Se målen 189/87, Kalfelis [1988] ECR 5565 (REG spec.utg., vol. IX s. 729), och C-51/97, Réunion européenne, REG 1998 s. I-6511. Likaså det svenska rättsfallet NJA 2001 s. 386.
Hänvisas från p. 13 (s. 858)
13.Begreppet ”käromål som har samband med varandra” figurerar också i de bestämmelser om konnexitet mellan olika käromål som finns i art. 28 och definieras där på samma sätt som i art. 6.1. I det sammanhanget har begreppet i GD:s praxis getts en extensiv tolkning. Bör en sådan tolkning anläggas också när det gäller art. 6.1? Eller bör begreppet snarare tolkas restriktivt på samma sätt som den bestämmelse om hinder för erkännande av en utländsk dom på grund av oförenlighet med en i forumlandet meddelad dom som finns i art. 34.3 i förordningen? Till stöd för den ståndpunkten kan anföras att alla behörighetsregler i förordningen som innefattar undantag från huvudregeln i art. 2 i princip bör ges en restriktiv tolkning. Denna uppfattning synes även GD ha gett uttryck för i sin tolkningspraxis till den motsvarande bestämmelse som finns i art. 6.1 i Brysselkonventionen. Å andra sidan innebär denna praxis knappast att art. 6.1 i förordningen skall tolkas lika restriktivt som art. 34.3.s. 858