika lösningarna i de nordiska länderna jämförs. 14 Det är värt att notera att efterledet i ordet äktenskapsförord också är ovanligt. Det finns få andra exempel på levande användningar av ordet förord istället för de vanligaste avtal och kontrakt. Kanske är det så enkelt att ett avtal ingånget före giftermålet hellre bör heta äktenskapsförord än äktenskapsavtal, eftersom det senare uttrycket väl snarare skulle leda tanken till själva bandet mellan makarna och inte regleringen av deras förmögenhetsförhållanden. 15 Exakt hur avsiktsförklaringar skall förstås får närmast betecknas som ett trätoämne. Här hänvisas endast allmänt till Adlercreutz Rättsverkan av brutna avtalsförhandlingar och andra fall av ofullständiga avtal (om ”letters of intent”, principöverenskommelser m.m.) SvJT 1987 s. 493–514 och Gomard ”Letters of intent” (hensigtserklæringer) NJM 30 (1984) s. 245–312, trots att litteraturen i ämnet är omfattande. 1 6 Se angående utvecklingen från romersk rätt till moderna äganderättsförbehåll Meinhart Dogmengeschichtliches und Dogmatisches zum Eigentumsvorbehalt ZSS Rom 1988 s. 729–736. 17 Detaljerna i upplägget beskrivs ingående av Knütel Kauf und Pacht bei Abzahlungsgeschäften im römischen Recht i Studien im römischen Recht, (Fs Kaser), Hamburg 1973, s. 33–56. 18 Se exempelvis Westberg Privaträttsliga kontrakt och regeringsformen Fs Strömberg, Lund 1992 s. 309–328, som på s. 313 i bidraget skriver: ”Det omoraliska avtalets totalt sanktionslösa tillstånd ses juridisktekniskt som en ofrånkomlig följd av att avtalet är en nullitet (en intighet). För juristen betyder nullitet att det som verkligen hänt inte har hänt rättsligt sett, och åt det som inte rättsligt har hänt, finns intet att göra.” 19 Se exempelvis avgörandet från Svea hovrätt publicerat som RH 2004:41. Fallet har kommenterats av bland andra Ramberg Avtal om abort — pactum turpe i Avtalslagen 90 år, Stockholm 2005, s. 307–315. Se även Westberg Fs Strömberg s. 313 som utan vidare hänvisningar uttalar att regeln om avvisning har stöd i ”ortodox processrättslig teori”. 2 0 Det bör noteras att det i klassisk romersk rätt inte ansågs ligga något skamligt i avtal om spelskulder eller ens svikligt förledande, för att nu bara nämna två exempel. Krav som grundade sig i vad som enligt då gällande moraluppfattning utgjorde osedliga förhållanden kunde inte göras gällande, men då var det fråga om sådant som stred mot boni mores. Se angående frågan min artikel Spel och osedliga avtal SvJT 2004 s. 739–758 och särskilt vad angår boni mores s. 749 f. med hänvisningar. 21 Lindblom Processhinder, Stockholm 1974, s. 86 not 4. 22 I Fitgers kommentar till rättegångsbalken, 1 februari 2011 (t.o.m. supplement 69, Zeteo), behandlas i anslutning till reglerna om talerätt i 13 kap. RB de fall som finns om avvisande av talan som grundar sig på osedliga förhållanden. 2 3 Se exempelvis domskälen i Göta hovrätts dom i NJA 1992 s. 299, referatet s. 302 och domskälen i Svea hovrätts dom RH 2004:41. Liknande argument anförs i Högsta domstolens domskäl i både NJA 1997 s. 93 och NJA 2008 s. 861, trots att utgången slutligen blev att talan inte borde avvisas. 24 Lindblom Processhinder s. 180. 25 Jfr Larsson Om den allmänna fordringspreskriptionens natur Fs Olivecrona, Stockholm 1964 s. 405–417, s. 408: ”Verkan av processhinder är ju avvisning och det kan då te sig naturligt att säga, att motiveringen härtill — och till att viss omständighet är processhinder — är att den aktuella rättegången ej är tillåten; och detta då rimligtvis därför att förfarandet i något väsentligt hänseende är defekt, onödigt eller eljest ej önskvärt (utan att det ankommer på domstolen att undanröja sådan brist). Denna motivering för att viss omständighet är processhinder är självfallet vag, men den är dock ej så i avsaknad av konkret innehåll att den utan vidare kan avböjas.” 26 Se exempelvis Lindskog Om goda seder och sedesvidriga avtal Fs Södermark, Stockholm 2009 s. 195–212, s. 208. 