Stycket

28.Ett annat mål där frågan om bl.a. frågan om återbetalningsskyldighet aktualiserades är NJA 1999 s. 426 (Sturetvätten) — jfr om detta fall även nedan vid behandlingen av aktiebolagslagens låneförbud. — Ett finansbolag hade beviljat ett bolag ett lån som använts för inköp av samtliga aktier i ett annat bolag och finansbolaget fick som säkerhet för lånet företagshypotek i det bolag vars aktier var föremål för köpet. Fordran med tillhörande säkerhet förvärvades därefter av ett annat finansbolag. Sedan det bolag som lämnat säkerheten försatts i konkurs bevakade det senare finansbolaget — dåmera självt försatt i konkurs — sin fordran med förmånsrätt enligt företagshypoteksbrevet. Konkursförvaltaren i det aktiebolag som lämnat säkerheten gjorde gällande bl.a. att pantsättningen var ogiltig eftersom den var att jämställa med otillåten vinstutdelning i strid mot ABL 12 kap. 2 § och att därför återbäring skulle ske enligt den dåvarande bestämmelsen i 5 kap. första stycket samma kapitel. I allt fall var rättshandlingen ogiltig enligt ABL 8 kap. 14 § — numera 8 kap. 35 § — eftersom företrädaren för det bolag som ställde säkerheten överskridit sin befogenhet då han avhände bolaget egendom i strid mot 12 kap. — HD konstaterar först att bestämmelsen om befogenhetsöverskridande i ABL:s styrelsekapitel närmast är att uppfatta som en reglering av bolagets inre förhållanden och att en pantsättning som är att se som en överträdelse av vinstutdelningsreglerna därför inte kan angripas med stöd av bestämmelserna om befogenhetsöverskridanden. I stället inriktar sig domstolen på frågan om det långivande företagets ansvar enligt ABL 12 kap. 5 §. HD (tre av fem ledamöter) uttalar med en hänvisning till det strax här ovan refererade målet NJA 1997 s. 418 att det analoga ansvaret för andra än aktieägare har ansetts böra hållas inom förhållandevis snäva ramar med hänsyn till säkerheten i omsättningen och det praktiska ekonomiska livet. När det gäller ett utomstående kreditinstitut som i utbyte mot ett lån erhållit en säkerhet inger en analog tillämpning särskilda betänkligheter. För att ett sådant ansvar skall kunna åläggas ett kreditinstitut krävs det att dess företrädare haft uppsåt beträffande omständigheten att ställandet av säkerheten utgjort en olovlig kapitalanvändning. Att företrädare för ett kreditinstitut bort inse att säkerställandet utgjort en sådan kapitalanvändning är med andra ord inte nog för att ålägga detta ansvar. — I ett säryttrande utvecklade justitierådet Håstad uppfattningen att den som lånat ut medel till en aktieägare som ställt säkerhet med egendom som får anses utgöra olovlig vinstutdelning till aktieägaren, skall sakna rätt till säkerheten, om långivaren insett eller bort inse att olovlig vinstutdelning förelåg. Eftersom långivaren i det i målet aktuella fallet var ett finansbolag som åtminstone bort inse att olovlig vinstutdelning förelåg var upplåtelsen av företagshypotek till långivaren enligt Håstads mening ogiltig.s. 47