Rättsfall

NJA 1993 s. 484

Citera

NJA 1993 s. 484

BibTeX

@misc{nja-1993-s-484,
  author       = {{Högsta domstolen}},
  title        = {{NJA 1993 s. 484}},
  year         = {1993},
  howpublished = {Rättsfall}
}

Öppna i bibliografi

Dom

Hämtar dom…

Omtalad i rättsvetenskapen

9 hänvisningar i 3 artiklar · 9 stycken/fotnoter

Nettoförsäljningsvärde vid kapitalbrist2 hänvisningar

Sebastian Lindroos-moll · SvJT 2024 s. 223–230 · 2 ställen

K Lusht, Data, the Appraisal Process, and the Market Value Definition, Appraisal Journal Vol. 49 Iss. 4 (1981), s. 539. 1 7 Lind, Nordlund, A Transparent Two-Step Categorization of Valuation Methods, The Appraisal Journal, Summer 2014, Vol. 82 Iss. 3, s. 244 ff. 18 R Hager, Ämnet värderingsrätt och förhållandet mellan juridik och ekonomi, SvJT 2007, s. 279, R Hager, Värderingsrätt, s. 142 ff., S Lindroos-Moll, Värdering vid upprättande av kontrollbalansräkning, s. 321. 19 NJA 2017 s. 261, HD:s domskäl p. 15. 20 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 20. 21 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 20. HD hänvisar där till BFN:s vägledning till K2-reglerna, kommentaren till punkterna 12.3 och 12.14. 22 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 23, prop. 2000/01:150 s. 48 f. och 100 samt Heléns Rör NJA 1988 s. 620, Trancom NJA 1993 s. 484 och CMF Consulting NJA 2009 s. 210. 23 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 24. 2 4 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 24, S Lindskog, Kapitalbrist i aktiebolag, 3 uppl. 2023, s. 40 f. och 49 f. samt L Heuman, Bevisbörda och beviskrav i tvistemål, 2 uppl. 2022, s. 180 ff. 25 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 25. 26 S Lindskog, Kapitalbrist i aktiebolag, s. 67. 27 S Lindroos-Moll, Värdering vid upprättande av kontrollbalansräkning, s. 321 och 374. 28 S Lindskog, Kapitalbrist i aktiebolag, s. 67. 29 Under avsnitt ”Värdering till nettoförsäljningsvärde”. 30 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 30. 3 1 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 31. 32 Jfr ovan — av 4 kap. 9 § 3–4 st. ÅRL framgår att ”[m]ed nettoförsäljningsvärde avses försäljningsvärdet efter avdrag för beräknad försäljningskostnad.” 33 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 33. 34 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 34. 35 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 20. Se ovan under rubriken ”HD:s domskäl — nettoförsäljningsvärde”. 36 BFN:s vägledning till K2-reglerna, kommentaren till punkterna 12.3 och 12.14. 37 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 35–36. 38 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 39. 39 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 38 och 40. 4 0 Av Ekonomigruppen NJA 2014 s. 948 framgår att medansvaret inte gäller i förhållande till en borgenär som har vetskap om bolagets svåra ekonomiska situation men ändå väljer att ingå en förbindelse med bolaget i tyst förlitan på styrelseledamöternas medansvar. Se även Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 12. 41 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 41. 42 Eller motsvarande redovisningsstandard som tillämpas av det aktuella företaget. 43 Prop. 2015/16:3, s. 127, S Olsson, Redovisningsrätt, s. 18, S Lindroos-Moll, Värdering vid upprättande av kontrollbalansräkning, s. 222 ff. 44 International Financial Reporting Standards, utgivna av International Accounting Standards Board. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen) ska alla bolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad i något medlemsland från och med 2005 tillämpa IFRS. 45 Högsta domstolen, mål nr T 7701-22, domskälen p. 33. 46 K Lusht, Data, the Appraisal Process, and the Market Value Definition, Appraisal Journal Vol. 49 Iss. 4 (1981), s. 534, S Lindroos-Moll, Värdering vid upprättande av kontrollbalansräkning, s. 320.fotnot 16 · s. 225
Konkursförvaltaren ska enligt 7 kap. 15 § konkurslagen (1987:672) snarast upprätta en skriftlig berättelse om boets tillstånd och om orsakerna till gäldenärens obestånd. Förvaltarberättelsen ska bland annat innehålla ”en uppgift i förekommande fall om vid vilken tidpunkt skyldighet enligt 25 kap. 13 § ABL att upprätta en kontrollbalansräkning kan antas ha inträtt, om denna tidpunkt kan klarläggas.” Om styrelsen brutit mot kapitalbristreglerna ska det alltså uppdagas i konkursen. Om så är fallet kan borgenärerna få bättre utdelning i konkursen om styrelseledamöterna blir personligt betalningsansvariga. I de fall där en kontrollbalansräkning aldrig upprättats kan styrelsen tänkas försvara sig med att bolagets tillgångar haft ett så högt nettoförsäljningsvärde att skäl att anta att bolagets eget kapital understigit hälften av aktiekapitalet inte förelegat. Det framgår av Trancom NJA 1993 s. 484 att kapitalbristen verkligen måste existera för personligt betalningsansvar. Det räcker inte med ”skäl att anta”, om det sedan visar sig att kapitalbrist inte förelåg. Att bolaget haft tillgångar med högre nettoförsäljningsvärde än bokfört värde är alltså en förklaring för att kontrollbalansräkning ej upprättats med ansvarsbefriande verkan. Frågan blir då vad som kan accepteras inom ramen för värdering till nettoförsäljningsvärde enligt 25 kap. 14 § ABL. Den frågan har fram tills nu inte behandlats i praxis från HD.Klargörande avgörande · p. 2 · s. 223

