Se t.ex. NJA 1987 s. 3 där revisionssekreteraren, efter att ha fastslagit att rättsfrågan var oklar, konstaterade att en intresseavvägning därför måste göras. Av domskälen framgår också att HD avgjorde frågan genom en intresseavvägning: ”Vid en samlad bedömning av vad som nu sagts måste intresset av att skenöverlåtelser motverkas, anses ha en sådan tyngd, att en andelsöverlåtelse från den som äger egendomen i dess helhet inte bör vara skyddad mot överlåtarens borgenärer utan att besittningsändring kommer till stånd” (min kursivering). Se också NJA 1994 s. 506 och hovrättens däri återgivna resonemang: ”Vid avsaknad av uttryckliga föreskrifter får frågor om separationsrätt i händelse av tvivel avgöras vid en avvägning av skilda intressen mot varandra. Vid en sådan bedömning är det praktiska livets och den ekonomiska samfärdselns behov av väsentlig betydelse.” Se även Håstad 1996, s. 209–210.
Hänvisas från p. 3 (s. 525)
3.Sakrättsliga konflikter löses alltså inte utifrån en tillämpning av en a priorisk definition av äganderätten. Varje konflikttyp behandlas i stället utifrån sina speciella förutsättningar genom en avvägning av de intressen som bedöms vara relevanta i den föreliggande situationen. Denna syn på äganderätten och detta tillvägagångssätt vid arbetet med att lösa sakrättsliga problem skulle kunna beskrivas som att vi i Sverige (och övriga Norden) har en funktionell sakrätt.s. 525