Stycket

8.Till kravet på debattrationalitet kan i fråga om en del juridiska frågor läggas vad Alexander Peczenik kallat för sammanhangsrationalitet, dvs. ”ett väl utvecklat nät av diverse juridiska argument” som kan etablera en stödstruktur, vilken möjliggör en logiskt förankrad värdeutsaga. Denna senare tanke är direkt applicerbar bl.a. när det gäller rättstillämpningsfrågor om förhållanden som ligger så att säga mitt emellan olika regelkomplex. Sådana ”mittemellanfrågor” är inte helt ovanliga. Ett exempel utgör det uppmärksammade rättsfallet NJA 1995 s. 303. En efterlevande make, som ärvt den döde makens kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, antogs ha haft kompetens att genom testamente förordna över egendomsföremål, som ägts av den avlidne, inom ramen för sin behörighet att enligt ÄB 3:2 förfoga över en kvotdel av all den egendom som den efterlevande maken övertagit. Frågan var om ÄB 3:2 eller en lottläggningsregel i ÄB 3:5 skulle tillämpas. I följande avsnitt skall jag för övrigt återkomma med en närliggande tanke, som kan sägas utgöra en generalisering av kravet på sammanhangsrationalitet vid juridisk rättstillämpning. Jag kommer att tala om ett krav på systemrationalitet, dvs. en godtagbar samordning vid konstruktionen av skilda lagregler eller principer i rättspraxis. Konstruktiv rättsvetenskap. Ändamålsrationalitet, regel- och begreppsrationalitet samt systemrationalitet. För min del tar jag avstånd från uppfattningen att rättsvetenskapens viktigaste eller rentav enda uppgift är att diskutera vad som är eller bör vara gällande rätt. Det främsta skälet är att rättsvetenskapen förtjänar ett större arbetsområde — för att inte säga ansvarsområde — för att vara till störst nytta för rättsutvecklingen. Både lagstiftning och rättspraxis behöver granskas kritiskt, och rättsvetenskapen ligger närmast till för att utföra den uppgiften. Samtidigt innebär denna inställning att den rättsvetenskapliga verksamheten, liksom mycket av vad som sker inom samhällsvetenskaperna över huvud taget, öppnas för värderingar av de samhällsföreteelser som studeras. För att resonemang med inslag av värderingar alls skall kunna göra anspråk på vetenskaplighet, måste dock särskilda krav ställas på resonemangens rationalitet. Det ovannämnda kravet på debattrationalitet erbjuder en utgångspunkt, som jag i det följande skall söka vidareutveckla när det gäller valet av analysmetoder och forskningsuppgifter.s. 246