Rättsfall
NJA 1994 s. 204
RättskälldiskussionÖppna i bibliografi
Citera
NJA 1994 s. 204
BibTeX
@misc{nja-1994-s-204,
author = {{Högsta domstolen}},
title = {{NJA 1994 s. 204}},
year = {1994},
howpublished = {Rättsfall}
}Dom
Hämtar dom…
Omtalad i rättsvetenskapen
15 hänvisningar i 7 artiklar · 15 stycken/fotnoter
Rättshandlingsbegreppet: kriterierna1 hänvisning
Avtalsviten - effekter och rättsverkningar2 hänvisningar
- NJA 1973 s. 175, »Den ombyggda läkarvillan« och NJA 1994 s. 204, •Ljusne kätting• utgör exempel på när kärandens grunder kan användas för utesluta antingen en kontraktuell eller utomkontraktuell grund. 160
- I NJA 1994 s. 204, »Ljusne kätting« skulle ett bolag A köpa en större leverans av stål. A hade vid denna tid likviditetsproblem. Bolag B, i vilket en kommun ägde samtliga aktier, skrev ett brev till leverantören, enligt vilket B förklarade att det ett par månader tidigare beviljat ett lån till A med 20 ooo ooo kr samt att B avsåg att stödja A även i framtiden, om detta skulle bli nödvändigt.Efter att stålet levererats försattes A i konkurs, leverantören fick inte betalt och stämde B på ett belopp motsvarande leveransen.
Till stöd för stödbrev5 hänvisningar
- Blok Retsvirkningen af en “hensigtserklæring” (støtteerklæring) UfR 1994 B s. 436–440, s. 438. Blok var en av de domare som utgjorde majoriteten i avgörandet. 1 0 Jämför exempelvis beskrivningen i referatet till U 1998.1289 H på s. 1293 sp. 2 f., där tidigare direktören för banken Kaj Thomsen beskriver hur handlingen kom till, med beskrivningen på s. 1294 sp. 2 f., där styrelsemedlemmen i moderbolaget Erhardt Gram återger samma förlopp. Huvuddragen är desamma, men detaljerna skiljer sig rätt mycket åt. Kanske är det bara så enkelt, att bevisupptagningen skedde nästan tio år efteråt då minnesbilderna börjat blekna. 11 Jfr Bogdan Fs Ramberg s. 78, som uttalar ungefär detsamma, men ändå uttrycker tvivel om att stödbrev alls skulle vara bindande. 1 2 Från svensk praxis kan NJA 1990 s. 243, NJA 1999 s. 35 och NJA 2006 s. 638 nämnas. Fallen rör situationer där avtalsslut genom avtalsgrundande rättsfakta möjligen är en bättre förklaringsmodell än gemensam partsvilja. Se särskilt angående NJA 1990 s. 243 Grönfors Avtalsgrundande rättsfakta, Stockholm 1993, s. 129. 13 Grönfors Tolkning av fraktavtal, Göteborg 1989, s. 18 f. Jfr densamme Avtalsgrundande rättsfakta s. 30. 14 Se uttalandet hos Gorton Stödbrev rediviva s. 414: “Att formulera en avtalsklausul är i det [sic!] flesta fall ett sätt för parterna att hantera en risk och göra en riskfördelning sig emellan. Om man väljer att göra detta på ett otydligt sätt riskerar parterna att en domstol tolkar klausulen på ett sätt som endera av dem eller för den delen båda inte önskat sig. En helt annan sak är att sådana situationer inte så enkelt kan tvingas in i det avtalsrättsliga tolkningsmönstret.” 1 5 Modellen avtalsgrundande rättsfakta uppfattas ofta utesluta andra modeller för avtalsbundenhet på samma sätt som avtalsbindningsmekanismer byggda på viljeteorin. Förespråkare för respektive modell tenderar nämligen att vilja lösa alla problem med endera varianten och därmed göra den andra förklaringsmodellen överflödig. Jag är personligen övertygad om att detta är ett felaktigt angreppssätt. Liksom newtonsk mekanik är utmärkt för att räkna på äpplens fallhastighet, är teorin obrukbar för att förklara förhållanden på subatomär nivå. Att använda kvantmekaniska beräkningsmodeller för att beräkna större kroppars fallhastighet är likaledes olämpligt. Modellen avtalsgrundande rättsfakta är på motsvarande sätt samtidigt sann som modellen sammanträffande partsvilja är sann, men förutsättningarna för att tillämpa respektive modell är olika. Ingen av dem är en förenande teori, bara två likvärdiga förklaringsmodeller med olika användningsområden. 16 Blok beskriver i kommentaren till U 1994.470 H på s. 439 situationen så, att “almindelige fortolkningsprincipper kommer til kort, fordi begge parter er i ond tro om den anden parts forståelse af erklæringen”. Se även Bogdan TfR 1988 s. 664 f, där samma tanke kommer till uttryck. 17 I denna riktning Samuelsson som i Tolkning och utfyllning, Uppsala 2008, på s. 606 helt avfärdar möjligheten att utgå från faktisk vilja och istället — som jag förstår det — menar att det som uttrycks i texten är parternas vilja, oavsett hur de själva upplevt det: “Och att tolka avtalet är inte att spekulera kring beskaffenheten av p arternas sinnestillstånd vid tiden för avtalsslutet — kring vilka innebörder som på något sätt faktiskt föresvävat dem — utan det är att försöka ta deras text på allvar, och avlocka den svaret på den föreliggande tolkningsfrågan. Lyckas försöket kan avtalstolkaren tala om för parterna vad deras överenskommelse verkligen innebär, med avseende på den aktuella problematiken, och således också vilken gemensam avsikt som i detta hänseende kommer till uttryck i texten. Det har ingenting att göra med de mentala processer som må ha försiggått i parternas inre under förhandlingarna.” Resonemanget förefaller leda till att andra vet vad jag vill, men inte jag själv, såvida inte vilja skall betyda två saker samtidigt, nämligen vad jag faktiskt vill och vad andra uppfattar att jag vill. Ett så renodlat ställningstagande till den vilja vi var och en upplever att vi har är måhända ändå inte avsett. 