Verklig innebörd - en studie av inkomstskattepraxis19 hänvisningar
Rättsfall
RÅ 2000 ref. 21
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
RÅ 2000 ref. 21
BibTeX
@misc{ra-2000-ref-21,
author = {{Regeringsrätten}},
title = {{RÅ 2000 ref. 21}},
year = {2000},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
22 hänvisningar i 3 artiklar · 22 stycken/fotnoter
Om departementspromemorior1 hänvisning
Beskattning av företagsgrupper2 hänvisningar
- 4. Inkomstöverföringar m.m.67 derskott mot framtida överskott. I annat fall kommer samma underskott att ut nyttjas två gånger. I svensk rätt har man valt en modell som innebär, att det mellan koncernfö retag får ges koncernbidrag med avdragsrätt för det givande företaget och skatt skyldighet för det mottagande, 35 kapitlet IL. För att skilja de lagreglerade kon cernbidragen från övriga bidrag mellan koncernföretag kallas de förstnämnda i regel för öppna koncernbidrag. Jag behandlar öppna koncernbidrag i avsnitt 4.2. Därefter följer i avsnitt 4.3 de skatterättsliga bestämmelserna om s.k. kommissionärsföretag. Dessa regler, som står att finna i 36 kapitlet IL har ett nära samband med koncernbidragsreglerna. Ursprungligen gällde, att skatteutjämningsreglerna inte var tillämpliga på utländska företag. Skatteavtalen kom dock att inverka på reglernas tillämpning i flera hänseenden. För det första stod det klart, att svenska företag med verkliga ledningen i en stat med vilken Sverige slutit skatteavtal kunde ta emot koncern bidrag utan att beskattas för dem. För det andra inverkar skatteavtal och EG-rätt genom bl.a. icke-diskrimineringsreglerna. Dessa faktorer har föranlett olika för ändringar av skatteutjämningsreglerna. I samband med behandlingen av de olika rekvisiten kommer de att omnämnas, men en sammanhållen utförligare behand ling ges i avsnitt 4.4. Koncernbidrag som inte är öppna kallas ofta för dolda koncernbidrag. Be greppet dolda koncernbidrag används ibland på ett sätt som kan vilseleda. I ut trycket bidrag ligger att det är fråga om en medelsöverföring mellan två företag där det mottagande företaget inte utför någon motprestation för att erhålla bi draget. I annat fall är det helt enkelt fråga om sedvanliga betalningar för varor, tjänster etc. mellan två företag, låt vara närstående. Om betalningen avviker från marknadsmässigt pris för den aktuella prestationen innebär naturligtvis själva avvikelsen i sig ett bidrag från ett företag till ett annat. Bestämmelserna om öppna koncernbidrag antogs av riksdagen 1965. Dess förinnan hade praxis accepterat dolda koncernbidrag, under förutsättning att dessa utgjorde en omkostnad, s.k. koncernbidrag som omkostnad. Denna termi nologi är inkonsekvent, eftersom ett bidrag efter vad jag nyss uttalat enligt min mening i sig inte kan utgöra en omkostnad. Jag behandlar dolda inkomstöverfö ringar i avsnitt 4.5. I samma avsnitt behandlar jag armlängdsregeln, som avses skydda det svenska beskattningsunderlaget mot inkomstöverföringar till ut ländska koncernföretag. I detta kapitel behandlas de materiella förutsättningarna för inkomstöverfö ringar mellan närstående företag. Skattskyldiga kan komma att använda sig av exempelvis bestämmelserna för öppna koncernbidrag som led i förfaranden vil ka kan komma att falla under skatteflyktslagen. Kapitlet innehåller inte någon närmare behandling av dessa frågor. Det kan därför nämnas, att i flera fall har Regeringsrätten tillämpat skatteflyktslagen på transaktionskedjor, där lämnande 684. Inkomstöverföringar m.m. av öppna koncernbidrag utgjort ett led. I RÅ 1989 ref. 31 (Fb) och i RÅ 2000 ref. 21 (II) ansågs skatteflyktslagen tillämplig och avdrag för lämnat koncernbi drag vägrades när detta skapat ett underskott i ett bolag inför förestående avytt ring av bolaget. Utgångarna innebär dock inte en generell spärr mot att lämnade koncernbidrag leder till underskott hos det givande företaget.
- De spärrar som gäller vid ägarförändringar är således beloppsspärren och koncernbidragsspärren. Däremot finns i 40 kap. IL ingen spärr mot att ingå ett 1205. Underskottsframföring kommissionärsavtal med underskottsföretaget. Regeringsrätten har i RÅ 2000 ref. 21 (I) ansett att skatteflyktslagen kan vara tillämplig i ett sådant fall. Domstolen ansåg, helt i enlighet med lagtexten, att UAL inte hindrade använ dande av kommissionärsavtal för att utnyttja gamla underskott. Däremot an såg den lite överraskande att skatteflyktslagen kunde tillämpas.