Rättsfall

NJA 1987 s. 3

Citera

NJA 1987 s. 3

BibTeX

@misc{nja-1987-s-3,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1987 s. 3}},
  year         = {1987},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

7 hänvisningar i 5 artiklar · 7 stycken/fotnoter

Oklarheter med traditionsprincipen1 hänvisning

Staffan Myrdal · SvJT 2013 s. 1074–1086 · 1 ställe

Se t.ex. mycket klara uttalanden i NJA 1979 s. 458, NJA 1987 s. 3, NJA 1988 s. 257, NJA 1995 s. 367 och NJA 1998 s. 545. Under den nämnda tidsperioden (och därefter) har något annat syfte inte påtalats av Högsta domstolen.fotnot 9 · s. 1076

Diocletianus vs. Grotius — om den sakrättsliga traditionsprincipens berättigande1 hänvisning

Mikael Mellqvist · SvJT 2010 s. 217–244 · 1 ställe

I NJA 1996 s. 52 uttalar Högsta domstolen att det i äldre rättspraxis för tradition (”fullgången pantsättning”) krävdes att pantsättaren avskurits från normal förfogandemöjlighet över objektet, att panthavaren erhållit en självständig förfogandemöjlighet och att pantsättningen blivit synbar för tredje man. I doktrinen, fortsätter Högsta domstolen, läggs numera tonvikten på det förstnämnda momentet. Avgörande för frågan om panthavaren fått egendomen i sin besittning är enligt Högsta domstolen alltså om pantsättaren har avskurits från rådigheten över den pantsatta egendomen. Här gör Högsta domstolen sakrättsskyddet till en besittningsfråga, utan att klä den i termer av legitimation i någon form. Indirekt hänvisas dock till frågan om förfogandemöjlighet, vilket enligt Myrdal alltså skulle vara ett sakrättsmoment till skillnad mot förfogandelegitimationen. Avgörandet kan också sägas modifiera vad Högsta domstolen uttalade i NJA 1987 s. 3, nämligen att det för sakrättsligt skydd gäller ”ett principiellt krav på att förvärvaren fått egendomen i sin besittning”. Det gäller alltså inte längre. Frågan är om det ens gällde år 1987.Traditionsprincipen — en dagsnotering · p. 6 · s. 232

Inlösen, äganderättsövergång och ”legal transplants”1 hänvisning

Jens Andreasson · SvJT 2005 s. 522–538 · 1 ställe

Se t.ex. NJA 1987 s. 3 där revisionssekreteraren, efter att ha fastslagit att rättsfrågan var oklar, konstaterade att en intresseavvägning därför måste göras. Av domskälen framgår också att HD avgjorde frågan genom en intresseavvägning: ”Vid en samlad bedömning av vad som nu sagts måste intresset av att skenöverlåtelser motverkas, anses ha en sådan tyngd, att en andelsöverlåtelse från den som äger egendomen i dess helhet inte bör vara skyddad mot överlåtarens borgenärer utan att besittningsändring kommer till stånd” (min kursivering). Se också NJA 1994 s. 506 och hovrättens däri återgivna resonemang: ”Vid avsaknad av uttryckliga föreskrifter får frågor om separationsrätt i händelse av tvivel avgöras vid en avvägning av skilda intressen mot varandra. Vid en sådan bedömning är det praktiska livets och den ekonomiska samfärdselns behov av väsentlig betydelse.” Se även Håstad 1996, s. 209–210.fotnot 16 · s. 525

Svensk rättspraxis3 hänvisningar

Laila Zackariasson · SvJT 2003 s. 753–954 · 3 ställen

Stoppningsrätt under godstransport1 hänvisning

Svante O. Johansson · 2001, s. 1–518 · 1 ställe

Se t.ex. Flytdockan NJA 1997 s. 660 och Kelly ^NJA 1987 s. 3 i vilket det fram går att en förvärvare av en andel av en häst får sakrättsligt skydd endast för det fåll en besittnings förändring skett.fotnot 780 · s. 230