Rättsfall

NJA 1993 s. 616

Citera

NJA 1993 s. 616

BibTeX

@misc{nja-1993-s-616,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1993 s. 616}},
  year         = {1993},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

19 hänvisningar i 7 artiklar · 19 stycken/fotnoter

HD kontextualiserar sexualbrotten. Sammanhangets betydelse för bedömningen av frivillighet och sexuella handlingar i Högsta domstolens praxis1 hänvisning

Marie Kagrell · JT 2024 s. 98–120 · 1 ställe

Se t.ex. NJA 1993 s. 616 och NJA 1996 s. 461. Gällande sexuellt ofredande har HD relativt nyligen uttalat att gärningspersonens ”personliga syften är visserligen inte avgörande för straffbarheten. Om han eller hon har haft en sexuell avsikt som kommit till uttryck vid handlingen kan detta emellertid påverka bedömningen.” Se NJA 2018 s. 443 p. 13.fotnot 90 · s. 116

Grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning - fridskränkningsbrotten som rättslig konstruktion2 hänvisningar

Malou Andersson · 2016, s. 1–2035 · 2 ställen

Skyddsvärda intressen & straffvärda kränkningar - om sexualbrotten i det straffrättsliga systemet med utgångspunkt i brottet sexuellt ofredande9 hänvisningar

Linnea Wegerstad · 2015, s. 1–1993 · 9 ställen

Om tro, tyckande och vetande3 hänvisningar

Mikael Mellqvist · SvJT 2013 s. 753–778 · 3 ställen

Rättspraktikers inställning till modern ljud- och bildteknik i rättssalen — en rättspsykologisk studie1 hänvisning

