Närliggande

4.En relevant fråga i sammanhanget är styrkeförhållandet mellan aktörerna på det aktuella området. I diskussionerna framfördes synpunken att det när det gäller exempelvis kontraktsrätten kan ifrågasättas om det finns ett kontrollintresse (och -möjligheter) i de fall det är fråga om jämbördiga parter, men att lagstiftaren typiskt sett bör ingripa i de fall en svagare part är i behov av skydd. Bör det upprätthållas en klar gräns mellan privat normbildning och offentlig rättsbildning? Lars Heuman menade också att det var angeläget att göra åtskillnad mellan den konfliktlösning som sker i privata nämnder och är av kasuistisk karaktär å ena sidan samt bindande prejudikatbildning å den andra. Han menade att det måste anses tveksamt om normbildning av privat karaktär skall kunna ges bindande verkan (utöver den verkan den kan ha på avtalsrättslig grund). I sammanhanget anfördes dock också att Högsta domstolen uttalat att villkor enligt standardavtal kan utgöra bindande allmänna rättsprinciper. Bo Svensson tog upp ett nära liggande exempel från Bokföringsnämndens verksamhet. Normer av internationell räckvidd när det gäller bland annat värdering av varulager slås fast av International Accounting Standards Committee (IASC), som är ett privat organ. Någon allmän insyn i verksamheten finns inte. Normgivningen är bindande för alla börsbolag. Regelverket översätts till svenska av Redovisningsrådet. Kravet på enhetlighet innebär att det är nödvändigt att undvika betydande avvikelser från dessa normer. Peter Melz menade att skattelagstiftning på detta sätt i praktiken hade delegerats till privat normgivning. Han redovisade att fenomenet i Norge utlöst en konstitutionell debatt. Bo Svensson uppfattade situationen så att lagstiftaren i detta fall hade abdikerat. På denna punkt invände Göran Lambertz att lagstiftaren i så fall måste anses ha abdikerat med viss rätt, eftersom det vore en övermäktig uppgift för lagstiftaren att sköta den tekniska och detaljrika normgivning som det här var fråga om.s. 215