Citat i kontext

Närliggande

Fotnot 60

NJA 2000 s. 637.

Hänvisas från p. 1 (s. 876)

1.Enligt 3 kap. 7 § skadeståndslagen (1972:207) kan skadeståndskrav med anledning av riksdags- eller regeringsbeslut endast föras under förutsättning att beslutet upphävts eller ändrats. Högsta domstolen har dock slagit fast att ersättningskrav dessutom kan riktas mot staten när en domstol vid lagprövning enligt 11 kap. 14 § RF underkänner en författning såsom grundlagsstridig. Mot bakgrund av detta, samt med tanke på att det vore märkligt om man ”kunde utveckla ett annat slags lagprövning — och slippa uppenbarhetskravet — genom att väcka talan om skadestånd i stället för att i förekommande fall invända att en föreskrift är olaglig och därför inte får tillämpas”, har det ansetts att ett lagstiftningsfel måste vara uppenbart för att föranleda skadeståndsansvar enligt 3 kap 2 § skadeståndslagen. Vad gäller lagstiftningsfel som innebär att en lag eller förordning står i strid med Europakonventionen har det diskuterats om det även i detta fall krävs att felet är uppenbart för att ersättning ska utgå enligt skadeståndslagen.s. 876