Sara Landströ, Rebecca Willén, Eric Bylander · SvJT 2012 s. 197–217 · 1 ställe

I sin svarsskrift den 5 mars 2009 i HD-mål nr B 470-09 (Dnr ÅM 2009/1139), som finns tillgänglig på http://www.aklagare.se. HD meddelade inte prövningstillstånd. De avgöranden som Riksåklagaren angav var NJA 1991 s. 83, NJA 1992 s. 446, NJA 1993 s. 616 och NJA 2005 s. 712. 1 1 Schelin, L. (2007), i not 7 ovan a.a. För våra syften med denna artikel har vi funnit att Schelins beskrivningar av HD-praxis i aktuella avseenden utgör en lättillgänglig och fullgod utgångspunkt. 12 Domskälens punkt 8. I ett särskilt tillägg uttalade referenten, justitierådet Göran Lambertz med hänvisning till Schelin (2007), i not 7 ovan a.a., bl.a. att ”[b]eteendevetenskaplig forskning visar att det ofta görs felaktiga antaganden om vilka omständigheter som är relevanta för trovärdighetsbedömningen [- - -]”. 1 3 DePaulo, B.M., Lindsay, J.J., Malone, B.E., Muhlenbruck, L., Charlton, K., & Cooper, H. (2003). Cues to deception. Psychological Bulletin, 129, s. 74–118. 14 Sporer, S.L., & Schwandt, B. (2006). Paraverbal indicators of deception: A meta analytic synthesis. Applied Cognitive Psychology, 20, s. 421–446. 15 Masip, J., Sporer, S.L., Garrido, E., & Herrero, C. (2005). The detection of deception with the Reality Monitoring approach: A review of the empirical evidence. Psychology, Crime & Law, 11, 99–122; Willén, R.M., & Strömwall, L.A. (in press). Offenders' lies and truths: An evaluation of the Supreme Court of Sweden's criteria for credibility assessment. Psychology, Crime and Law. 16 Vrij (2008), i not 7 ovan a.a. 17 Strömwall, L.A., Granhag, P.A., & Jonsson, A-C. (2003). Deception among pairs: ”Let’s say we had lunch and hope they swallow it!”. Psychology, Crime, & Law, 9, s. 109–124. 18 Vrij, A. (2005). Criteria-Based Content Analysis: A qualitative review of the first 37 studies. Psychology, Public Policy, and Law, 11, s. 3–41. 19 Lindholm, T. (2008). Validity in judgments of high- and low-accurate witnesses of own and other ethnic groups. Legal and Criminological Psychology, 13, s. 107–121. 20 Lindholm, T., & Christianson, S-Å. (1998). Gender effects in eyewitness accounts of a violent crime. Psychology, Crime & Law, 4, s. 323–329. 21 Ask, K., & Landström, S. (2010). Why emotions matter: Expectancy violation and affective response mediate the emotional victim effect. Law and Human Behavior, 34, s. 392–401. 22 Landström (2008), i not 6 ovan a.a. 23 Barnen som medverkade i de beskrivna studierna var mellan 8 och 11 år gamla. 2 4 Landström (2008), i not 6 ovan a.a. 25 T.ex. Goodman, G.S., Myers, J.E.B., Qin, J., Quas, J.A., Castelli, P., Redlich, A.D., et al. (2006). Hearsay versus children’s testimony: Effects of truthful and deceptive statements on jurors’ decisions. Law and Human Behavior, 30, s. 363–401. 26 Se Ross, D.F., Hopkins, S., Hanson, E., Lindsay, R.C.L., Hazan, K., & Eslinger, T. (1994). The impact of protective shields and videotape testimony on conviction rates in simulated trial of sexual abuse. Law and Human Behavior, 18, s. 553–566. 27 Landström (2008), i not 6 ovan a.a. 28 Jfr 36 kap. 4 § RB om vittnen under 15 år, enligt vilken rätten med hänsyn till omständigheterna prövar om han eller hon alls får höras som vittne; motsvarande regel finns inte för målsägande, jfr 37 kap. RB. 29 Se Handläggning av ärenden rörande övergrepp mot barn: Handbok, Åklagarmyndigheten, Utvecklingscentrum Göteborg, maj 2006 (uppdaterad juli 2007; tillgänglig på http://www.aklagare.se) s. 14 ff. 30 Se SOU 2011:45 s. 198. Förundersökningsutredningen har nyligen föreslagit att dokumentation av förundersökningsförhör genom inspelning av ljud eller ljud och bild ska lagregleras, a.bet. s. 220 ff. 31 Bet. 1993/94:JuU25 s. 20; jfr SOU 2011:45 s. 198, där det oriktigt påstås att utskottet ”uttalat att dessa [förhör] alltid bör spelas in på video”. 