1.Frågan om grov vårdslöshet i entreprenadförhållanden har bedömts av HD is. 76
2.bl.a. NJA 1992 s. 130 (Mariefreds skola), där AB 72 var tillämplig mellan par-s. 76
3.terna. En entreprenör skulle uppföra bl.a. en ny matsalsbyggnad i en skola.s. 76
4.Beställaren var en kommun. Efter ca fem år rasade innertaket i matsalen ned,s. 76
5.sedan infästningen av träpanelen i takbalkarna hade släppt. Beställaren gjordes. 76
6.gällande att entreprenören förfarit grovt vårdslöst. HD anförde att den brist-s. 76
7.fälliga infästningen av innertaket stod i strid med gällande myndighetsföre-s. 76
8.skrifter. Entreprenören hade inte heller gjort några närmare beräkningar tills. 76
9.ledning för bedömningen av hur infästningen borde ske. Bolaget ansågs intes. 76
10.medveten om riskerna förenade med infästningen, men det hade ålegat entre-s. 76
11.prenören att i vart fall inhämta upplysningar från någon sakkunnig om hurs. 76
12.infästningen borde ske. HD tog även särskild hänsyn till att arbetena avsåg ens. 76
13.lokal där risken för personskador var uppenbara och agerandet ansågs grovts. 76
14.vårdslöst.1689s. 76
15.Man kan dock notera att villkoret om grov vårdslöshet fyllde en lite annans. 76
16.funktion i AB 72 än i AB 04. I AB 72 var entreprenörens ansvar efter garantitidens. 76
17.407 utformat så att ansvar för fel endast omfattade sådana fel som hade sin grund i grov vårdslöshet av entreprenören.1690 I AB 04 är entreprenören ansvarig för väsentligt fel efter garantitiden (om än med viss begränsning) redan vid vanlig culpa, men grov vårdslöshet medför en rätt till ett större ersättningsbelopp (jfr AB 5:11 3 st.). I AB 72 förelåg inte något ansvar alls efter garantitiden, men den grova vårdslösheten kunde s.a.s. ”återuppväcka” ansvaret. Huruvida det sagda hade betydelse i nyss nämnda rättsfall för bedömningen av agerandet som grovt vårdslöst är osäkert, men möjligen kan hänsyn tas till vilken effekt som kvalificeringen av agerandet som grov vårdslöst får.1691 Antagligen kan tröskeln för grov vårdslöshet vara lägre om alternativet (normal culpa) medför att ingen ersättning utgår alls (jfr AB 72). Motsatsvis kan tröskeln vara högre om man får ersättning – även om den är liten – när culpan inte har varit grov (AB 04).s. 76
18.I NJA 2007 s. 758 (Ballofixen) resonerade HD kring frågan om skadelidandens valrätt utifrån argumentationslinjen att beställaren ville komma förbi ansvarsbegränsningarna i 5:14 (AB 92). Även om avtalsparternas vårdslöshetsansvar regleras i 5:11 AB, innebärande en rätt till beloppsbegränsad ersättning, gäller enligt NJA 2007 s. 758 en spärr mot deliktskrav mot underentreprenören, även när vårdslösheten är ostridig. Även om det inte nämns uttryckligen, innebär domen att ersättning upp till beloppsbegränsningen inte kan utkrävas av underentreprenören vid normalgraden av culpa. Det talar för att det i dessa sammanhang är en ”allt eller inget”-ansats. Om tröskeln för vad som konstituerar grov vårdslöshet är lägre i situationer då frånvaro av grov vårdslöshet inte utlöser något ansvar alls, så kan man anta att denna bedömning även gäller för beställarens deliktskrav mot underentreprenören. Det medför att de omständigheter som förekom i både NJA 1992 s. 130 (Mariefreds skola) och NJA 1996 s. 118 (Skärbrännaren) ska beaktas i bedömningen av underentreprenörens agerande.s. 77
19.Även om förekomsten av grov vårdslöshet inte enbart medför att ansvarsbegränsningar faller, utan att anspråksvägarna är alternativa, ska bedömningen antagligen baseras på ett kontraktsrättsligt synsätt snarare än ett deliktsrättsligt. Vad som är grovt vårdslöst i det enskilda fallet får antagligen bedömas mot bakgrund av vad som kan krävas av en entreprenör mot bakgrund av dennes avtalsåtagande, i relation till det yrkeskunnande som kan förväntas av någon i samma profession. I exempelvis dansk rätt gäller enligt standardavtalet AB 18 att det finns en gräns för ansvarsbegränsningar och friskrivningar vid underentreprenörens grova oaktsamhet eller uppsåt. Underentreprenören har ett avtalat direkt ansvar, vilket innebär att beställarens anspråk även mot underentreprenören helt följer avtalsnormerna. Undantaget från tillämpligheten av 408s. 77
20.ansvarsbegränsningar vid grov oaktsamhet eller uppsåt uppfattas emellertids. 78
21.leda till en blandning mellan kontrakt och delikt.1692 Ett liknande synsätt kans. 78
22.antas gälla även i svensk rätt om motsvarande avtalsreglering föreligger i etts. 78
23.visst fall.s. 78
Brott – en omvänd spärregel?