27 I några mål har den närliggande frågan om rätten att ogilla talan utan att utfärda stämning avgjorts. Principerna för rätten att ogilla ett mål utan att utfärda stämning kommer kanske tydligast till uttryck i NJA 1998 s. 278. Fallet gällde en kvinna som drabbats av lungcancer och som stämde tobaksbolaget som tillverkat de cigaretter vilka hon rökt och som hon menade hade orsakat hennes cancer. Talan ogillades av tingsrätten utan att stämning utfärdades och den sökandes yrkande om rättshjälp avslogs också. Tingsrättens avgörande överklagades, men hovrätten fastställde tingsrättens domslut och lämnade begäran om rättshjälp utan bifall. Högsta domstolen undanröjde hovrättens dom i själva saken och återförvisade den för materiell behandling till tingsrätten. Avgörandet motiverades med att regeln i 42 kap. 5 § 1 st. andra meningen RB utgör ett undantag från en annars tydlig regel om att tvister skall prövas i sak. Möjligheten att ogilla talan med stöd av regeln bör därför användas med återhållsamhet. 2 8 Se exempelvis Roche mot Förenade Kungariket [2008] ECHR 926 (19 oktober 2005) där Europadomstolen under punkt 117 i domskälen konstaterar att ”the Court may not create through the interpretation of Article 6 § 1 a substantive right which has no legal basis in the State concerned […]. Its guarantees extend only to rights which can be said, at least on arguable grounds, to be recognised under domestic law”. Se även om artikel 6 och förhållandet mellan processrätt och materiell rätt House of Lords avgörande 23 februari 2003 i Matthews v. Ministry of Defence [2003] UKHL 4. 2 9 Westberg Ett fall om kärlek och ett om pengar — om pactum turpe och alldeles för långa och krokiga vägar till beslut om att vägra rättskipning, Fs Lavin Lund 2006 s. 271–283, s. 283. 30 Se angående uppdelningen i formella och materiella handläggningsregler i rättegångsbalken Lindblom Processhinder s. 230–232 och dens. Processen — bara en formsak? i Studier i Processrätt, Stockholm 1993 s. 17–42, s. 22. 31 Lindskog Om goda seder och sedesvidriga avtal Fs Södermark, Stockholm 2009, s. 195–212, s. 209 not 37 (s. 210). 32 Andersson ”Turpösa” krav inom skadeståndsrätten, PointLex 22 september 2008 och Schultz Skadestånd contra bonos mores? JT 2008–09 s. 465–485. Schultz publicerade redan då prövningstillstånd i målet beviljats i Högsta domstolen artikeln ”Brottslingar förtjänar inte skadeståndsrättens skydd” SvJT 2007 s. 477–498 om samma fall. 3 3 Lindskog Fs Södermark, s. 208. Vid det citerade hänvisar Lindskog bland annat till sin egen kommentar till handelsbolagslagen, Stockholm 2001. Exemplet i Lindskog HBL s. 59 not 60 är om utjämning skall få ske mellan prostituerade som driver bor dellverksamhet. Möjligheterna för de prostituerade att anhängiggöra krav mot kunderna sägs vara uteslutna, medan däremot krav mellan de prostituerade skulle vara tillåtna, även om kraven skulle ha sin grund i den i och för sig omoraliska verksamheten. 3 4 Hauge Ugyldighet, Oslo 2009, behandlar frågan om principer för avvisning enligt norsk rätt på s. 507–511 och drar slutsatsen att avvisning inte kunde komma ifråga i detta fall, eftersom avtalets huvudförpliktelse inte avsåg att utföra något straffbart eller starkt omoraliskt. Jfr angående möjligheten att avvisa osedliga krav enligt dansk rätt U 1977.874 V och Bryde Andersen Grundlæggende aftaleret, 2 upplagan Köpenhamn 2005, s. 424. 35 Notera att det av tradition ansetts vara möjligt att vägra att teckna försäkring om inte försäkringen avsåg ett lagligt intresse. Principen framgår i svensk rätt av 6 kap 1 § 1 st. FAL, där det sägs att ersättning kan betalas för varje lagligt intresse som omfattas av försäkringen. Se Bengtsson Försäkringsavtalsrätt, 2 upplagan Stockholm 2010, s. 304–305. I norska FAL uppställs inte detta krav uttryckligen, men kravet lever ändå kvar. Se Bull Forsikringsrett, Oslo 2008, s. 434–437. Rt 2006 s. 328 har även kommenterats i detta avseende av Engstrøm Forsikring av ”ulovlig interesse”, heleri og hvitvasking i Tidsskrift for Erstatningsrett 2006 s. 142–162. 3 6 Rt 2006 s. 328, førstevoterende dommer Rieber-Mohn, referatet s. 332. 37 Verkningarna av ogiltighet är något säregna i försäkringsrätten. Visserligen sägs verkningarna vara desamma som enligt allmänna regler, men vid exempelvis svek vid försäkringens tecknande anses försäkringsgivaren ha rätt att behålla betald premie, fastän skyldigheten att betala försäkringsersättning inte föreligger. Regeln byggde tidigare på uttalanden i doktrinen, men framgår nu i svensk rätt uttryckligen av 5 kap. 6 § 2 st. FAL som genom hänvisning från 8 kap. 17 § FAL även är tilllämplig vid företagsförsäkring. I Rt 2006 s. 328 sade sig försäkringsbolaget vara berett att återbetala försäkringspremien, men det är tveksamt om det hade skyldighet att återlämna premien. Selmer har i Skadeforsikring og ulovlig virksomhet i Fs Brækhus, Oslo 1988 s. 467–481, på s. 480 uttalat, att åtskilligt talar för att försäkringsgivaren skulle ha skyldighet att återbetala premien om försäkringsavtalet förklarats ogiltigt på grund av att inget försäkringsbart intresse förelåg, men han tar sedan inte slutlig ställning i frågan. 