18 Se exempelvis Gäverth som i Stödbrev ger många exempel på detta, Blix som i Ansvarstagande som ett redovisningsproblem, Letters of Comfort Handelsrättslig skriftserie Nr 1 Lund 1989 s. 34–41, redogör för problemen att korrekt redovisa stödbrev och hos Christensen Reelle hensigter — om hensigts-/støtteerklæringer Revisjon og Regnskabsvæsen 1998 s. 25–27 där frågan hur stödbrev skall hanteras i årsredovisningar behandlas i anslutning till responsum nr. 1110 från danska FSR:s responsumudvalg. 19 Bestämmelsen i 34 § AvtL avser bara tredje mans möjlighet att förlita sig på handlingen. Den säger egentligen inget alls om avtalets innebörd mellan parterna. Huruvida handlingen är gällande mellan parterna regleras alltså inte alls i bestämmelsen och den omständigheten att tredje man kan härleda rätt ur avtalet säger inget omedelbart om avtalsparternas förpliktelser mot varandra. 2 0 Så delar exempelvis Rodhe Fs Hellner s. 496 f. in stödbreven i inte mindre än elva kategorier och Obermüller delar i Die Patronatserkläring Zeitschrift für Unternehmens- und Gesellschaftsrecht 1975 s. 1–47, s. 3 f in stödbreven i sju grupper. 21 Så Gorton Stödbrev rediviva s. 406: “Som bekant har stödbrev i olika sammanhang grupperats på olika sätt med avseende på deras karaktär beroende på hur de utformats, alltifrån svaga stödbrev utan åtagande till starka stödbrev med inslag av åtagande samt olika mellanformer”. Jfr Adlercreutz Rättsverkan av brutna avtalsförhandlingar SvJT 1987 s. 493–514 som på s. 497 allmänt uttalar: “Avsiktsförklaringen är i princip inte bindande med avseende på det slutliga avtalet, ehuru den givetvis kan innehålla bestämmelser om ersättning för kostnader och kan medföra vissa rättsverkningar. Den kan under vissa kompletterande förutsättningar t.o.m. få verkan av avtal.” 22 Se Iversen Støtteerklæringer s. 93: “Det vil være mere vild- end vejledende at placere løfter, oplysninger og hensigtserklæringer på en skala fra ‘stærk’ til ‘svag’, thi et konkret løfte — f.eks. om at forhandle — kan være meget svagere end en urigtig oplysning, som konkret giver grundlag for et erstatningskrav.” 2 3 Zimmermann Law of Obligations s. 579–582. Se även den stora genomgången av Pfaff Die Clausel Rebus sic stantibus in der Doctrin und der österreichischen Gesetzgebung Fs Unger Stuttgart 1898 s. 221–354, s. 228 f. 24 De historiska trådarna går tillbaka till Seneca och stoicismen. I De beneficiis Lib. IV, XXXV skrev Seneca att förutsättningar måste vara desamma, som de var när löftet avgavs, om den som avgivit löftet skall vara bunden av hedern att hålla det (Omnia esse debent eadem, quae fuerunt quum primitterem, ut promittentis fidem teneas). 25 Läran om clausula rebus sic stantibus är väletablerad på den internationella rättens område och den har fått ett visst uttryck i Wienkonventionen art. 62. Enligt artikeln kan en traktat upphöra att gälla om de nödvändiga förutsättningarna (essential basis) för att parterna skulle ingå traktaten förändras och att verkan av denna förändring medför en genomgripande omdaning av parternas traktatsenliga förpliktelser. Principen har fått ett illustrativt uttryck i det så kallade torskkriget som avgjordes vid Internationella domstolen i Haag i målet Fisheries Jurisdiction Case (United Kingdom v. Iceland) I.C.J. Reports 1973 s. 3. 2 6 Det är som om juristen, trots all praktisk erfarenhet, försöker att återuppleva exakt samma vid en senare tidpunkt på samma sätt som Kierkegaards alter ego Constantin Constantius i Gjentagelsen SKS Bd 4, s. 27–45 [37–70] försöker upprepa upplevelsen från en tidigare resa till Berlin. Värden som vid första resan varit ungkarl var nu gift, gatorna som förra gången varit lugna pinades nu av kraftiga vindar som förde med sig stora mängder sand och damm och den unga dansösen i föreställningen som hänfört Constantin förra gången och då “stod paa Springet”, hon var visserligen kvar på teatern, men “hun havde gjort Springet”. Constantins besvikelse över denna närmast triviala upptäckt, att upprepning i verkligheten är omöjlig, kan framstå som lite löjlig. Men är inte idén om att löften avges under förbehåll om konstanta förhållanden lika löjeväckande? 27 Se Ramberg Tolkning av s.k. stödförklaringar (“comfort letters”) JT 1994–95 s. 131–137, s. 136, Bogdan Fs Ramberg s. 74, Gorton Stödbrev rediviva s. 410 och Winberg Stödbrevet s. 257. 28 Se Bogdan Fs Ramberg s. 74: “Avgörandet grundas i och för sig icke blott på avsiktsförklaringens lydelse utan även på andra omständigheter, såsom att brevet utgjort en förutsättning för adressatens prestation.” 29 Notera att hela det resonemang i NJA 1994 s. 204 som följer efter sist hela stycket i referatet på s. 225 avser ansvar på annan grund än själva stödbrevet. Detta kan, om inte annat, utläsas av inledning till det efterföljande stycket: “Vid bedömningen av frågan om SUAB i övrigt åtagit sig någon förpliktelse gentemot Asfor […].” (Min utmärkning.) Stycket inleds med ett språkbruk som ansluter till inomkontraktuellt ansvar för att sluta i utomkontraktuell terminologi, då SUAB sägs “ha ådragit sig skyldighet att ersätta den skada som vållats Asfor”. Högsta domstolen förh åller sig visserligen bara uttryckligen till förstahandsgrunden och inte andrahandsgrunden, som avsåg dolus eller culpa in contrahendo. När Högsta domstolen preciserar förstahandsgrunden i en alternativ del, där prövningen skall avse rätten till “skadestånd på grund av bristande uppfyllelse av ett åtagande gentemot Asfor att lämna stöd åt Ljusne Kätting”, kan uttalandet ändå i situationen knappast avse annat än ett utomkontraktuellt förhållande. Direkt ansvar att betala till Asfor förelåg ju inte och SUAB garanterade heller inte genom stödbrevet att Ljusne Kätting själv skulle fullgöra åtagandet mot Asfor. Jag har svårt att se “åtagandet” som slutligen grundar betalningsskyldigheten som annat än ett oförbindande men culpöst löfte till Asfor. Detta är nästintill läroboksversionen av culpa in contrahendo. Jfr Ramberg JT 1994–95 s. 135, som också har svårt att riktigt få grunder och domskäl att gå ihop med domslutet, men till skillnad från mig slutligen drar slutsatsen att det trots allt måste vara fråga om ett ansvar grundat på själva stödbrevet. 