Svensk rättspraxis1 hänvisning

Carl Hemström · SvJT 2005 s. 18–81 · 1 ställe

Ytterligare ett mål från Högsta domstolen från den nu aktuella tjuguårsperioden avser ABL 13 kap. 2 §. NJA 1993 s. 484 (Trancom) gällde frågan i vilken utsträckning styrelsen i ett aktiebolag varit berättigad att aktivera organisationskostnader, dvs. sådana kostnader som avser ”utgifter för teknisk hjälp, forsknings- och utvecklingsarbete, provdrift, marknadsundersökningar och liknande”. I sin dom framhåller HD att utgångspunkten är att tillgångarna i en kontrollbalansräkning skall värderas enligt vanliga regler men att det fanns särregler i 13 kap. 2 § tredje stycket som kunde ge högre värden. Det förhållandet att vanliga värderingsregler är tillämpliga har ansetts innebära att tillgångar och skulder skall värderas under antagandet att bolaget fortsätter sin verksamhet under obegränsad tid (företaget är med anda ord a going concern). Vid sin bedömning av de frågor som väckts i målet konstaterade HD att det stod klart att utvecklingskostnader bör kunna tas upp som tillgång i en kontrollbalansräkning även om bolagets likviditet är dålig. Men det finns å andra sidan anledning att iaktta försiktighet med att aktivera utvecklingskostnader inte bara i årsbokslut utan även vid upprättandet av kontrollbalansräkningar. Det kan inte, säger HD, anses utgöra god redovisningssed att ta upp utvecklingskostnader som en tillgång om det framstår som osannolikt att utvecklingsarbetet kommer att slutföras inom en något så när överskådlig tid. Detta innebär att det vid avgörandet av frågan om utvecklingskostnader skall få aktiveras trots allt inte går att helt bortse från vilken bolagets finansiella ställning är och vilka möjligheter detta har att, om likviditeten är dålig, skaffa nya resurser. Av betydelse blir bland annat om den tänkta produkten eller processen vid en objektiv bedömning framstår som kommersiellt gångbar.Av NJA 1981 s. 1117 framgår att styrelsekapitlets jävsregel i 1944 års · p. 23 · s. 38

Aktiebolagsrättslig analys - ett tvärsnitt av nyckelfrågor6 hänvisningar

Erik Nerep · 2003, s. 10–576 · 6 ställen