38 Norske lov 5-1-2 lyder: ”Alle Contracter som frivilligen giøris af dennem, der ere Myndige, og komne til deris Lavalder, være sig Kiøb, Sal, Gave, Mageskifte, Pant, Laan, Leje, Forpligter, Forløfter og andet ved hvad Navn det nævnis kand, som ikke er imod Loven, eller Ærbarhed, skulle holdis i alle deris Ord og Puncter, saasom de indgangne ere.” 39 Se Hellner Försäkringsrätt, 2 upplagan Stockholm 1965, s. 220 och Bengtsson Försäkringsavtalsrätt s. 290–291. 4 0 Den vid tidpunkten för avgörandet gällande norska lagen mot penningtvätt, lov 20 juni 2003 nr 41 om tiltak mot hvitvasking av utbytte fra straffbare handlinger mv. (hvitvaskingsloven), hade ett bredare tillämpningsområde än den svenska lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt. Bland annat omfattades även sakförsäkrare av hvitvaskingslovens bestämmelser enligt 4 § punkten 7. Se angående detta uttalandena i Ot. prp. 2002/03 nr. 72 s. 27. Senare lagstiftning har inte ändrat detta. Lagen innebär i första hand att försäkringsbolaget åläggs en skyldighet att rapportera misstänkt penningtvätt till ekobrottsmyndigheten. Personer som omfattas av lagens bestämmelser kan vägra att genomföra en transaktion med hänvisning till misstanken om penningtvätt. I svensk rätt omfattas inte sakförsäkring av lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, utan enligt 2 § 1 st. p. 2 endast livförsäkring. Fallet hade därför förmodligen inte fått samma utgång i Sverige med nuvarande lagstiftning. 4 1 Se den i mitt tycke träffande kritiken hos Cassirer Axel Hägerström s. 127, översättning Jakobsson, Stockholm 2005: ”Genetiskt sett är rätten visserligen mycket nära knuten till myten, men tycks aldrig helt uppgå i denna; den avgränsar ett område som det ›profana‹, där den kan röra sig relativt fritt och självständigt. Men därmed uppnår den förvisso ännu inte någon genuin ›autonomi‹. För om rätten så småningom lyckas frigöra sig från mytens obetingade herravälde, så hamnar den därmed i så mycket högre grad under herraväldet av en annan makt: språket. Rätten behöver nämligen språket för att konstitueras i sin egenart, för att gradvis frigöra sig från sed och bruk.” Ursprungligen publicerades texten på tyska i Göteborgs högskolas årsskrift, Bd. 45 1939, och den har nyligen återutgivits i Ernst Cassirer Gesammelte Werke Hamburger Ausgabe (ECW 21), Hamburg 2005. Originalcitat finns på s. 102 i båda utgåvorna. 42 Hägerström Vergleich zwischen den Kraftvorstellungen der primitiven und der modernen Kulturvölker, Fs Grotenfelt, Helsingfors 1929 s. 63–84, s. 76 f. Min översättning. Originalcitatet lyder: ”Der moderne Kulturmensch weicht von der geraden Linie ab, indem er wenigstens theoretisch die Wirksamkeit der Magie verneint. Er denkt sein eigenes Gefühlsdenken nicht zu Ende, weil er hieran durch das auf Beobachtung gegründete Denken gehindert wird. Indes nähert er sich dem Standpunkt der Primitiven in Bezug auf die Magie in gewissen Fällen, wenn er durch starke Affekte angetrieben wird. Wem ist es z.B. nicht bekannt, wie man ergriffen von heftigen Zorn gegen einen abwesenden Menschen, diesen Zorn auf ein anwesendes Bild dieses Menschen oder auf etwas konzentrieren kann, das durch seine konstante Verbindung mit ihm an ihn erinnert?” 43 Hägerström var långt ifrån ensam i denna uppfattning. Det är exempelvis knappast en slump att Ross i sin uppsats Tû-Tû i Fs Ussing, Köpenhamn 1951 s. 468–484, börjar med en berättelse om det fiktiva, men tydligt primitiva noît-kiffolket som sägs bo på de uppdiktade Tetgidpoöarna för att visa att samtidens användning av ord som ”fordring” och ”rättighet” har magiskt ursprung. Efter att ha låtit täckelset falla och identifierat oss själva med noît-kif-folket, sammanfattar han på s. 475: ”På denne måde har, må det indrømmes, vor udtryksmåde og vore forestillinger en betydelig strukturel lighed med primitiv magisk tankegang om besværgelse af oversanselige kræfter, der igen udløser sig i reale effekter. Og den mulighed tør vel heller ikke benægtes, at denne lighed virkelig har sin rod i en tradition, der bundet til sproget og dets magt over tanken går tilbage til en urgammel arv fra vor kulturs barndom.” 44 Hägerström Till frågan om begreppet gällande rätt, TfR 1931 s. 48–91, s. 82.