30 NJA 1994 s. 204, Högsta domstolens domskäl, referatet s. 225 f. 31 Jfr Bogdan Fs Ramberg s. 74 som skriver att Högsta domstolen enligt hans mening i NJA 1994 s. 204 uppfattat avsiktsförklaringen så att den “normalt utgör en utfästelse rebus sic stantibus, dvs. att utställaren har åtagit sig att under den aktuella tiden inte ändra sina avsikter utom vid en sådan ändring i förhållandena som inte rimligen kunde tas i beräkning när brevet utfärdades”. Winberg uttrycker samma uppfattning om fallet i Stödbrevet på s. 255–258. Hur man kan lova att inte ändra sin avsikt är väl inte riktigt klart, men att man däremot kan vara rättsligt bunden vid den avsikt man uttryckt vid en viss tidpunkt, oavsett om den motsvarar en verklig vilja eller inte, är däremot helt klart. 3 2 Se min artikel Allmänna råd och jämkning av borgensåtaganden SvJT 2008 s. 867–876 och särskilt genomgången på s. 870–872 med utgångspunkt i fallen Rt 1983 s. 716, U 1991.330 H och NJA 2005 s. 44. 3 3 I efterhand kan man konstatera att finanskrisen i realiteten redan hade inletts 1990, även om väl ingen då riktigt med säkerhet kunde förutse hur allvarlig eller långvarig krisen skulle komma att bli. Det välkända kronförsvaret, då Riksbanken höjde styrräntan till femhundra procent, inträffade på kvällen den 16 september 1992 och det första krispaketet presenterades den 20 september 1992 och ett andra 30 september samma år. Den akuta krisen var över redan 1994, men återhämtningen tog lång tid. 3 4 Malmö tingsrätts domskäl i mål T 680-98 meddelad 9 juli 1999, originaldomen s. 16. 35 Dom den 13 februari 2001 i mål T 358-99 av Hovrätten över Skåne och Blekinge, domskälen s. 3. 3 6 Av U 1994.470 H framgår att Højesteret ålade utfärdaren en direkt förpliktelse att betala till stödbrevsmottagaren, inte bara en skyldighet att fortsätta tillföra bolaget som upptagit lånen ytterligare medel. Praktiskt skulle ju en fortsatt skyldighet att tillföra dotterbolaget medel vara ineffektiv, eftersom medlen inte kan destineras inom konkursboet till en viss konkursborgenär. 3 7 Hellner Kommersiell avtalsrätt, 4 upplagan Stockholm 1993, s. 80. Se instämmande Bogdan TfR 1988 s. 665 i förhållande till samma ställe ur tidigare upplaga. 38 Det kan noteras att Hellner själv i Stödbrev — några reflexioner JT 1995–96 s. 1225–1226 på s. 1225 beskriver det så, att Högsta domstolen tagit avstånd från hans rekommendationer avseende själva tolkningsförfarandet så som det uttrycktes i Kommersiell avtalsrätt. 39 Möjligen avser Gorton i Stödbrev rediviva s. 414 att uttrycka en annan åsikt här, eftersom han understryker att han “egentligen inte är negativ till Hovrättens slutsatser i Scandorama-fallet.”, men samtidigt strax tidigare i bidraget framhållit att han inte är enig om att brevet skulle vara av “svagare karaktär”. 4 0 Högsta domstolen fattade den 25 september 2001 beslut att inte bevilja prövningstillstånd i målet T 996-01. Av akten framgår inget om skälen för att prövningstillstånd inte beviljades, eftersom beslut av detta slag inte motiveras. 41 Jfr Bogdan TfR 1988 s. 655: “Juridiken är dock, oavsett om juristerna gillar det eller ej, ingalunda det enda och kanske inte ens det dominerande rättesnöret i affärslivet, där det moraliska trycket och en hotande förlust av anseende stundom kan vara minst lika effektiva påtryckningsmedel som en hotande stämning för kontraktsbrott.” 42 NJA 1995 s. 586, referatet s. 597. 43 U 1998.1289 H, referatet s. 1295 sp. 1. 4 4 För mig framstår alltså inte heller Bogdans uppdelning, så som den presenteras i TfR 1988 s. 660–666, i objektiva fakta, subjektiva fakta och utfästelser för framtiden som hjälpsam för att avgöra om åtagandet kan fylla samma funktion som en borgen. 45 Jfr NJA 1994 s. 204 och diskussionen ovan i fotnot 29 om grunderna för ersättningsansvaret i fallet. 46 Frågan förefaller inte ha behandlats utförligt i doktrinen och verkligt vägledande praxis saknas. Walin hänvisar i Borgen och tredjemanspant, 3 upplagan Stockholm 2002, på s. 75 till avgörandet NJA 1892 s. 331. Ussing uttalar i Kaution, Köpenhamn 1928, s. 302 att borgensmannen inte utan att ha avtalat om det särskilt kan komma ifrån ansvar som uppstått före tidpunkten för uppsägningen. Smith behandlar frågan om uppsägning utan särskild överenskommelse i Garantikrav og garantistvern, 2 upplagan Oslo 1981, på s. 322–325. Slutsatsen i resonemanget är även hos Smith att ansvaret “fryses” vid tidpunkten för uppsägningen, men redan uppkommen förpliktelse kvarstår. 4 7 Jfr NJA 2009 s. 672 som gällde uppsägning av ett avtal om återförsäljning. 48 Ramberg Stödbrev och den svårfångade partsavsikten JT 1995–96 s. 827–832, s. 832.
