NJA 1992 s. 351.
Hänvisas från p. 8 (s. 931)
8.Borgenären har en långtgående skyldighet att tillvara borgensmannens regressrätt, vilket framgår av etablerad rättspraxis. Hur långt denna skyldighet sträcker sig beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Den är t.ex. mer långtgående för en bank än för enskilda borgenärer. För det fall Borgenären inte gjort vad som rimligen kan begäras av honom går Borgensmannen fri från betalningsansvar i den mån Borgenärens försummelse orsakat skada i fråga om Borgensmannens regressrätt. Borgensmannen har, genom Borgenärens principiella skyldighet att vidmakthålla Borgensmannens regressrätt, ett tillräckligt skydd för sin regressrätt. Det finns därför ingen anledning att utsträcka Borgensmannens skydd genom att även beakta hans regressintresse inom ramen för den accessoriska preskriptionen. Om så sker får Borgensmannen ett anmärkningsvärt långtgående skydd med beaktande av att han faktiskt åtagit sig att betala fordran för det fall Huvudgäldenären inte gör det. Starka ändamålsskäl talar således för att bestämmelsen om accessorisk preskription inte skall tillämpas när Huvudgäldenären upphört att existera. En sådan tillämpning torde utgöra en mer lämplig avvägning mellan Borgenärens intresse av att få betalt och Borgensmannens regressintresse.s. 931