Tvångsinlösen av aktier och aktieägaravtal1 hänvisning
Skadestånd vid offentlig upphandling1 hänvisning
Svensk rättspraxis Förmögenhetsrätt 1978–20042 hänvisningar
- Även NJA 1998 s. 462 avsåg frågan om formkraven i bostadsrättslagen var uppfyllda. Här hade parterna överenskommit att köpeskillingen skulle justeras uppåt eller nedåt med hänsyn till säljarens totala anskaffningskostnad per kvm beräknad på visst sätt och frågan var om detta uppfyllde lagens krav på att ”ett pris” skulle framgå av handlingen. HD anförde här att ett motsvarande krav fanns för köp av fast egendom och att de överväganden som gjorts där kunde vara till ledning för bedömningen. Vid fastighetsköp hade det enligt förarbetena bedömts vara tillfyllest att köpehandlingen upptog grunderna för beräknandet av köpeskillingen, exempelvis priset per kvm och framhållits att det borde räcka att parterna tillräckligt noggrant redovisat i köpehandlingen vad som var av betydelse för beräkning av priset. Beträffande köp av bostadsrätter konstaterade HD därför att även avtal där priset gjorts beroende av en framtida omständighet och alltså inte direkt kan utläsas ur avtalet kan godtas men att en förutsättning är att ”de i avtalet angivna grunderna för prisets bestämmande är tillräckligt precist utformade för att priset, när omständigheten i fråga inträffat, då utan större svårighet skall kunna fastställas med ledning av avtalet”. Detta ansågs dock inte vara fallet beträffande den aktuella klausulen. 1.1.3.4 Köp av del av fastighet Det är inte ovanligt att en köpare önskar köpa endast en del av en fastighet. I dessa fall måste avstyckning ske. Av 4 kap. 7 § JB framgår att ett köp, ”som innebär att visst område av fastighet kommer i särskild ägares hand, är giltigt endast om fastighetsbildning sker i överensstämmelse med köpet genom förrättning”. Sådan ansökan skall ske senast sex månader ”efter den dag då köpehandlingen upprättades”. Som konstaterades av lagutskottet och av HD i NJA 1987 s. 211 innebär bestämmelsen i de fall parterna avtalat om användning av dubbla köpehandlingar att tidsfristen skall räknas från den senare handlingens, d.v.s. köpebrevets, utfärdande. I nyssnämnda avgörande var huvudfrågan vad som skulle gälla när parterna i och för sig avtalat om att köpebrev skulle utfärdas men sedan aldrig upprättat något köpebrev. HD fann här, efter att ha jämfört med rättspraxis rörande jordförvärv (NJA 1955 s. 449 och NJA 1976 s. 268), att tidsfristen i dessa fall skall räknas från det köpekontraktet upprättades. I NJA 1998 s. 610 hade två kommuntjänstemän utan behörighet ingått avtal om försäljning av delar av en fastighet. Försäljningen hade sedermera godkänts av kommunfullmäktige. Frågan var här från vilken tidpunkt fristen i 4 kap. 7 skulle räknas. Enligt HD var det fråga om ett villkorat köp enligt 4 kap. 4 § JB när någon sålt fastighet eller del därav utan behörighet eftersom kommunen haft en obegränsad frihet att tillträda eller förkasta avtalet. Eftersom avtalet inte innehållit något förbehåll om att köpebrev skulle upprättas började enligt HD sexmånadersfristen i 4 kap. 7 § JB att löpa i och med tjänstemännens undertecknande av köpekontraktet. 1.1.3.5 Överlåtelse av ej upplåten bostadsrätt I ovan nämnda NJA 2001 s. 75 var huvudfrågan om en överlåtelse av en bostadsrätt som ännu inte upplåtits till hyresgästen tillika medlemmen i bostadsrättsföreningen är giltig. Särskilda tolkningsproblem uppkommer vid sådana överlåtelser till följd av regleringen i bostadsrättslagen. Av 5 kap. 6 § följer att bostadsrättsföreningar får ingå avtal om att i framtiden upplåta lägenhet med bostadsrätt. Förhandstecknare vid sådant avtal har endast rätt att sätta make eller sambo i sitt ställe och överlåtelser i strid med regeln är ogiltiga. Enligt HD:s majoritet kunde det anföras skäl av rättspolitisk natur för ett förbud mot överlåtelser av ej upplåten bostadsrätt. Samtidigt skulle beaktas att fråga var om en rättshandling som normalt är giltig. Ogiltighetsregeln i 5 kap. 6 § rörde enligt majoriteten ett så speciellt och avgränsat fall att det inte analogivis borde utsträckas till att också omfatta den nu aktuella situationen. Majoriteten tillade också, vilket begränsar prejudikatsvärdet, att ”i vart fall bör ett sådant avtal inte anses ogiltigt i ett fall som det förevarande, där avtalet har ingåtts i ett så sent skede av ombildningsförfarandet att upplåtelsen av bostadsrätten var nära förestående”. 1.1.4 Avtal i strid mot god moral (pacta turpia) I ett antal mål har det prövats om tvister rörande avtal som i ett eller annat avseende strider mot lag skall avvisas eller om domstolarna skall pröva tvisten i sak. Av NJA 1992 s. 299, NJA 1997 s. 93 och NJA 2002 s. 322 följer att avvisning skall ske om (i) avtalet är av otillbörlig karaktär, (ii) avtalets otillbörliga karaktär uppenbart framgår av grunderna för yrkandet i målet eller av utredningen samt (iii) det står klart att avtalet är ogiltigt och saknar rättsverkan därför att det strider mot lag eller goda seder. HD har i dessa avgöranden, liksom i NJA 2004 s. 682, gjort ett antal uttalanden av betydelse för frågan om sådana avtal skall anses vara civilrättsligt ogiltiga och i så fall vilka effekter ogiltigheten har. I NJA 1997 s. 93 uttalades att frågan huruvida ett avtal som strider mot lag är ogiltigt, trots att ogiltighetspåföljden inte angivits i lagen, beror på om den lagregel som överträtts bygger på sådana hänsyn som gör att en ogiltighetspåföljd är påkallad (jfr NJA 2002 s. 322 på s. 327). Detta får enligt HD avgöras efter en analys av lagregelns syfte, behovet av en ogiltighetspåföljd för att sanktionera lagregeln och de olika konsekvenser som en sådan påföljd kan medföra. I det aktuella fallet hade en part ingått avtal som eventuellt innebar en överträdelse av ett näringsförbud. HD prövade emellertid inte om en sådan överträdelse skulle medföra ogiltighet, utan fann att det inte var klarlagt om överträdelse av näringsförbud skulle medföra ogiltighet och att det inte var klart att överträdelse verkligen skett, varför talan inte skulle avvisas. I NJA 1992 s. 299, som avsåg ett yrkande om fullgörelse av ett avtal som vid bifall skulle ha medfört att vissa borgenärer i ett bolags konkurs uppnådde en förmån på statens bekostnad, uttalades att en särskild överenskommelse, som direkt syftar till att skatt skall undandras genom oriktig uppgift till skattemyndigheten, får anses civilrättsligt ogiltig enligt allmänna rättsgrundsatser.
