Brottsoffers yttrandefrihet och förtalsbrottet*1 hänvisning
Rättsfall
NJA 2001 s. 409
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 2001 s. 409
BibTeX
@misc{nja-2001-s-409,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 2001 s. 409}},
year = {2001},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
17 hänvisningar i 13 artiklar · 17 stycken/fotnoter
Bokföringsbrott vid senareläggning av bokföring1 hänvisning
2016/4472 hänvisningar
- litterärt skapande Även en publicering som inte omfattas av TF och YGL:s regler kan, som framgått ovan, ha ett journalistiskt, konstnärligt eller litterärt ändamål och därmed, enligt 7 § andra stycket PuL, vara undantagen från flertalet av bestämmelserna i lagen. Frågan om tolkningen av bestämmelsen i 7 § andra stycket PuL om undantag för journalistiska ändamål har prövats av Högsta domstolen i det så kallade Ramsbromålet (NJA 2001 s. 409). Högsta domstolen uttalade bland annat följande i fråga om omfattningen av undantaget. Enligt Högsta domstolen syftar undantaget för journalistiskt ändamål till att informera, utöva kritik och väcka debatt i samhällsfrågor av betydelse för allmänheten. Finns det ett sådant intresse, utgör det ett journalistiskt ändamål att informera, kritisera och debattera i frågan, även om man gör det på ett för enskilda personer kränkande sätt. Domstolen gjorde dock ett viktigt undantag för publicering av uppgifter av rent privat karaktär som normalt inte kan anses ha ett journalistiskt ändamål och uttalade i den delen bland annat följande. Ramsbromålet ger viktig vägledning vid publiceringar på internet och innebär att en betydande del av sådana publiceringar omfattas av undantaget för journalistiska ändamål. Men även om man har ett journalistiskt ändamål med sin publicering får man alltså inte publicera vad som helst eftersom uppgifter av rent privat natur enligt Högsta domstolen normalt inte kan ha ett journalistiskt ändamål. Det är därför inte tillräckligt att vid en granskning konstatera att exempelvis en webbplats har ett journalistiskt ändamål utan det måste också utredas om det inom ramen för webbplatsen finns uppgifter av rent privat karaktär.
- Efter att Datainspektionen funnit att publiceringen avseende den tilltalade fick anses omfattas av ett journalistiskt ändamål och därmed var undantagen från huvuddelen av bestämmelserna i PuL gjorde inspektionen följande bedömning i frågan om vissa uppgifter som publicerats var av rent privat karaktär (jfr Högsta domstolens dom i NJA 2001 s. 409). Datainspektionen fann härefter att den så kallade missbruksregeln i 5 a § andra stycket PuL var tillämplig, att publiceringen av målsägandens personuppgifter — i den del PuL var tillämplig — var att anse som kränkande samt att publiceringen var straffbar enligt PuL.
Svensk rättspraxis1 hänvisning
Ge den enskilde integritetsupprättelse1 hänvisning
Normkonflikter och EKMR4 hänvisningar
- Se justitierådet Linds särskild yttrande i NJA 1992, s. 532. Se vidare RH 1995:66, RÅ 2000 ref. 65, RÅ 2000 ref. 66 II (Din Bil Örebro AB), NJA 2001 s. 409, RH 2004:14, NJA 2005 s. 462, NJA 2005 s. 805, NJA 2007 s. 295.
- Det är intressant att jämföra NJA 2001 s. 409, NJA 2001 s. 563 och NJA 2005 s. 805 med ett av de fåtal fall när en svensk domstol har underkänt en straffrättslig bestämmelse, nämligen RH 1997:47. Detta fall handlade om brott mot lagen (1947:164) om förbud mot politiska uniformer. Det tilltalade hade burit en nazistisk armbindel. Hovrätten ansåg att uniformsförbudslagen hade ”tillkommit med syfte att motverka hot mot allmän ordning och säkerhet, ett ändamål för vilket det är tillåtet att lagstifta om inskränkningar i yttrandefriheten. Som lagen är utformad innehåller den emellertid ett oinskränkt och ovillkorligt förbud mot bärande av uniform m.m. som tjänar att utmärka bärarens politiska meningsriktning. Att i direkt strid med lagens ordalydelse tillämpa den endast i sådana situationer där bärande av kännetecknet kan skapa ett hot mot allmän ordning och säkerhet låter sig inte göra.” Hovrätten fann därför lagen i uppenbar strid mot yttrandefriheten som den skyddas av RF 2:1 och tillämpade inte lagen. Hovrätten vägrade därför ”snäva in” bestämmelsen genom att tillämpa principen om grundlagskonformtolkning, som skulle innebära att bestämmelsen endast tillämpades på människor som hade på sig plagg som förmedlade icke-demokratiska politiska budskap.
- Efter att ha sagt detta, måste jag medge att det är något svårare att skilja denna situation från situationen när man tolkar en ursäktsgrund, eller undantag, på ett extensivt sätt (t.ex. NJA 2001 s. 409) och således minskar det straffbara området. I både fall är det så att människor kan befaras avstå från utövande av en mänsklig rättighet (att delta i en demonstration när man bär politiska symboler eller yttrandefrihet utövad genom hemsidor) på grund av rädsla av att begå ett brott.
Svensk rättspraxis1 hänvisning