- Stödbrev, eller letters of comfort, utfärdas vanligen av ett moderbolag i anledning av att ett dotterbolag kommer att få mer omfattande åtaganden mot en utomstående part. Relationerna mellan utfärdare och mottagare av stödbrevet är i många avseenden lika dem som föreligger vid egentliga borgensåtaganden, men med den viktiga skillnaden att ord och uttryck som skulle göra det möjligt att kategorisera handlingen som en borgen eller garanti har undvikits. Ofta är det även så att utfärdaren av handlingen någon gång under förhandlingarna om säkerheten uttryckligen avvisat att gå i borgen eller ställa garanti för dotterbolagets åtaganden. Det råder ingen brist på framställningar om stödbrev och inte mindre än tre avhandlingar i Norden har behandlat ämnet. Såväl enskilda avgöranden om stödbrev som mer övergripande frågor har även behandlats i artikelform. Svenska Högsta domstolen har tre gånger fått möjligheten att bedöma verkningarna av utställda stödbrev, nämligen i NJA 1992 s. 375, NJA 1994 s. 204 och NJA 1995 s. 586. I Danmark har tidigare två fall avgjorts av Højesteret och dessa har refererats som U 1994.470 H och U 1998.1289 H. Nyligen har frågan bedömts i det fall som refereras som U 2011.2726/2 H. Det finns även opublicerade fall som nått viss spridning och ett av dessa är det svenska hovrättsavgörandet T 358-99 från Hovrätten för Skåne och Blekinge, Scandoramafallet.
- I det andra svenska fallet om stödbrev, NJA 1994 s. 204, fick mottagaren av stödbrevet ersättning av den som utfärdat handlingen, men grunden för ersättningen var, enligt vad som uttryckligen angavs i domskälen, inte stödbrevet som sådant. Det finns andra intressanta sidor av fallet som diskuteras senare i artikeln, men här räcker det att konstatera att Högsta domstolen använde i stort sett samma formulering för att beskriva hur bedömningen skulle ske som i NJA 1992 s. 375. Först med det tredje fallet, NJA 1995 s. 586, kom skyldigheten att prestera att grundas på själva stödbrevet. I rättsfallsreferatet beskrivs hur den slutliga handlingen föregås av flera utkast och förslag till förbättringar, förändringar och inskränkningar. Utkast granskas av engelska jurister, eftersom långivaren är en engelsk bank och bolaget som upptar lånet är ett engelskregistrerat bolag. Väl övervägda förslag sänds mellan parter som värderar formuleringarna. Utfärdaren Salén & Wikander (SW) avsänder slutligen två handlingar med snarlik text som accepteras av banken PKBIL. Med stöd i handlingen utbetalas ett lån av PKBIL till SW:s dotterbolag SWUK. I fallet konstaterar emellertid Högsta domstolen att det aldrig förelegat någon gemensam partsvilja: “I målet kan inte anses visat annat än att PKBIL under förhandlingarna aldrig gav avkall på kravet på en bindande utfästelse från SW under det att SW för sin del utgick från att det inte var fråga om någon bindande utfästelse. Vad som förekommit under parternas förhandlingar har inte varit av beskaffenhet att någondera parten bör på grund därav svara för det uppkomna missförståndet rörande avsiktsförklaringen.” Högsta domstolen tar alltså som sin utgångspunkt att utfärdaren aldrig ville bli bunden medan mottagaren krävde en juridiskt bindande utfästelse. Förmodligen skall uttalandet om vad som förekommit under förhandlingarna förstås så, att ingen av parterna ensam orsakat oklarheten och möjligen att de båda varit lika klandervärda. Högsta domstolen konstaterar därefter att handlingen mot bakgrund av detta måste tilläggas innebörd efter dess lydelse. Skälen innehåller inget mer för att stödja tanken att gemensam partsvilja skulle ha varit en nödvändig förutsättning för avtalsbundenhet. SW ålades slutligen att betala för SWUK:s skulder till banken.
Svensk rättspraxis Förmögenhetsrätt 1978–20043 hänvisningar
- Det är naturligt att särskilda avtalstolkningssvårigheter uppkommer när parterna medvetet valt uttryck som är oklara. Ett område där sådan medveten otydlighet har varit särskilt frekvent förekommande är när moderbolag gjort uttalanden i samband med att dotterbolag lånat pengar eller ingått andra typer av förbindelser (s.k. stödbrev eller ”letters of comfort”). I NJA 1992 s. 375 hade en kommun till en kreditgivare uttalat att man hade blivit informerade om att kredit meddelats ett bolag som ägdes av en kommunal stiftelse, att kommunens avsikt var att vara och förbli majoritetsägare av bolaget under kreditens löptid samt att det var kommunens långsiktiga policy att bolaget skulle drivas på sådana sätt att det kunde fullfölja sina åtagande mot kreditgivaren. HD konstaterade att tolkningssvårigheterna med dessa letters of comfort ofta sammanhänger med den inte sällan åsyftade vagheten eller tvetydigheten i formuleringarna. När fråga uppkommer om en för framtiden bindande utfästelse lämnats skall frågan enligt HD lösas enligt vanliga avtalstolkningsprinciper, ”varvid inte bara olika nyanser i förklaringens lydelse utan också omständigheterna vid dess tillkomst och vad som kan utrönas om parternas avsikter kan få betydelse”. I det enskilda fallet fann HD att kreditgivarens tolkning de facto innebar att kommunen skulle ha åtagit sig en skyldighet för framtiden att gentemot banken svara för att bolaget skulle förbli solvent. Detta skulle i sin tur ha inneburit ett åtagande av sådan karaktär att det enligt kommunalrättsliga regler skulle ha fordrats stöd i ett beslut av kommunfullmäktige för att kommunen skulle bli bunden av åtagandet. Eftersom något sådant beslut inte fattats och kreditgivaren inte heller haft anledning att räkna med att något beslut av detta slag skulle föreligga, kunde kreditgivarens krav inte bifallas. I NJA 1994 s. 204 hade en ägare till ett bolag i ett brev till en av bolagets leverantörer informerat om att ägaren beviljat bolaget ett lån och att man ”declare that we intent to support” bolaget ”also for the future, if it should be necessary” (översatt till svenska att man ”förklarar att vi avser att stödja” bolaget ”även i framtiden, om det skulle bli nödvändigt”). Härefter hade leverantören levererat till bolaget, som dock redan tre veckor efter brevets utfärdande försatts i konkurs. Brevet ansågs av HD inte innebära att ägaren åtagit sig en omedelbar betalningsskyldighet för bolagets leverans och inte heller att ägaren garanterat att bolaget skulle fullgöra sina förpliktelser mot bolaget.
