1.Verkställighetsregeln infördes redan i 1910 års aktiebolagslag men har under lång tid inte ägnats någon större uppmärksamhet. Såsom framgår av det i inledningen citerade lagrådsuttalandet förefaller regelns ursprungliga syfte ha varit att bolagsordningens nya lydelse skulle träda i kraft först vid registreringen. Denna åsikt framfördes, som ovan anförts, även av Åke Holmbäck 1930. Förarbetena till 1944 års aktiebolagslag är kortfattade beträffande verkställighetsregeln, men det framgår att lagberedningen ansåg bolagsordningsändringar vara gällande först efter registrering. Vid tillkomsten av 1975 års aktiebolagslag gavs det inte heller några direkta anvisningar om hur verkställighetsregeln skulle tolkas. Det går att ana tanken på ett åtgärdsförbud bakom vissa uttalanden, men några klara besked gavs inte. I slutet av 1980-talet uppmärksammade skattemyndigheterna verkställighetsregeln och valde att åberopa den i syfte att förhindra retroaktiva omläggningar av räkenskapsår. I den diskussion som följde var Meltz den förste att uttryckligen framföra åtgärdsförbudet som en möjlig tolkning av regeln. Efter RÅ 1993 ref. 17 har denna tolkning vunnit vidare spridning, och i prop. 1997/98:99 förefaller man utgå från att nyssnämnda rättsfall äger generell tillämplighet dvs. även utanför skatterätten och även avseende andra bolagsordningsändringar än ändring av räkenskapsår. I propositionen anförs bl.a. följande beträffande 9:35 ABL. Att ett beslut inte får ”verkställas” förrän registrering har skett innebär inte hinder mot att vidta varje åtgärd som grundar sig på en beslutad, men ännu inte registrerad ändring i bolagsordningen. Vid ändring av räkenskapsår bör sålunda verkställighetshinder anses föreligga endast när fråga är om att i enlighet med en beslutad men inte registrerad ändring vidta åtgärder som har en i princip definitiv karaktär, t.ex. att färdigställa — eller underlåta att färdigställa — ett årsbokslut (jfr RÅ 1993 ref. 17). Svensson delar denna uppfattning och även Åhman har, som vi anfört ovan, i sin avhandling 1997 argumenterat för en egen variant av åtgärdsförbudet. Slutligen finns uttalanden i förarbetena till avskaffandet av bankaktiebolagslagen som tyder på att man även där utgått från åtgärdsförbudstolkningen.s. 705
2.Ett åtgärdsförbud synes således vara på väg att få fotfäste i svensk rätt. Detta sker utan någon utförlig diskussion — vare sig i förarbete, doktrin eller praxis — om syftet med och verkningarna av ett sådant förbud. Endast Åhman har analyserat verkställighetsregeln ur ett litet bredare perspektiv. Enligt vår mening kan en rad invändningar anföras mot ett upprätthållande av ett generellt åtgärdsförbud.s. 706
3.Till att börja med är det oklart vad som menas med en verkställighetsåtgärd och Regeringsrättens precisering med en ”mer definitiv karaktär” förtar inte denna oklarhet. Bolagsordningen skall ge besked om en rad olika förhållanden varför frågan om vad som är en verkställighetsåtgärd måste besvaras i ett mycket stort antal situationer. Utöver de i inledningen av denna artikel uppräknade obligatoriska bestämmelserna kan bolagsordningen innehålla bestämmelser om t.ex. hembud, likvidation, vinstutdelning och annat syfte med bolaget än vinstsyfte. Dessa bestämmelser är av väldigt skiftande karaktär och 9:35 ABL ger inte någon konkret vägledning i de olika situationerna. Det förefaller därför troligt att bedömningen av vad som är en verkställighetsåtgärd i praktiken måste göras för varje enskilt fall för sig.s. 706
4.En annan viktig fråga är vilken sanktion som följer om ett aktiebolag agerar i strid med åtgärdsförbudet. Detta torde vara det största problemet med att upprätthålla ett åtgärdsförbud. Den sanktion som ligger närmast till hands är någon form av ogiltighet. Enligt Åhman måste en överträdelse av åtgärdsförbudet innebära att rättshandlingar som utgör verkställighetsåtgärder inte kan göras gällande mot bolaget och dessutom anser han att något slags godtrosskydd för tredje man måste gälla. Även Meltz anser att verkställigheten av bolagsstämmobeslutet blir ogiltig. Det är emellertid inte säkert att alla verkställighetsåtgärder är rättshandlingar, varför ogiltighet av verkställighetsåtgärden knappast kan förväntas förhindra alla åtgärder i strid med förbudet. Det förefaller t.ex. meningslöst att ogiltigförklara en underlåtenhet att upprätta bokslut. Ogiltighet är dessutom inget entydigt begrepp utan leder genast till nya frågor, t.ex. om ogiltigheten skall ha nullitetsverkan eller medföra klanderbarhet. Det är inte heller klart om en myndighet ex officio skall bortse från en ogiltig verkställighetsåtgärd. Enligt vår mening blir det ytterst svårt att finna en enhetlig och klar sanktion som är lämplig för alla fall av förtida verkställighet av en bolagsordningsändring.s. 706