- NJA 1978 s. 147...........................626, 627 NJA 1981 s. 1091.................685, 706, 714 NJA 1978 s. 223..................................614 NJA 1981 s. 1205.................................591 NJA 1978 s. 301...........................642, 650 NJA 1981 s. 1255.................................641 NJA 1978 s. 307...642, 647, 651, 712, 719 NJA 1982 s. 36............................645, 695 NJA 1978 s. 317..................................557 NJA 1982 s. 138..................................616 NJA 1978 s. 389..................................634 NJA 1982 s. 244..................................624 NJA 1978 s. 432...................601, 702, 718 NJA 1982 s. 301..................................681 NJA 1978 s. 618..................................698 NJA 1982 s. 366 I................................658 NJA 1978 s. 628..................................604 NJA 1982 s. 380..................................679 NJA 1978 s. 742..................................728 NJA 1982 s. 386..................................701 NJA 1979 s. 85....................................698 NJA 1982 s. 390..................................597 NJA 1979 s. 94....................................690 NJA 1982 s. 404..........................687, 688 NJA 1979 s. 295..................................687 NJA 1982 s. 493..................................589 NJA 1979 s. 401..................................601 NJA 1982 s. 493 I................................579 NJA 1979 s. 451..................................634 NJA 1982 s. 493 II...............................579 NJA 1979 s. 483...................595, 608, 649 NJA 1982 s. 573..................................734 NJA 1979 s. 666...........................592, 593 NJA 1982 s. 589..........................561, 661 NJA 1979 s. 670...........................686, 721 NJA 1982 s. 613..................................599 NJA 1979 s. 731..................................594 NJA 1982 s. 691..........................585, 636 NJA 1979 s. 790...................645, 647, 695 NJA 1982 s. 778..................................556 NJA 1980 s. 1......................................580 NJA 1982 s. 800..........................590, 591 NJA 1980 s. 46....................................601 NJA 1982 s. 853..................................591 NJA 1980 s. 145...................583, 597, 624 NJA 1983 s. 118..................................679 NJA 1980 s. 263..................................582 NJA 1983 s. 229..................................572 NJA 1980 s. 311..................................678 NJA 1983 s. 332..........................594, 673 NJA 1980 s. 383...........................700, 701 NJA 1983 s. 385..................................594 NJA 1980 s. 398...........................613, 656 NJA 1983 s. 510..........................590, 591 NJA 1980 s. 547..................................660 NJA 1983 s. 550..................................561 NJA 1980 s. 555..................................647 NJA 1983 s. 604..................................556 NJA 1980 s. 624..................................642 NJA 1983 s. 617..........................698, 699 NJA 1980 s. 705...........................561, 660 NJA 1983 s. 617 I................................704 NJA 1981 s. 259...........................636, 637 NJA 1983 s. 808..........................616, 656 NJA 1981 s. 269..................................586 NJA 1983 s. 858..................641, 651, 695 NJA 1981 s. 323...........................556, 615 NJA 1983 s. 865...........595, 642, 647, 656 NJA 1981 s. 400...........................615, 655 NJA 1984 s. 3......................647, 650, 695 NJA 1981 s. 412..................................556 NJA 1984 s. 12....................................645 NJA 1981 s. 552..................................614 NJA 1984 s. 45....................................659 NJA 1981 s. 577..................................743 NJA 1984 s. 115..........................598, 625 NJA 1981 s. 693...........................561, 661 NJA 1984 s. 185..................................731 NJA 1981 s. 711..................................590 NJA 1984 s. 229..................................593 NJA 1981 s. 718..................................582 NJA 1984 s. 251..................................669 NJA 1981 s. 811..................................558 NJA 1984 s. 271..........................644, 657 NJA 1981 s. 815..................................647 NJA 1984 s. 280..........................598, 625 NJA 1981 s. 848..................................604 NJA 1984 s. 381..................................726 NJA 1981 s. 894...........................651, 656 NJA 1984 s. 482..................................555 NJA 1981 s. 897..................................559 NJA 1984 s. 501 I................................671 NJA 1981 s. 1050.........................687, 688 NJA 1984 s. 501 II...............................671 NJA 1981 s. 1072................................614 NJA 1984 s. 600..........................733, 734 NJA 1984 s. 673..................................560 NJA 1987 s. 80............................677, 678 NJA 1984 s. 733..................................693 NJA 1987 s. 167..................................561 NJA 1984 s. 747..................................749 NJA 1987 s. 211..................................563 NJA 1984 s. 772..................................561 NJA 1987 s. 243..........................734, 747 NJA 1984 s. 795..................................602 NJA 1987 s. 253..................................733 NJA 1985 s. 29....................................688 NJA 1987 s. 259..........................733, 745 NJA 1985 s. 97....................................561 NJA 1987 s. 266..................................621 NJA 1985 s. 121..................................732 NJA 1987 s. 312..................................687 NJA 1985 s. 178...................581, 585, 586 NJA 1987 s. 383..................................754 NJA 1985 s. 219..................................637 NJA 1987 s. 394..................................600 NJA 1985 s. 223...........................728, 729 NJA 1987 s. 417..................................679 NJA 1985 s. 232..................................634 NJA 1987 