- I NJA 1992 s. 375 hade en kommun till en kreditgivare uttalat att man hade blivit informerade om att kredit meddelats ett bolag som ägdes av en kommunal stiftelse, att kommunens avsikt var att vara och förbli majoritetsägare av bolaget under kreditens löptid samt att det var kommunens långsiktiga policy att bolaget skulle drivas på sådant sätt att det kunde fullfölja sina åtaganden mot kreditgivaren (ett s.k. letter of comfort). Uttalandena kunde inte i sig anses binda kommunen. HD konstaterade dock att skadeståndsskyldighet kunde uppkomma om det lämnas felaktiga faktiska uppgifter i en sådan handling eller om den redovisade inställningen rörande framtiden var oriktiga redan när förklaringen avgavs. Härtill kom enligt HD att utställaren, även om uppgifterna var riktiga när de lämnades, kunde tänkas ”ådra sig en upplysningsskyldighet för det fall förhållandena skulle ändras”. Det ligger nära till hands att anta att ett brott mot denna upplysningsskyldighet kan föranleda skadeståndsansvar. I NJA 1994 s. 204 hade en ägare till ett bolag i ett brev till en av bolagets leverantörer informerat om att ägaren beviljat bolaget ett lån och att man ”declare that we intent to support” bolaget ”also for the future, if it should be necessary”. Härefter hade leverantören levererat till bolaget, som dock redan tre veckor efter brevets utfärdande försatts i konkurs. HD konstaterade dock att brevet tillkommit i direkt anslutning till leveransen och att brevet för leverantören utgjort en förutsättning för leveransen. Brevet hade därför gett leverantören ”fog för att räkna med att” ägaren ”inte under den tid som omfattades av betalningsvillkoren … skulle frångå sin i brevet uttalade avsikt att vid behov stödja [bolaget] i annat fall än om förhållandena ändrades på ett sätt som inte rimligen kunnat tas i beräkning när brevet utfärdades”. Ägaren ansågs därför ha ådragit sig skyldighet att ersätta den skada som åsamkats leverantören genom att denne inte erhöll betalning för leveransen. 1.7.3 Ansvaret vid offentlig upphandling Ett särpräglat och detaljreglerat område där ansvar för avtalsförhandlingar kan uppkomma är offentlig upphandling, reglerat av lagen om offentlig upphandling (LOU) och med en bakomliggande reglering i ett antal EG-direktiv. I lagen föreskrivs bl.a. att upphandlande enhet skall anta antingen det anbud som är (i) det mest ekonomiskt fördelaktiga eller det anbud som har (ii) lägst anbudspris, där vad som skall beaktas vid (i) närmare regleras och där enheten i vissa fall kan förkasta ett anbudspris enligt (ii) därför att det är orimligt lågt (se 1 kap. 22 och 23 §§ samt 6 kap. 12 § LOU). Vid brott mot dessa bestämmelser är upphandlande enhet skadeståndsskyldig. I 7 kap. 6 § LOU anges nämligen att en upphandlande enhet som inte följt bestämmelserna i LOU ”skall ersätta därigenom uppkommen skada för leverantör”. För upphandlingar inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationsområdena, reglerade i 4 kap. LOU, gäller härutöver särskilt enligt 7 kap. 7 § LOU, att anbudsgivare eller anbudssökande som deltagit i sådan upphandling är ”berättigad till ersättning för kostnader för att förbereda anbud och i övrigt delta i upphandlingen, om åsidosättandet av bestämmelserna i denna lag menligt har påverkat hans möjligheter att tilldelas upphandlingen”.
- NJA 1978 s. 147...........................626, 627 NJA 1981 s. 1091.................685, 706, 714 NJA 1978 s. 223..................................614 NJA 1981 s. 1205.................................591 NJA 1978 s. 301...........................642, 650 NJA 1981 s. 1255.................................641 NJA 1978 s. 307...642, 647, 651, 712, 719 NJA 1982 s. 36............................645, 695 NJA 1978 s. 317..................................557 NJA 1982 s. 138..................................616 NJA 1978 s. 389..................................634 NJA 1982 s. 244..................................624 NJA 1978 s. 432...................601, 702, 718 NJA 1982 s. 301..................................681 NJA 1978 s. 618..................................698 NJA 1982 s. 366 I................................658 NJA 1978 s. 628..................................604 NJA 1982 s. 380..................................679 NJA 1978 s. 742..................................728 NJA 1982 s. 386..................................701 NJA 1979 s. 85....................................698 NJA 1982 s. 390..................................597 NJA 1979 s. 94....................................690 NJA 1982 s. 404..........................687, 688 NJA 1979 s. 295..................................687 NJA 1982 s. 493..................................589 NJA 1979 s. 401..................................601 NJA 1982 s. 493 I................................579 NJA 1979 s. 451..................................634 NJA 1982 s. 493 II...............................579 NJA 1979 s. 483...................595, 608, 649 NJA 1982 s. 573..................................734 NJA 1979 s. 666...........................592, 593 NJA 1982 s. 589..........................561, 661 NJA 1979 s. 670...........................686, 721 NJA 1982 s. 613..................................599 NJA 1979 s. 731..................................594 NJA 1982 s. 691..........................585, 636 NJA 1979 s. 790...................645, 647, 695 NJA 1982 s. 778..................................556 NJA 1980 s. 1......................................580 NJA 1982 s. 800..........................590, 591 NJA 1980 s. 46....................................601 NJA 1982 s. 853..................................591 NJA 1980 s. 145...................583, 597, 624 NJA 1983 s. 118..................................679 NJA 1980 s. 263..................................582 NJA 1983 s. 229..................................572 NJA 1980 s. 311..................................678 NJA 1983 s. 332..........................594, 673 NJA 1980 s. 383...........................700, 701 NJA 1983 s. 385..................................594 NJA 1980 s. 398...........................613, 656 NJA 1983 s. 510..........................590, 591 NJA 1980 s. 547..................................660 NJA 1983 s. 550..................................561 NJA 1980 s. 555..................................647 NJA 1983 s. 604..................................556 NJA 1980 s. 624..................................642 NJA 1983 s. 617..........................698, 699 NJA 1980 s. 705...........................561, 660 NJA 1983 s. 617 I................................704 NJA 1981 s. 259...........................636, 637 NJA 1983 s. 808..........................616, 656 NJA 1981 s. 269..................................586 NJA 1983 s. 858..................641, 651, 695 NJA 1981 s. 323...........................556, 615 NJA 1983 s. 865...........595, 642, 647, 656 NJA 1981 s. 400...........................615, 655 NJA 1984 