3 2 Cashmore, J., & de Haas, N. (1992). The use of closed circuit television for child witnesses in the ACT. Sydney: Australian Law Reform Commission; Davies, G., & Noon, E. (1991). An evaluation of the live link for child witnesses. London: Home Office; Murray, K., Live television link: An evaluation of its use by child witnesses in Scottish criminal trials. Scottish Office: Central Research Unit, 1995. 33 Nisbett, R., & Ross, L. (1980). Human inference: Strategies and shortcomings of social judgment. Englewood Cliffs, N.J: Prentice-Hall. 34 Prediktion är en vanlig term inom hypotestestande forskning. Termen är synonym med hypotes och förutsägelse. 35 T.ex. Davies & Noon (1991) i not 32 ovan a.a. 3 6 Landström (2008), i not 6 ovan a.a. 37 T.ex. Landström (2008), i not 6 ovan a.a. 38 I enkäten ingick även frågor som rörde skriftliga utsagor och frågor om barn som målsägande. I denna artikel presenteras dock endast svaren på frågor som rörde muntliga utsagor och vuxna målsägande. De frågor som rörde skriftliga utsagor och hur dessa bör presenteras inför rätten utgjorde fokus för en magisteruppsats som 2009 lades fram vid Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet: Rättsskipares uppfattningar om skriftliga vittnesmål av Carin Wadenstein Angelholm. Frågorna som rörde barn kommer att utgöra fokus för en annan artikel. 3 9 Enkäterna distribuerades av administratörer vid respondenternas arbetsplatser, varför svarsfrekvensen inte kan fastställas. 40 En multivariat variansanalys (MANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka oberoende variablers (t.ex. deltagares yrken) eventuella påverkan på flera korrelerade beroendevariabler (t.ex. på bedömning av utsagors detaljrikedom, rimlighet och bevisvärde). 41 En sammanfattning av de kvantitativa analyserna återges i denna artikel. För att ta del av en fullständig förteckning av samtliga analyser och resultat vänligen kontakta Sara Landström. 4 2 Om sådant obehag se t.ex. Goodman, G.S., Tobey, A., Batterman-Faunce, J., Orcutt, H., Thomas, S., Shapiro, C., et al. (1998). Face-to-face confrontation: Effects of closed-circuit technology on children’s eyewitness testimony and jurors’ decisions. Law and Human Behavior, 22, s. 165–302. Jfr Bylander (2006), i not 3 ovan a.a., s. 309 f. angående användning av ljud- och bildöverföring i s.k. rädslefall. 4 3 Ingen skillnad förelåg mellan hovrättsdomare och tingsrättsdomare. 4 4 DePaulo m.fl. (2003), i not 13 ovan a.a. 45 Domar den 6 respektive den 16 maj 2011 från Hovrätten över Skåne och Blekinge, i mål nr B 622-11, och Svea hovrätt, i mål nr B 2354-11. 4 6 Se Bylander (2006), i not 3 ovan a.a., s. 312 ff., som bl.a. behandlar prop. 2004/05:131, s. 201 ff. 47 Levén, S., & Wersäll, F.: En modernare rättegång — hur har det gått?, SvJT 2011 s. 18. 48 T.ex. Landström (2008), i not 6 ovan a.a., respektive Nisbett & Ross, 1980: The Vividness Effect. 49 En utvärdering av EMR (som föreslogs redan i prop. 2004/05:131, s. 220) pågår och ska senast den 28 september 2012 redovisas av den särskilda utredaren K-G Ekeberg (som för övrigt också var den särskilda utredare som lade fram SOU 2001:103, En modernare rättegång — det ena av EMR-reformens två utredningsben; det andra var Ds 2001:36), se vidare Dir. 2011:79. 50 Domstolsverkets rapportserie (2010:3). Resursfördelningen efter EMR. 5 1 Jfr http://indicosystems.com/. 52 T.ex. Landström (2008), i not 6 ovan a.a. 53 Goodman, et al. (1998), i not 42 ovan a.a. 54 Prop. 2004/05:131, s. 1. Se därtill Bylander, E. Modernare rättegång — och bättre?, SvJT 2007 s. 516. 55 Om rättssäkerhetsbegreppets oklara omfattning och några av de problem som denna oklarhet innebär se Bylander (2006), i not 3 ovan a.a., bl.a. s. 339 f. 5 6 En sådan skrivning som man finner i Svea hovrätts dom den 3 november 2011 i mål nr B 4559-11, s. 5, stämmer till eftertanke: ”Sammantaget uppfyller målsägande A:s berättelse enligt hovrättens mening många av de kriterier som enligt Högsta domstolen generellt sett talar för en utsagas riktighet.” Skillnaden mellan riktlinjer och kriterier är inte oväsentlig. 