s. 468..................................744 NJA 1985 s. 274..................................650 NJA 1987 s. 553..................................604 NJA 1985 s. 343..................................618 NJA 1987 s. 592..................................572 NJA 1985 s. 352..................................723 NJA 1987 s. 639..................................593 NJA 1985 s. 365..................................633 NJA 1987 s. 668..................................636 NJA 1985 s. 373..................................585 NJA 1987 s. 692..........................573, 700 NJA 1985 s. 397 I.........................596, 621 NJA 1987 s. 710..................................705 NJA 1985 s. 397 II...............615, 631, 689 NJA 1987 s. 716..................................734 NJA 1985 s. 468...........................729, 732 NJA 1987 s. 726..................................559 NJA 1985 s. 561..................................750 NJA 1987 s. 746..................................733 NJA 1985 s. 573...........................580, 721 NJA 1987 s. 763..................................723 NJA 1985 s. 615..................................561 NJA 1987 s. 835..........................605, 712 NJA 1985 s. 641..................................679 NJA 1987 s. 845 I........................561, 580 NJA 1985 s. 717...................566, 569, 570 NJA 1987 s. 845 II...............................580 NJA 1985 s. 871...........................648, 650 NJA 1987 s. 982..................................754 NJA 1985 s. 879..................................684 NJA 1988 s. 3..............................694, 695 NJA 1986 s. 3......................................672 NJA 1988 s. 94....................................730 NJA 1986 s. 40....................................663 NJA 1988 s. 176..................................743 NJA 1986 s. 44.............................665, 666 NJA 1988 s. 197..................................561 NJA 1986 s. 61.............................709, 710 NJA 1988 s. 205..................................668 NJA 1986 s. 136...........................634, 684 NJA 1988 s. 230..................................600 NJA 1986 s. 146..................................637 NJA 1988 s. 312..................................658 NJA 1986 s. 198..................................742 NJA 1988 s. 335..................649, 682, 684 NJA 1986 s. 205...........................589, 689 NJA 1988 s. 363..................................724 NJA 1986 s. 358..................................672 NJA 1988 s. 408..................................611 NJA 1986 s. 366..................................636 NJA 1988 s. 457..................578, 724, 725 NJA 1986 s. 388..................................592 NJA 1988 s. 503 I................................735 NJA 1986 s. 454..................................668 NJA 1988 s. 503 II.......................735, 736 NJA 1986 s. 470..................................672 NJA 1988 s. 512..................................607 NJA 1986 s. 495..................................583 NJA 1988 s. 583..........................669, 690 NJA 1986 s. 503..................................618 NJA 1988 s. 598..................................743 NJA 1986 s. 513..................................633 NJA 1989 s. 7......................................691 NJA 1986 s. 539..................................733 NJA 1989 s. 9......................................661 NJA 1986 s. 596...........................570, 616 NJA 1989 s. 117..........................651, 712 NJA 1986 s. 670 I.........616, 644, 648, 656 NJA 1989 s. 156..................652, 703, 712 NJA 1986 s. 696...........................665, 666 NJA 1989 s. 177..................................668 NJA 1986 s. 712...........................679, 706 NJA 1989 s. 185..................................732 NJA 1986 s. 741..................................561 NJA 1989 s. 206..................................685 NJA 1986 s. 748..................................585 NJA 1989 s. 215..................................639 NJA 1989 s. 224...........................576, 683 NJA 1992 s. 263..........................565, 635 NJA 1989 s. 269...607, 615, 619, 675, 736 NJA 1992 s. 268 I................................663 NJA 1989 s. 346...........596, 597, 605, 619 NJA 1992 s. 268 II...............................663 NJA 1989 s. 389..................................679 NJA 1992 s. 290..................................593 NJA 1989 s. 505...........................585, 586 NJA 1992 s. 299..................................564 NJA 1989 s. 546...........................673, 725 NJA 1992 s. 303..................................739 NJA 1989 s. 614...................587, 702, 714 NJA 1992 s. 326..................................699 NJA 1989 s. 671...........................665, 666 NJA 1992 s. 351..................674, 722, 723 NJA 1989 s. 768..................................565 NJA 1992 s. 375..........................617, 628 NJA 1989 s. 773..................................612 NJA 1992 s. 403..................................621 NJA 1990 s. 18....................................560 NJA 1992 s. 414..................575, 622, 623 NJA 1990 s. 24.............................604, 621 NJA 1992 s. 428..................................606 NJA 1990 s. 35.............................736, 746 NJA 1992 s. 439..........................623, 751 NJA 1990 s. 80....................................678 NJA 1992 s. 502..................................707 NJA 1990 s. 110..................................732 NJA 1992 s. 782..566, 596, 619, 658, 703, NJA 1990 s. 245..................................659 749 NJA 1990 s. 405..................................690 NJA 1992 s. 829..........................742, 752 NJA 1990 s. 591...................566, 567, 569 NJA 1992 s. 845 I................................739 NJA 1990 s. 608...................643, 680, 713 NJA 1992 s. 845 II...............................739 NJA 1990 s. 705..................................718 NJA 1992 s. 892..................................742 NJA 1990 s. 745...........................626, 627 NJA 1993 s. 163..................630, 673, 674 NJA 1991 s. 3 I....................................584 NJA 1993 s. 188..................................669 