s. 3......................647, 650, 695 NJA 1981 s. 412..................................556 NJA 1984 s. 12....................................645 NJA 1981 s. 552..................................614 NJA 1984 s. 45....................................659 NJA 1981 s. 577..................................743 NJA 1984 s. 115..........................598, 625 NJA 1981 s. 693...........................561, 661 NJA 1984 s. 185..................................731 NJA 1981 s. 711..................................590 NJA 1984 s. 229..................................593 NJA 1981 s. 718..................................582 NJA 1984 s. 251..................................669 NJA 1981 s. 811..................................558 NJA 1984 s. 271..........................644, 657 NJA 1981 s. 815..................................647 NJA 1984 s. 280..........................598, 625 NJA 1981 s. 848..................................604 NJA 1984 s. 381..................................726 NJA 1981 s. 894...........................651, 656 NJA 1984 s. 482..................................555 NJA 1981 s. 897..................................559 NJA 1984 s. 501 I................................671 NJA 1981 s. 1050.........................687, 688 NJA 1984 s. 501 II...............................671 NJA 1981 s. 1072................................614 NJA 1984 s. 600..........................733, 734 NJA 1984 s. 673..................................560 NJA 1987 s. 80............................677, 678 NJA 1984 s. 733..................................693 NJA 1987 s. 167..................................561 NJA 1984 s. 747..................................749 NJA 1987 s. 211..................................563 NJA 1984 s. 772..................................561 NJA 1987 s. 243..........................734, 747 NJA 1984 s. 795..................................602 NJA 1987 s. 253..................................733 NJA 1985 s. 29....................................688 NJA 1987 s. 259..........................733, 745 NJA 1985 s. 97....................................561 NJA 1987 s. 266..................................621 NJA 1985 s. 121..................................732 NJA 1987 s. 312..................................687 NJA 1985 s. 178...................581, 585, 586 NJA 1987 s. 383..................................754 NJA 1985 s. 219..................................637 NJA 1987 s. 394..................................600 NJA 1985 s. 223...........................728, 729 NJA 1987 s. 417..................................679 NJA 1985 s. 232..................................634 NJA 1987 s. 468..................................744 NJA 1985 s. 274..................................650 NJA 1987 s. 553..................................604 NJA 1985 s. 343..................................618 NJA 1987 s. 592..................................572 NJA 1985 s. 352..................................723 NJA 1987 s. 639..................................593 NJA 1985 s. 365..................................633 NJA 1987 s. 668..................................636 NJA 1985 s. 373..................................585 NJA 1987 s. 692..........................573, 700 NJA 1985 s. 397 I.........................596, 621 NJA 1987 s. 710..................................705 NJA 1985 s. 397 II...............615, 631, 689 NJA 1987 s. 716..................................734 NJA 1985 s. 468...........................729, 732 NJA 1987 s. 726..................................559 NJA 1985 s. 561..................................750 NJA 1987 s. 746..................................733 NJA 1985 s. 573...........................580, 721 NJA 1987 s. 763..................................723 NJA 1985 s. 615..................................561 NJA 1987 s. 835..........................605, 712 NJA 1985 s. 641..................................679 NJA 1987 s. 845 I........................561, 580 NJA 1985 s. 717...................566, 569, 570 NJA 1987 s. 845 II...............................580 NJA 1985 s. 871...........................648, 650 NJA 1987 s. 982..................................754 NJA 1985 s. 879..................................684 NJA 1988 s. 3..............................694, 695 NJA 1986 s. 3......................................672 NJA 1988 s. 94....................................730 NJA 1986 s. 40....................................663 NJA 1988 s. 176..................................743 NJA 1986 s. 44.............................665, 666 NJA 1988 s. 197..................................561 NJA 1986 s. 61.............................709, 710 NJA 1988 s. 205..................................668 NJA 1986 s. 136...........................634, 684 NJA 1988 s. 230..................................600 NJA 1986 s. 146..................................637 NJA 1988 s. 312..................................658 NJA 1986 s. 198..................................742 NJA 1988 s. 335..................649, 682, 684 NJA 1986 s. 205...........................589, 689 NJA 1988 s. 363..................................724 NJA 1986 s. 358..................................672 NJA 1988 s. 408..................................611 NJA 1986 s. 366..................................636 NJA 1988 s. 457..................578, 724, 725 NJA 1986 s. 388..................................592 NJA 1988 s. 503 I................................735 NJA 1986 s. 454..................................668 NJA 1988 s. 503 II.......................735, 736 NJA 1986 s. 470..................................672 NJA 1988 s. 512..................................607 NJA 1986 s. 495..................................583 NJA 1988 s. 583..........................669, 690 NJA 1986 s. 503..................................618 NJA 1988 s. 598..................................743 NJA 1986 s. 513..................................633 NJA 1989 s. 7......................................691 NJA 1986 s. 539..................................733 NJA 1989 s. 9......................................661 NJA 1986 s. 596...........................570, 616 NJA 1989 s. 117..........................651, 712 NJA 1986 s. 670 I.........616, 644, 648, 656 NJA 1989 s. 156..................652, 703, 712 NJA 1986 s. 696...........................665, 666 NJA 1989 s. 177..................................668 NJA 1986 s. 712...........................679, 706 NJA 1989 s. 185..................................732 NJA 1986 s. 741..................................561 NJA 1989 s. 206..................................685 NJA 1986 s. 748..................................585 NJA 1989 s. 215..................................639 NJA 1989 s. 224...........................576, 683 NJA 1992 s. 263..........................565, 635 NJA 1989 s. 269...607, 615, 619, 675, 736 NJA 1992 s. 268 I................................663 NJA 1989 s. 346...........596, 597, 605, 619 NJA 1992 s. 268 