57 Se t.ex. Bylander, E. Behovet av att ställa ytterligare frågor enligt 35 kapitlet 13 § andra stycket andra meningen rättegångsbalken, SvJT 2008 s. 657 samt Levén och Wersäll (2011), i not 47 ovan a.a. 58 Jfr prop. 2004/05:131 s. 204 ff. Tabell III. A) Respondenternas åsikter om modern videoteknik — videokonferens Tabell III. B) Respondenternas åsikter om modern videoteknik — videoinspelade tingsrättsförhör 1. Överlag är jag positiv/negativ till användandet av videokonferens vid förhör av vuxna målsäganden. 2. Min uppfattning är att en utsaga som avges muntligt i rättssalen i allmänhet framstår som mer/mindre rimlig, jämfört med om samma målsägande avger sin utsaga via videokonferens. 3. Min uppfattning är att en målsägandes utsaga i allmänhet får ett lägre/högre bevisvärde om han/hon avger sin utsaga muntligt i rättssalen, jämfört med om samma målsägande avger sin utsaga via videokonferens. 4. Min uppfattning är att rättens beslutsfattare i allmänhet påverkas mer/mindre av en målsägandes känsloyttringar vid ett muntligt förhör i rättssalen, jämfört med om samma känsloyttringar avges i ett förhör via videokonferens. 5. Min uppfattning är att det i allmänhet är lättare/svårare att kritiskt granska en målsägandes utsaga om han/hon avger sin utsaga muntligt i rättssalen, jämfört med om samma målsägande avger sin utsaga via videokonferens. 6. Min uppfattning är att en målsägande som avger sin utsaga muntligt i rättssalen i allmänhet är mer/mindre stressat, jämfört med om samma målsägande avger sin utsaga via videokonferens. 7. Min uppfattning är att en målsägande som avger sin utsaga muntligt i rättssalen i allmänhet ger en mer/mindre korrekt utsaga, jämfört med om samma målsägande avger sin utsaga via videokonferens. 8. Vilka för- och nackdelar ser du med att använda videokonferens vid förhör av vuxna målsägande? 1. Överlag är jag positiv/negativ till videoinspelning av förhör i tingsrätten. 2. Överlag är jag positiv/negativ till presentation av videoinspelade tingsrättsförhör i hovrätten. 3. Min uppfattning är att en utsaga som avges muntligt i rättssalen i allmänhet framstår som mer/mindre rimlig, jämfört med om samma målsägande avger sin utsaga via ett videoinspelat tingsrättsförhör. 4. Min uppfattning är att en målsägandes utsaga i allmänhet får ett lägre/högre bevisvärde om han/hon avger sin utsaga muntligt i rättssalen, jämfört med om samma målsägande avger sin utsaga via ett videoinspelat tingsrättsförhör. 5. Min uppfattning är att rättens beslutsfattare i allmänhet påverkas mer/mindre av en målsägandes känsloyttringar vid ett muntligt förhör i rättssalen, jämfört med om samma känsloyttringar avges via ett videoinspelat tingsrättsförhör. 6. Min uppfattning är att det i allmänhet är lättare/svårare att kritiskt granska en målsägandes utsaga om han/hon avger sin utsaga muntligt i rättssalen, jämfört med om samma målsägande avger sin utsaga via ett videoinspelat tingsrättsförhör. 7. Min uppfattning är att en målsägande som avger sin utsaga muntligt i rättssalen i allmänhet är mer/mindre stressat, jämfört med om samma målsägande avger sin utsaga via ett videoinspelat tingsrättsförhör. 8. Min uppfattning är att en målsägande som avger sin utsaga muntligt i rättssalen i allmänhet ger en mer/mindre korrekt utsaga, jämfört med om samma målsägande avger sin utsaga via ett videoinspelat tingsrättsförhör. 9. Vilka för- och nackdelar ser du med att använda videoinspelade tingsrättsförhör med vuxna målsägande?fotnot 10 · s. 199

Sex & samtycke2 hänvisningar

Petter Asp · 2010, s. 16–2001 · 2 ställen

Kommentar till RB H. 1 - Kapitel 1-91 hänvisning

Per Henrik Lindblom, Roberth Nordh · 2001, s. 2–2055 · 1 ställe

NJA 1993 s. 616 ... 85Nytt juridiskt arkiv · p. 41 · s. 85