NJA 1991 s. 3 II..................................584 NJA 1993 s. 222..................................664 NJA 1991 s. 43.............................654, 705 NJA 1993 s. 228..................................751 NJA 1991 s. 217...........................697, 717 NJA 1993 s. 319..................................589 NJA 1991 s. 277...................673, 674, 722 NJA 1993 s. 324..................................561 NJA 1991 s. 319..................................609 NJA 1993 s. 436..................603, 613, 682 NJA 1991 s. 343..................................691 NJA 1993 s. 468..................................560 NJA 1991 s. 412..................................572 NJA 1993 s. 555..........................620, 752 NJA 1991 s. 476...........................636, 706 NJA 1993 s. 570..................................685 NJA 1991 s. 481...........................652, 672 NJA 1993 s. 724..................................736 NJA 1991 s. 574..................................691 NJA 1994 s. 3......................................727 NJA 1991 s. 597..................................660 NJA 1994 s. 10 I..........................578, 579 NJA 1991 s. 625...........653, 685, 715, 716 NJA 1994 s. 10 II.........................578, 579 NJA 1991 s. 647..................................748 NJA 1994 s. 69....................................560 NJA 1991 s. 682...........................573, 689 NJA 1994 s. 85....................................646 NJA 1991 s. 725...........641, 653, 654, 704 NJA 1994 s. 95....................................747 NJA 1991 s. 736..................................725 NJA 1994 s. 130..................562, 598, 625 NJA 1991 s. 796..................................726 NJA 1994 s. 177..................................578 NJA 1991 s. 808...........................646, 696 NJA 1994 s. 190..................................663 NJA 1992 s. 16....................................737 NJA 1994 s. 204..........................617, 628 NJA 1992 s. 58.............................707, 715 NJA 1994 s. 297..................................661 NJA 1992 s. 66.............................559, 562 NJA 1994 s. 359..................573, 574, 595 NJA 1992 s. 113..................................672 NJA 1994 s. 381..................................674 NJA 1992 s. 130...........................608, 710 NJA 1994 s. 449 I................................672 NJA 1992 s. 143..................................592 NJA 1994 s. 449 II...............................672 NJA 1992 s. 163..................................660 NJA 1994 s. 474..................................730 NJA 1992 s. 168..................................566 NJA 1994 s. 532..................606, 683, 708 NJA 1992 s. 213..................................722 NJA 1994 s. 553..................................750 NJA 1992 s. 243...........................641, 707 NJA 1994 s. 566..........................605, 606 NJA 1994 s. 712 I................................597 NJA 1997 s. 454..................................729 NJA 1994 s. 712 II..............................597 NJA 1997 s. 524..................................594 NJA 1994 s. 712 III.............................597 NJA 1997 s. 612..................................725 NJA 1994 s. 746...........................664, 690 NJA 1997 s. 629..........................645, 646 NJA 1995 s. 25....................................658 NJA 1997 s. 667..........................653, 654 NJA 1995 s. 135..................................557 NJA 1997 s. 699..................................633 NJA 1995 s. 197..................................574 NJA 1997 s. 734..................................740 NJA 1995 s. 274...........................701, 704 NJA 1997 s. 813..........................727, 728 NJA 1995 s. 356..................................729 NJA 1997 s. 832..................................671 NJA 1995 s. 437..................................570 NJA 1998 s. 3..............................618, 667 NJA 1995 s. 478..................................660 NJA 1998 s. 23....................................658 NJA 1995 s. 586..................................618 NJA 1998 s. 99............................590, 689 NJA 1995 s. 610..................................690 NJA 1998 s. 118..................................638 NJA 1995 s. 648...........................737, 738 NJA 1998 s. 252..........................742, 748 NJA 1996 s. 3......................................600 NJA 1998 s. 304..........................567, 569 NJA 1996 s. 19.....................630, 673, 675 NJA 1998 s. 343..................................606 NJA 1996 s. 68....................................678 NJA 1998 s. 364..................................609 NJA 1996 s. 104...........................699, 703 NJA 1998 s. 390..................................711 NJA 1996 s. 139..................................633 NJA 1998 s. 407..................................648 NJA 1996 s. 252...........571, 665, 702, 706 NJA 1998 s. 426..................................753 NJA 1996 s. 368...........................685, 731 NJA 1998 s. 438..................................716 NJA 1996 s. 400...........................573, 620 NJA 1998 s. 448..................................602 NJA 1996 s. 410..................................587 NJA 1998 s. 462..................................562 NJA 1996 s. 560...........................678, 750 NJA 1998 s. 520...........573, 701, 737, 738 NJA 1996 s. 564...........................699, 704 NJA 1998 s. 552..................................660 NJA 1996 s. 584...........................648, 696 NJA 1998 s. 610..................................563 NJA 1996 s. 598...................614, 649, 657 NJA 1998 s. 625..................................716 NJA 1996 s. 652..................................614 NJA 1998 s. 750..................................748 NJA 1996 s. 663..................................601 NJA 1998 s. 792..................657, 693, 696 NJA 1996 s. 700..................................700 NJA 1998 s. 852..................................675 NJA 1996 s. 727..................................610 NJA 1998 s. 873..........................629, 720 NJA 1996 s. 809..................................747 NJA 1998 