1.Konflikten mellan det sätt varpå en koncern företagsekonomiskt fungerar, dvs. som en ekonomisk enhet (men uppdelad organisatoriskt), och skattelag stiftningens utgångspunkt att varje separat juridisk person utgör ett eget, från de andra koncernbolagen skilt skattesubjekt, är särskilt tydlig med avseende på den resultatutjämning mellan koncernföretag som syftar till att utjämna skattebelastningen inom koncernen. Behovet av utjämning är störst om ett koncernbolag ger överskott och ett annat underskott. Mellan två vinstgivande svenska företag finns det annars normalt ingen anledning till resultatöverflytt ningar, eftersom skatten på bolagsinkomster är proportionell. Det gäller sär skilt efter det att den kommunala beskattningen av juridiska personer upphört i mitten av 1980-talet. Dessförinnan fanns ett behov av att skydda även det kommunala beskattningsunderlaget mot koncerninterna transaktioner. En sär skild regel mot felaktig prissättning vid interkommunala transaktioner mellan företag i intressegemenskap fanns då. Annorlunda förhåller det sig om kon cernbolagen befinner sig i olika länder. Av skatteminimeringsskäl kan det i dessa fall vara frestande att överflytta inkomster från ett bolag i ett land med hög skattesats till ett bolag i ett annat land där skattebelastningen är lägre.s. 4
2.Vad gäller nationella koncerner kan en skatteutjämning mellan koncernbolag tänkas ske på olika sätt. En modell, som bl.a. finns i USA, innebär att man för kvalificerade koncernförhållanden frångår principen att varje bolag skall taxeras för sig. I stället beskattas koncernen som sådan för det samlade koncernresulta tet. Därigenom kommer automatiskt överskott i ett koncernbolag att utjämnas mot underskott i ett annat. Som underlag för en koncerntaxering kan exempelvis koncernresultaträkningen ligga till grund. Det uppstår dock flera svårigheter med en koncerntaxering.s. 4
3.En annan modell som är tänkbar, men som mig veterligt inte praktiseras nå gonstans, vore att medge det bolag som visar överskott en skattereduktion upp gående till en tänkt negativ skattebelastning för det bolag som gått med under skott.s. 4
4.Antag att bolag A uppvisar ett skattepliktigt resultat på 100 kr och därför skall betala 28 kr i skatt. Om koncernbolag B har gått med 100 i underskott, kunde man fingera 28 i ”negativ” skatt. Dessa 28 kunde bolag A får avräkna som en skattereduktion mot sin egen skatt. Därmed skulle ingen skatt behöva erläggas. Härigenom uppnås samma resultat som om bolag A och B utgjort ett och samma företag. Modellen förutsätter att B inte får utnyttja uppkommet un-s. 4
5.4. Inkomstöverföringar m.m.67 derskott mot framtida överskott. I annat fall kommer samma underskott att ut nyttjas två gånger. I svensk rätt har man valt en modell som innebär, att det mellan koncernfö retag får ges koncernbidrag med avdragsrätt för det givande företaget och skatt skyldighet för det mottagande, 35 kapitlet IL. För att skilja de lagreglerade kon cernbidragen från övriga bidrag mellan koncernföretag kallas de förstnämnda i regel för öppna koncernbidrag. Jag behandlar öppna koncernbidrag i avsnitt 4.2. Därefter följer i avsnitt 4.3 de skatterättsliga bestämmelserna om s.k. kommissionärsföretag. Dessa regler, som står att finna i 36 kapitlet IL har ett nära samband med koncernbidragsreglerna. Ursprungligen gällde, att skatteutjämningsreglerna inte var tillämpliga på utländska företag. Skatteavtalen kom dock att inverka på reglernas tillämpning i flera hänseenden. För det första stod det klart, att svenska företag med verkliga ledningen i en stat med vilken Sverige slutit skatteavtal kunde ta emot koncern bidrag utan att beskattas för dem. För det andra inverkar skatteavtal och EG-rätt genom bl.a. icke-diskrimineringsreglerna. Dessa faktorer har föranlett olika för ändringar av skatteutjämningsreglerna. I samband med behandlingen av de olika rekvisiten kommer de att omnämnas, men en sammanhållen utförligare behand ling ges i avsnitt 4.4. Koncernbidrag som inte är öppna kallas ofta för dolda koncernbidrag. Be greppet dolda koncernbidrag används ibland på ett sätt som kan vilseleda. I ut trycket bidrag ligger att det är fråga om en medelsöverföring mellan två företag där det mottagande företaget inte utför någon motprestation för att erhålla bi draget. I annat fall är det helt enkelt fråga om sedvanliga betalningar för varor, tjänster etc. mellan två företag, låt vara närstående. Om betalningen avviker från marknadsmässigt pris för den aktuella prestationen innebär naturligtvis själva avvikelsen i sig ett bidrag från ett företag till ett annat. Bestämmelserna om öppna koncernbidrag antogs av riksdagen 1965. Dess förinnan hade praxis accepterat dolda koncernbidrag, under förutsättning att dessa utgjorde en omkostnad, s.k. koncernbidrag som omkostnad. Denna termi nologi är inkonsekvent, eftersom ett bidrag efter vad jag nyss uttalat enligt min mening i sig inte kan utgöra en omkostnad. Jag behandlar dolda inkomstöverfö ringar i avsnitt 4.5. I samma avsnitt behandlar jag armlängdsregeln, som avses skydda det svenska beskattningsunderlaget mot inkomstöverföringar till ut ländska koncernföretag. I detta kapitel behandlas de materiella förutsättningarna för inkomstöverfö ringar mellan närstående företag. Skattskyldiga kan komma att använda sig av exempelvis bestämmelserna för öppna koncernbidrag som led i förfaranden vil ka kan komma att falla under skatteflyktslagen. Kapitlet innehåller inte någon närmare behandling av dessa frågor. Det kan därför nämnas, att i flera fall har Regeringsrätten tillämpat skatteflyktslagen på transaktionskedjor, där lämnande 684. Inkomstöverföringar m.m. av öppna koncernbidrag utgjort ett led. I RÅ 1989 ref. 31 (Fb) och i RÅ 2000 ref. 21 (II) ansågs skatteflyktslagen tillämplig och avdrag för lämnat koncernbi drag vägrades när detta skapat ett underskott i ett bolag inför förestående avytt ring av bolaget. Utgångarna innebär dock inte en generell spärr mot att lämnade koncernbidrag leder till underskott hos det givande företaget.s. 67