1.Att det skadegörande beteendet utgjort ett brott kan verka ersättningsfräm-s. 78
2.jande på samma sätt som grov vårdslöshet. Om den skadegörande handlingens. 78
3.utgör ett brott kan t.ex. även rena förmögenhetsskador ersättas enligt 2:2 SkL.s. 78
4.Ett brottsligt beteendes allmänt ersättningsfrämjande effekt ska emellertids. 78
5.skiljas från att agerandets klassificering som brottsligt utgör en allmän genom-s. 78
6.brottsregel. Om den skadeståndsgrundande handlingen består i ett brott ochs. 78
7.därmed ersätts enligt 2:2 SkL gäller emellertid andra avgränsningsnormer, t.ex.s. 78
8.skyddsändamålsläran.1693 Härvid utesluts vissa former av brottsligt beteendes. 78
9.från det ersättningsgilla området generellt, t.ex. genom att vissa brott mot all-s. 78
10.mänheten inte avser att skydda enskilda individers förmögenhet.1694s. 78
11.I avtalsförhållanden uppfattas brott ofta som en genombrottsnorm, soms. 78
12.åsidosätter ansvarsbegränsningar.1695 Sådana genombrottsnormer fungerar,s. 78
13.liksom vid grov vårdslöshet som genombrottsnorm, inom ramen för antingens. 78
14.kontraktsregler eller deliktsregler. Det råder emellertid osäkerhet om betydel-s. 78
15.sen av det brottsliga agerandet i olika situationer och hur man ska särskiljas. 78
16.de olikheter som finns i HD:s rättspraxis beträffande effekterna av att skade-s. 78
17.vållarens beteende varit brottsligt.1696 Ett brottsligt beteende kan också bedö-s. 78
18.mas på olika sätt beroende på om brottet uppkommer i ett avtalsförhållandes. 78
19.eller inte, t.ex. kan förtroendeförhållandet mellan parterna utgöra ett särskilts. 78
20.argument för att straffbelägga visst illojalt beteende. I avtalsrelationer kans. 78
21.emellertid också föreligga en låg tröskel för att t.ex. ansvarsbegränsningar skas. 78
22.tolkas såsom innefattande även ett deliktsansvar för skadevållaren – och atts. 78
23.även brottsligt agerande ska omfattas av eventuella begränsningar. Jämknings. 78
24.av sådana avtalsvillkor är möjliga i det enskilda fallet, varvid hänsyn bl.a. tas tills. 78
25.det skadegörande beteendets allvarlighet.s. 78
26.Brottsligt beteende har ersättningsfrämjande effekter avseende såväl renas. 78
27.förmögenhetsskador som tredjemansskador. Beträffande tredjemansskadors. 78
28.tycks t.ex. vissa skador med självklarhet falla utanför huvudregeln om att tred-s. 78
29.jemansskador inte ersätts. Exempelvis har en försäkringsgivare rätt till ska-s. 78
30.deståndsanspråk vid försäkringsbedrägeri när bedrägeriet består i att försäk-s. 78
31.409 ringstagare har skadat egen egendom i syfte att utfå försäkringsersättning.1697 I kontraktskedjor medför det brottsliga beteendet hos avtalspartens medkontrahent snarare ett allmänt ersättningsfrämjande argument i deliktsrätten än ett argument för att anspråksvägarna är alternativa. Det beror emellertid snarare på att brottsligt beteende hos avtalspartens medkontrahent inte nödvändigtvis tillräknas avtalsparten – eftersom det sällan har ett samband med kontraktsuppfyllelsen – och det föreligger då inte något samtidigt kontraktsansvar. Om det brottsliga beteendet emellertid kan ge upphov till ett kontraktsansvar är anspråksvägarna alternativa.s. 78