5.Ytterligare ett problem med åtgärdsförbudet är att det inte ger besked om vilken bolagsordning som gäller under den tid då verkställighet inte får ske. Närmast till hands ligger väl att anse bolagsstämmans ändringsbeslut gällande och godta att den nya lydelsen har trätt i kraft, oaktat att den inte får verkställas. Detta skulle dock vålla problem i två situationer. För det första skall bolagsordning ge besked om bolagets status i vissa hänseenden, t.ex. bolagets firma, aktiekapital och säte. Sådana uppgifter kan behöva läggas till grund för beslut och åtgärder av myndigheter och andra, oavsett om bolaget företar någon verkställighetsåtgärd eller inte, t.ex. är sätet ibland avgörande för vilken skattemyndighet eller tingsrätt som är beslutsbehörig. Om bolagsordningen anses ändrad redan genom stämmans ändringsbeslut kommer sätesuppgiften i aktiebolagsregistret att vara inaktuell vilket medför en risk för att fel domstol eller myndighet fattar beslut rörande bolaget. Det andra problemet hänger samman med att PRV kan vägra registrering, t.ex. på grund av att registreringsanmälan inte är komplett i något avseende. Handläggningen kan tänkas pågå under lång tid och under tiden skulle då åtgärdsförbud råda. Om man anser bolagsordningen ändrad (och därmed den nya lydelsen införd) genom bolagsstämmobeslutet kan bolaget bli tvunget att bryta mot gällande bolagsordning för att inte bryta mot åtgärdsförbudet. Detta vore en besynnerlig ordning.s. 707
6.Åhman förespråkar ett åtgärdsförbud samtidigt som han hävdar att registreringen är en förutsättning för att den nya bolagsordningen skall kunna tillämpas. Godtas denna ståndpunkt kan det ifrågasättas om åtgärdsförbudet alls behövs; verkställighet av den ändrade lydelsen skulle ju då redan strida mot den registrerade, gällande bolagsordningen. Enligt Åhman behövs åtgärdsförbudet ändå för att förhindra att bolaget med samtliga aktieägares samtycke tillämpar den nya lydelsen innan den registrerats. Det är dock svårt att förstå varför bolagsordningen skall ha ett starkare skydd just vid en ändring än den har före och efter ändringen.s. 707
7.Enligt vår mening talar sammantaget starka skäl mot åtgärdsförbudet. I stället anser vi att verkställighetsregeln bör tolkas som en regel om att bolagsordningens nya lydelse träder i kraft först vid registreringen. Lagstiftaren ställer krav på registrering för att ett aktiebolag över huvud taget skall kunna bildas. Tanken bakom detta system är att bolag utan personligt ansvar måste förhandsgranskas och att det inte räcker med att bolagsordningar som inte uppfyller lagens krav kan angripas samt förklaras ogiltiga. Mot denna bakgrund faller det sig naturligt att aktieägarna inte kan förfoga över bolagsordningen fritt. Om bolagsordningen ändras alltför ingående kan det vidare tänkas att bolaget inte längre kan anses utgöra ett aktiebolag. Detta skulle innebära att aktiebolagsavtalet har upphävts och att ett nytt bolagsavtal trätt i dess ställe.s. 707
8.Om verkställighetsregeln endast anses reglera vilken lydelse av bolagsordningen som för tillfället är gällande erhålls en klarare och enklare regel. Före registreringen gäller den gamla lydelsen av bolagsordningen och efter registreringen gäller den nya. Ett försök av bolaget att tillämpa den nya lydelsen före registreringen kan innebära ett brott mot gällande bolagsordning och skall då behandlas på samma sätt som andra brott mot bolagsordningen. Vilken rättsföljd det får att en åtgärd företas i strid med bolagsordningen är beroende av en rad omständigheter, bl.a. syftet med bestämmelsen och om åtgärden sanktionerats av samtliga aktieägare. Att en åtgärd inte är förenlig med den gällande bolagsordningen utgör därför inte i sig något absolut hinder för bolaget att vidta åtgärden.s. 708
9.Avslutningsvis anser vi att de senare årens utveckling mot ett åtgärdsförbud är olycklig och saknar egentligt stöd i rättskällorna. Den oklarhet om verkställighetsregelns omfattning och rättsföljder som får anses råda påkallar stor försiktighet vid tolkning av de rättsavgöranden som finns och en fortsatt diskussion om verkställighetsregeln är behövlig. Att som i prop. 1997/98:99 dra långtgående slutsatser av uttalanden i enstaka rättsfall är inte att rekommendera.s. 708