Stycket

1.Verkställighetsregeln infördes redan i 1910 års aktiebolagslag men har under lång tid inte ägnats någon större uppmärksamhet. Såsom framgår av det i inledningen citerade lagrådsuttalandet förefaller regelns ursprungliga syfte ha varit att bolagsordningens nya lydelse skulle träda i kraft först vid registreringen. Denna åsikt framfördes, som ovan anförts, även av Åke Holmbäck 1930. Förarbetena till 1944 års aktiebolagslag är kortfattade beträffande verkställighetsregeln, men det framgår att lagberedningen ansåg bolagsordningsändringar vara gällande först efter registrering. Vid tillkomsten av 1975 års aktiebolagslag gavs det inte heller några direkta anvisningar om hur verkställighetsregeln skulle tolkas. Det går att ana tanken på ett åtgärdsförbud bakom vissa uttalanden, men några klara besked gavs inte. I slutet av 1980-talet uppmärksammade skattemyndigheterna verkställighetsregeln och valde att åberopa den i syfte att förhindra retroaktiva omläggningar av räkenskapsår. I den diskussion som följde var Meltz den förste att uttryckligen framföra åtgärdsförbudet som en möjlig tolkning av regeln. Efter RÅ 1993 ref. 17 har denna tolkning vunnit vidare spridning, och i prop. 1997/98:99 förefaller man utgå från att nyssnämnda rättsfall äger generell tillämplighet dvs. även utanför skatterätten och även avseende andra bolagsordningsändringar än ändring av räkenskapsår. I propositionen anförs bl.a. följande beträffande 9:35 ABL. Att ett beslut inte får ”verkställas” förrän registrering har skett innebär inte hinder mot att vidta varje åtgärd som grundar sig på en beslutad, men ännu inte registrerad ändring i bolagsordningen. Vid ändring av räkenskapsår bör sålunda verkställighetshinder anses föreligga endast när fråga är om att i enlighet med en beslutad men inte registrerad ändring vidta åtgärder som har en i princip definitiv karaktär, t.ex. att färdigställa — eller underlåta att färdigställa — ett årsbokslut (jfr RÅ 1993 ref. 17). Svensson delar denna uppfattning och även Åhman har, som vi anfört ovan, i sin avhandling 1997 argumenterat för en egen variant av åtgärdsförbudet. Slutligen finns uttalanden i förarbetena till avskaffandet av bankaktiebolagslagen som tyder på att man även där utgått från åtgärdsförbudstolkningen.s. 705