Stycket

14.Men det var knappast till stöd för åtgärden som sådan att vidareutveckla rätten till skadestånd som Högsta domstolen hänvisade till rättsfallet. En sådan skadeståndsrättslig utveckling torde Högsta domstolen känna sig i och för sig oförhindrad att genomföra utan att söka stöd för detta i tidigare rättsfall. Hänvisningen gjordes i stället i samband med domstolens redogörelse för rätten till ett effektivt rättsmedel i artikel 13 Europakonventionen och slutsatsen att det inte ansågs finnas någon rätt att omedelbart på denna artikel ställa krav på gottgörelse av staten. Samtidigt hänvisade Högsta domstolen till Prologfallet. Därigenom etablerade Högsta domstolen en koppling till det uttalande om EG-direktivs vertikala direkta effekt och estoppelargumentet i gemenskapsrätten som framgår av det rättsfallet och som ovan har återgetts. Vidare skapade domstolen en koppling även till den i EES-fallet erkända rätten att i vissa fall få skadestånd av staten, vilken i allt väsentligt synes motsvara den gemenskapsrättsliga Francovich-doktrinen. Som vi ovan har konstaterat är direkt effekt och Francovich-doktrinen institut som underbyggs av den gemenskapsrättsliga rättsskyddsprincipen (jfr Ratti, Becker och Fra ncovich). Högsta domstolens fortsatta praxis om ideell skada enligt Europakonventionen Efter de nämnda rättsfallen följde under 2007 ytterligare två avgöranden där talan mot staten rörde ideellt skadestånd på grund av kränkningar av Europakonventionen. Först meddelades NJA 2007 s. 295, som gällde skadestånd enligt ovan berörda artikel 5.5 i konventionen p.g.a. en överträdelse av artikel 5.3. Sedan följde NJA 2007 s. 584, som rörde skadestånd av staten p.g.a. en överträdelse av artikel 8.1 i konventionen. Genom det senare avgörandet utsträckte Högsta domstolen i princip möjligheten till ersättning för ideell skada till kränkningar av Europakonventionens samtliga rättigheter. Mot bakgrund av att artikel 13 inte ger någon rätt till just ekonomisk gottgörelse är det emellertid inte givet att just sådan ersättning skall komma i fråga. Gottgörelse kan ha skett eller kan ske på annat sätt. En betydelsefull faktor för frågan om någon rätt till ersättning för ideell skada i svensk rätt föreligger för en konventionskränkning synes vara i vad mån Europadomstolen har tillerkänt enskilda sådan ersättning i motsvarande fall. Som vi har framhållit i vår redogörelse för artikel 13 i konventionen är Europadomstolens praxis i detta avseende inte i alla delar helt klar.s. 244