7.5.2.5 · Särskilt om opreciserade gärningar

1.Utmärkande för fridskränkningsbrotten i BrB 4:4a är att brottsligheten avser liknande brott som, åtminstone om man ser till det bakomliggande syftet, ofta pågått i stor omfattning och under en längre tid. Situationen i sig gör därför att det kan vara svårt för en person som har utsatts för upprepade kränkningar att i detalj beskriva när, var och hur dessa kränkningar har skett. Mot denna bakgrund och att den föreslagna brottskonstruktionen innebär att de handlingar som omfattades av BrB 4:4a ska ses som ett brott, och därmed tillmätas ett sammantaget straffvärde, har ansetts befogat med en förenkling avseende kravet på individualisering och precisering av de enskilda gärningarna i åklagarens gärningsbeskrivning. Av motiven till bestämmelsen framgår att faktorer som omfattning, frekvens och vanemässighet kan vara av stor betydelse vid bedömningen av brottet när det betraktas som en enhet, men att åklagaren i förhållande till sådana faktorer inte behöver individualisera och bevisa varje enskild händelse.s. 69

2.I gärningsbeskrivningar för åtal om fridskränkningsbrott förekommer mot denna bakgrund, inte sällan, som ovan nämnts, vid sidan av påståenden om mer preciserade gärningar, skrivningar som innebär att gärningsmannen under den tid åtalet avser, vid ett flertal tillfällen misshandlat eller ofredat målsäganden. En fråga som har diskuterats i doktrinen är hur sådana opreciserade gärningar ska bedömas och på vilket sätt de kan ingå i domstolens prövning. Beviskravet ställt utom rimligt tvivel gäller i alla brottmål, varför frågan uppkommer om det kan finnas processuellt grundade hinder mot en lagstiftningsmodell som t.ex. medger lättnader i gärningsbeskrivningens utformning avseende individualisering av gärningar.s. 69

3.249s. 69

4.Legalitetsprincipen innebär att rekvisiten, dvs. de förutsättningar som uppställs för att en gärning ska anses brottslig, ska formuleras på ett sätt som inte lämnar allt för stort utrymme för tolkning. Vidare följer av det s.k. analogiförbudet att en bestämmelse inte får tillämpas på fall som inte omfattas av dess lydelse, något som hänger ihop med den tilltalades rättssäkerhetsintressen. Dessa intressen innebär bl.a. att den tilltalade, för att kunna förbereda sitt försvar, har rätt att veta vad han eller hon står åtalad för. Detta ska också konkretiseras i åklagarens gärningsbeskrivning. Av RB 45:4 p. 3 framgår att åklagaren i sin stämningsansökan ska ange den brottsliga gärningen med uppgift om tid och plats och dess förövande samt de omständigheter som behövs för dess kännetecknande, det s.k. preciseringskravet. Av art. 6:3a EKMR framgår att den anklagade utan dröjsmål och i detalj ska bli underrättad om innebörden av och grunden för anklagelsen mot honom. Ett syfte med preciseringskravet är därför att den enskilda gärningen ska kunna individualiseras för att särskilja den från andra gärningar och därmed ge den tilltalade möjlighet att förbereda sitt försvar.s. 70

5.Frågan hur preciserad en gärningsbeskrivning måste vara för att uppfylla kraven i RB 45:4 p. 3 och art. 6 EKMR får en särskild betydelse i de situationer som fridskränkningsbrotten avser, där det till grund för åtalet åberopats att den tilltalade vid upprepade tillfällen under en längre tid begått flera övergrepp av likartat slag mot målsäganden.s. 70

6.HD har vid flera tillfällen behandlat frågan om preciseringskravet vid upprepad brottslighet. Det har i dessa fall både rört hur precist en enskild gärning måste anges samt hur varje enskilt brottstillfälle behöver preciseras när det rört sig om upprepad och långvarig brottslighet. I dessa fall har HD tillåtit en lättnad i kravet på precision. HD har anfört att om den brottsliga gärningen är tillräckligt tydligt angiven kan en viss lättnad 250 medges när det gäller tidpunkt och plats för övergreppet. I fall som rör många och upprepade övergrepp kan den tilltalade fällas till ansvar för ett obestämt antal gärningar även om varje enskild gärning inte har blivit fullständigt utredd. HD anför dock att det torde förutsätta att åtminstone några gärningar kan konkretiseras.s. 70

7.I dessa fall har det dock varit fråga om ett flertal individualiserade och preciserade gärningar och därutöver till tid och tillvägagångssätt delvis opreciserade gärningarna. I förarbetena till fridskränkningsbrotten förefaller man också ha förutsatt att det krävs att åtminstone några konkreta gärningar kan specificeras. HD har vidare i ett senare avgörande upprepat att det kan vara godtagbart att till grund för en fällande dom lägga, förutom vissa detaljerat beskrivna och tidsbestämda gärningar, ytterligare gärningar av likartat slag som begåtts under en viss tidsperiod och där exakt tidpunkt, plats och kanske även tillvägagångssätt för respektive gärning hålls mera öppet.s. 71

8.Att sådana opreciserade gärningar kan visa på ett återkommande mönster torde vara tämligen oproblematiskt. Däremot kan givetvis ifrågasättas om inte också dessa gärningar måste kunna vara styrkta för att de ska kunna ligga till grund för ett fridskränkningsbrott. Det torde i så fall krävas att den enskilda gärningen på något sätt kan individualiseras.s. 71