II...............................663 NJA 1989 s. 389..................................679 NJA 1992 s. 290..................................593 NJA 1989 s. 505...........................585, 586 NJA 1992 s. 299..................................564 NJA 1989 s. 546...........................673, 725 NJA 1992 s. 303..................................739 NJA 1989 s. 614...................587, 702, 714 NJA 1992 s. 326..................................699 NJA 1989 s. 671...........................665, 666 NJA 1992 s. 351..................674, 722, 723 NJA 1989 s. 768..................................565 NJA 1992 s. 375..........................617, 628 NJA 1989 s. 773..................................612 NJA 1992 s. 403..................................621 NJA 1990 s. 18....................................560 NJA 1992 s. 414..................575, 622, 623 NJA 1990 s. 24.............................604, 621 NJA 1992 s. 428..................................606 NJA 1990 s. 35.............................736, 746 NJA 1992 s. 439..........................623, 751 NJA 1990 s. 80....................................678 NJA 1992 s. 502..................................707 NJA 1990 s. 110..................................732 NJA 1992 s. 782..566, 596, 619, 658, 703, NJA 1990 s. 245..................................659 749 NJA 1990 s. 405..................................690 NJA 1992 s. 829..........................742, 752 NJA 1990 s. 591...................566, 567, 569 NJA 1992 s. 845 I................................739 NJA 1990 s. 608...................643, 680, 713 NJA 1992 s. 845 II...............................739 NJA 1990 s. 705..................................718 NJA 1992 s. 892..................................742 NJA 1990 s. 745...........................626, 627 NJA 1993 s. 163..................630, 673, 674 NJA 1991 s. 3 I....................................584 NJA 1993 s. 188..................................669 NJA 1991 s. 3 II..................................584 NJA 1993 s. 222..................................664 NJA 1991 s. 43.............................654, 705 NJA 1993 s. 228..................................751 NJA 1991 s. 217...........................697, 717 NJA 1993 s. 319..................................589 NJA 1991 s. 277...................673, 674, 722 NJA 1993 s. 324..................................561 NJA 1991 s. 319..................................609 NJA 1993 s. 436..................603, 613, 682 NJA 1991 s. 343..................................691 NJA 1993 s. 468..................................560 NJA 1991 s. 412..................................572 NJA 1993 s. 555..........................620, 752 NJA 1991 s. 476...........................636, 706 NJA 1993 s. 570..................................685 NJA 1991 s. 481...........................652, 672 NJA 1993 s. 724..................................736 NJA 1991 s. 574..................................691 NJA 1994 s. 3......................................727 NJA 1991 s. 597..................................660 NJA 1994 s. 10 I..........................578, 579 NJA 1991 s. 625...........653, 685, 715, 716 NJA 1994 s. 10 II.........................578, 579 NJA 1991 s. 647..................................748 NJA 1994 s. 69....................................560 NJA 1991 s. 682...........................573, 689 NJA 1994 s. 85....................................646 NJA 1991 s. 725...........641, 653, 654, 704 NJA 1994 s. 95....................................747 NJA 1991 s. 736..................................725 NJA 1994 s. 130..................562, 598, 625 NJA 1991 s. 796..................................726 NJA 1994 s. 177..................................578 NJA 1991 s. 808...........................646, 696 NJA 1994 s. 190..................................663 NJA 1992 s. 16....................................737 NJA 1994 s. 204..........................617, 628 NJA 1992 s. 58.............................707, 715 NJA 1994 s. 297..................................661 NJA 1992 s. 66.............................559, 562 NJA 1994 s. 359..................573, 574, 595 NJA 1992 s. 113..................................672 NJA 1994 s. 381..................................674 NJA 1992 s. 130...........................608, 710 NJA 1994 s. 449 I................................672 NJA 1992 s. 143..................................592 NJA 1994 s. 449 II...............................672 NJA 1992 s. 163..................................660 NJA 1994 s. 474..................................730 NJA 1992 s. 168..................................566 NJA 1994 s. 532..................606, 683, 708 NJA 1992 s. 213..................................722 NJA 1994 s. 553..................................750 NJA 1992 s. 243...........................641, 707 NJA 1994 s. 566..........................605, 606 NJA 1994 s. 712 I................................597 NJA 1997 s. 454..................................729 NJA 1994 s. 712 II..............................597 NJA 1997 s. 524..................................594 NJA 1994 s. 712 III.............................597 NJA 1997 s. 612..................................725 NJA 1994 s. 746...........................664, 690 NJA 1997 s. 629..........................645, 646 NJA 1995 s. 25....................................658 NJA 1997 s. 667..........................653, 654 NJA 1995 s. 135..................................557 NJA 1997 s. 699..................................633 NJA 1995 s. 197..................................574 NJA 1997 s. 734..................................740 NJA 1995 s. 274...........................701, 704 NJA 1997 s. 813..........................727, 728 NJA 1995 s. 356..................................729 NJA 1997 s. 832..................................671 NJA 1995 s. 437..................................570 NJA 1998 s. 3..............................618, 667 NJA 1995 s. 478..................................660 NJA 1998 s. 23....................................658 NJA 1995 s. 586..................................618 NJA 1998 s. 99............................590, 689 NJA 1995 s. 610..................................690 NJA 1998 s. 118..................................638 NJA 1995 s. 648...........................737, 738 NJA 1998 s. 252..........................742, 748 NJA 1996 s. 3......................................600 NJA 1998 s. 304..........................567, 569 NJA 1996 s. 19.....................630, 673, 675 NJA 1998 s. 343..................................606 NJA 1996 s. 68....................................678 NJA 1998 s. 364..................................609 NJA 1996 s. 104...........................699, 703 NJA 1998 s. 390..................................711 NJA 1996 s. 139..................................633 NJA 1998 s. 407..................................648 NJA 1996 s. 252...........571, 665, 702, 706 NJA 1998 s. 