s. 893..........................715, 717 NJA 1997 s. 5......................................588 NJA 1999 s. 35....................................611 NJA 1997 s. 27....................................554 NJA 1999 s. 52....................................737 NJA 1997 s. 44.....................575, 602, 644 NJA 1999 s. 71....................................691 NJA 1997 s. 58....................................662 NJA 1999 s. 188..................................754 NJA 1997 s. 65....................................708 NJA 1999 s. 197..................................699 NJA 1997 s. 86....................................623 NJA 1999 s. 232..................................749 NJA 1997 s. 93....................................564 NJA 1999 s. 304..................................600 NJA 1997 s. 97....................................740 NJA 1999 s. 408..........................594, 630 NJA 1997 s. 127 I.654, 655, 685, 705, 718 NJA 1999 s. 512..........................737, 738 NJA 1997 s. 127 II...............654, 655, 705 NJA 1999 s. 575...........558, 577, 581, 588 NJA 1997 s. 149..................................642 NJA 1999 s. 629..................................603 NJA 1997 s. 240..................................676 NJA 1999 s. 793..................558, 588, 658 NJA 1997 s. 250..................................748 NJA 2000 s. 31....................................737 NJA 1997 s. 281..................................747 NJA 2000 s. 43....................................660 NJA 1997 s. 290..................................644 NJA 2000 s. 48............................574, 739 NJA 1997 s. 307..................................612 NJA 2000 s. 97....................................676 NJA 1997 s. 347..................................637 NJA 2000 s. 137..........................737, 738 NJA 1997 s. 382..................................611 NJA 2000 s. 225..................608, 721, 727 NJA 2000 s. 262..................................753 NJA 2001 s. 711..................................575 NJA 2000 s. 285..................................740 NJA 2001 s. 721..................................663 NJA 2000 s. 380..................................571 NJA 2001 s. 750..................................616 NJA 2000 s. 462..................................595 NJA 2001 s. 878..................................700 NJA 2000 s. 538..................................620 NJA 2002 s. 3......................................661 NJA 2000 s. 569...........734, 735, 746, 747 NJA 2002 s. 11....................................728 NJA 2000 s. 629..................................638 NJA 2002 s. 41....................................664 NJA 2000 s. 667..................................677 NJA 2002 s. 142..................561, 662, 747 NJA 2000 s. 685..................................613 NJA 2002 s. 213..........................681, 699 NJA 2000 s. 712...........................629, 720 NJA 2002 s. 244..........................567, 568 NJA 2000 s. 747 I................................555 NJA 2002 s. 322..................................564 NJA 2000 s. 747 II..............................555 NJA 2002 s. 358..................................744 NJA 2000 s. 773..................................620 NJA 2002 s. 378..........................607, 670 NJA 2001 s. 3......................................629 NJA 2002 s. 412..................................727 NJA 2001 s. 10.............................634, 635 NJA 2002 s. 467..................................560 NJA 2001 s. 46....................................633 NJA 2002 s. 477..................641, 697, 714 NJA 2001 s. 75.....................562, 563, 632 NJA 2002 s. 561..................................634 NJA 2001 s. 93....................................741 NJA 2002 s. 577..................................667 NJA 2001 s. 138..................................632 NJA 2002 s. 630..........................653, 686 NJA 2001 s. 155...........................630, 643 NJA 2002 s. 644..................................719 NJA 2001 s. 177..................................639 NJA 2003 s. 128..................................607 NJA 2001 s. 191 I................................567 NJA 2003 s. 194..................................582 NJA 2001 s. 191 II..............................567 NJA 2003 s. 302..........................734, 741 NJA 2001 s. 234..................................711 NJA 2003 s. 540..................................752 NJA 2001 s. 241 I.........................670, 690 NJA 2004 s. 3......................................748 NJA 2001 s. 241 II..............................670 NJA 2004 s. 167..................................751 NJA 2001 s. 255...........................605, 615 NJA 2004 s. 288..................................751 NJA 2001 s. 269..................................708 NJA 2004 s. 397..................................561 NJA 2001 s. 292..................................663 NJA 2004 s. 499...........631, 735, 744, 746 NJA 2001 s. 309..................................680 NJA 2004 s. 534..........................575, 622 NJA 2001 s. 329...........................734, 745 NJA 2004 s. 682..................564, 588, 657 NJA 2001 s. 353..................................578 NJA 2004 s. 804..........................590, 599 NJA 2001 s. 486..................................749 NJA 2004 s. 862..................................554 NJA 2001 s. 511...........................565, 601 T 2362-01............................................640 NJA 2001 s. 657..................................685 T 4233-01....574, 577, 610, 664, 683, 724, NJA 2001 s. 695 I................................741 751 NJA 2001 s. 695 II..............................741
Spel och osedliga avtal5 hänvisningar
- NJA 1997 s. 93, HD:s domskäl referatet s. 95 f.
- NJA 1997 s. 93, HD:s domskäl referatet s. 96.
- Den modell som nu beskrivits förefaller att vara ett utflöde av den allmänna utvecklingen av avtalsrätten i Norden. Jfr från norsk rätt Rt 1993 s. 312 om utlåning i strid med reglerna i verdipapirhandelloven och från dansk rätt U 1999.305 V, U 2000.1164 H och U 2001.2374/2 H som alla gäller upplägg som stod i strid med sommerhusloven där linjerna är snarlika de som dras upp i NJA 1997 s. 93.