Närliggande

1.Upphovsrätten med sina styvbarn de närstående rättigheterna, är säkerligen den rättighetstyp som allra mest gripit omkring sig i det expanderande informationssamhället. Men inte alltid genom att själva skyddsobjekten eller förutsättningarna för rättsskydd ändrat karaktär. Upphovsrättens krav på verkshöjd, originalitet med modern terminologi, har knappast smält bort genom den tillämpning i domstolarna åt vilken lagstiftaren onekligen överlämnat den närmare bestämning. Påståendet att tröskeln in till upphovsrättens domäner skulle ha hyvlats bort i praxis stämmer inte; onekligen ställs det alltjämt krav på ett personligt skapande moment, en individuell särprägel, som i vart fall är så påtagligt att det inte alls kan omtalas som försumbart. Sen må tröskeln ha sänkts under 1900-talet, såsom framgår av ett intervall mellan Högsta domstolens ganska snåla prövning av Frödings brev år 1921 och det medgivna skyddet för några fraser citerade ur en dagstidning efter JAS-kraschen 1996 liksom för beskrivande framställningar i ritningar av byggelement år 1998. Men det är också möjligt och mer sannolikt att det snarare är fråga om att ett differentierat verkshöjdsbegrepp utvecklats för olika verkstyper. Högsta domstolen, generös med prövningstillstånd på detta område, har trots allt inte prövat mer än några få verkstyper. Exempelvis har datorprogram aldrig prövats och inte förrän just denna dag har Högsta domstolen meddelat sin första dom avseende skyddsförutsättningar för ett musikaliskt verk. Något harmoniserat och generaliserat originalitesbegrepp har inte heller utvecklats inom EU, trots att åtminstone tre direktiv håller sig till en terminologi som tycks vilja ange en standard.s. 559