426..................................753 NJA 1996 s. 368...........................685, 731 NJA 1998 s. 438..................................716 NJA 1996 s. 400...........................573, 620 NJA 1998 s. 448..................................602 NJA 1996 s. 410..................................587 NJA 1998 s. 462..................................562 NJA 1996 s. 560...........................678, 750 NJA 1998 s. 520...........573, 701, 737, 738 NJA 1996 s. 564...........................699, 704 NJA 1998 s. 552..................................660 NJA 1996 s. 584...........................648, 696 NJA 1998 s. 610..................................563 NJA 1996 s. 598...................614, 649, 657 NJA 1998 s. 625..................................716 NJA 1996 s. 652..................................614 NJA 1998 s. 750..................................748 NJA 1996 s. 663..................................601 NJA 1998 s. 792..................657, 693, 696 NJA 1996 s. 700..................................700 NJA 1998 s. 852..................................675 NJA 1996 s. 727..................................610 NJA 1998 s. 873..........................629, 720 NJA 1996 s. 809..................................747 NJA 1998 s. 893..........................715, 717 NJA 1997 s. 5......................................588 NJA 1999 s. 35....................................611 NJA 1997 s. 27....................................554 NJA 1999 s. 52....................................737 NJA 1997 s. 44.....................575, 602, 644 NJA 1999 s. 71....................................691 NJA 1997 s. 58....................................662 NJA 1999 s. 188..................................754 NJA 1997 s. 65....................................708 NJA 1999 s. 197..................................699 NJA 1997 s. 86....................................623 NJA 1999 s. 232..................................749 NJA 1997 s. 93....................................564 NJA 1999 s. 304..................................600 NJA 1997 s. 97....................................740 NJA 1999 s. 408..........................594, 630 NJA 1997 s. 127 I.654, 655, 685, 705, 718 NJA 1999 s. 512..........................737, 738 NJA 1997 s. 127 II...............654, 655, 705 NJA 1999 s. 575...........558, 577, 581, 588 NJA 1997 s. 149..................................642 NJA 1999 s. 629..................................603 NJA 1997 s. 240..................................676 NJA 1999 s. 793..................558, 588, 658 NJA 1997 s. 250..................................748 NJA 2000 s. 31....................................737 NJA 1997 s. 281..................................747 NJA 2000 s. 43....................................660 NJA 1997 s. 290..................................644 NJA 2000 s. 48............................574, 739 NJA 1997 s. 307..................................612 NJA 2000 s. 97....................................676 NJA 1997 s. 347..................................637 NJA 2000 s. 137..........................737, 738 NJA 1997 s. 382..................................611 NJA 2000 s. 225..................608, 721, 727 NJA 2000 s. 262..................................753 NJA 2001 s. 711..................................575 NJA 2000 s. 285..................................740 NJA 2001 s. 721..................................663 NJA 2000 s. 380..................................571 NJA 2001 s. 750..................................616 NJA 2000 s. 462..................................595 NJA 2001 s. 878..................................700 NJA 2000 s. 538..................................620 NJA 2002 s. 3......................................661 NJA 2000 s. 569...........734, 735, 746, 747 NJA 2002 s. 11....................................728 NJA 2000 s. 629..................................638 NJA 2002 s. 41....................................664 NJA 2000 s. 667..................................677 NJA 2002 s. 142..................561, 662, 747 NJA 2000 s. 685..................................613 NJA 2002 s. 213..........................681, 699 NJA 2000 s. 712...........................629, 720 NJA 2002 s. 244..........................567, 568 NJA 2000 s. 747 I................................555 NJA 2002 s. 322..................................564 NJA 2000 s. 747 II..............................555 NJA 2002 s. 358..................................744 NJA 2000 s. 773..................................620 NJA 2002 s. 378..........................607, 670 NJA 2001 s. 3......................................629 NJA 2002 s. 412..................................727 NJA 2001 s. 10.............................634, 635 NJA 2002 s. 467..................................560 NJA 2001 s. 46....................................633 NJA 2002 s. 477..................641, 697, 714 NJA 2001 s. 75.....................562, 563, 632 NJA 2002 s. 561..................................634 NJA 2001 s. 93....................................741 NJA 2002 s. 577..................................667 NJA 2001 s. 138..................................632 NJA 2002 s. 630..........................653, 686 NJA 2001 s. 155...........................630, 643 NJA 2002 s. 644..................................719 NJA 2001 s. 177..................................639 NJA 2003 s. 128..................................607 NJA 2001 s. 191 I................................567 NJA 2003 s. 194..................................582 NJA 2001 s. 191 II..............................567 NJA 2003 s. 302..........................734, 741 NJA 2001 s. 234..................................711 NJA 2003 s. 540..................................752 NJA 2001 s. 241 I.........................670, 690 NJA 2004 s. 3......................................748 NJA 2001 s. 241 II..............................670 NJA 2004 s. 167..................................751 NJA 2001 s. 255...........................605, 615 NJA 2004 s. 288..................................751 NJA 2001 s. 269..................................708 NJA 2004 s. 397..................................561 NJA 2001 s. 292..................................663 NJA 2004 s. 499...........631, 735, 744, 746 NJA 2001 s. 309..................................680 NJA 2004 s. 534..........................575, 622 NJA 2001 s. 329...........................734, 745 NJA 2004 s. 682..................564, 588, 657 NJA 2001 s. 353..................................578 NJA 2004 s. 804..........................590, 599 NJA 2001 s. 486..................................749 NJA 2004 s. 862..................................554 NJA 2001 s. 511...........................565, 601 T 2362-01............................................640 NJA 2001 s. 657..................................685 T 4233-01....574, 577, 610, 664, 683, 724, NJA 2001 s. 695 I................................741 751 NJA 2001 s. 695 II..............................741