Stycket

41.Det finns viss lagstiftning som ger stöd åt slutsatsen att olika ansvarsbegränsningar – i vid mening – kan åsidosättas om skadevållaren har gjort sig skyldig till just brottsligt agerande. Det förekommer exempelvis i associationsrättslig lagstiftning. I 29:12 ABL anges att styrelsen har rätt att väcka skadeståndstalan grundad på brott även om ansvarsfrihet har beviljats eller om tiden för talans väckande har löpt ut. Ett rättsfall som talar för att brottsligt agerande kan betraktas som en ”omvänd spärregel” är NJA 1998 s. 390 (Diamantfallet). Fallet avsåg tillämpligheten av en ansvarsbegränsning enligt Postverkets, numera upphävda, kungörelse (1966:120) angående postverkets ansvarighet för försändelser och medel, när talan grundas på brott. Enligt det fallet ansågs Postverket inte kunna göra gällande ansvarsbegränsningen när talan grundades på anställdas brottsliga agerande. Däremot tillmättes inte brottsligt agerande hos anställda någon betydelse i rättsfallet NJA 2014 s. 760 (Cargo Center). Frågan om det brottsliga agerandets ersättningsfrämjande effekt är därmed tämligen osäker.s. 113