1.I rättsfallet NJA 2019 s. 866 (Branddammen på Malmö flygplats) ansåg HD att parternas avtal skulle tolkas som att avtalet uteslöt en tillämpning av bestämmelserna i 32 kap. MB om skadestånd vid miljöskada. Omständigheterna i målet var följande. Mellan en flygplats och en kommun förelåg ett avtal om omhändertagande av avloppsvatten. Enligt avtalet skulle kommunen omhänderta avloppsvatten från en branddamm belägen vid flygplatsen. Avloppsvattnet visade sig innehålla ett miljöfarligt ämne, vilket medförde skada för kommunen avseende kostnader för att sanera reningsverket och att kommunen inte kunde använda restprodukter från reningsverket på avsett sätt.833 I rättsfallet uttalade sig HD även om hanteringssättet avseende överlappande ansvarsregler834 i allmänhet. Enligt HD beror det på avtalet, och ytterst en tolkning av detta, om en avtalspart har rätt till skadestånd av sin avtalspart enligt deliktsregler istället för kontraktet.835 Det angavs gälla även när den skadelidande, som skedde i fallet, gör gällande ett strikt skadeståndsansvar.836 Av särskilt intresse är att HD här alltså anvisat avtalstolkning som primär metod för att hantera överlappande ansvarsregler i avtalsförhållanden.s. 9
2.I det aktuella fallet var frågan om eventuell skadeståndsskyldighet enligt andra rättsregler inte uttryckligen reglerad i parternas avtal. HD uttalade emellertid att kommunen hade ”haft möjlighet att i avtalen reglera vilka föroreningar som [fick] finnas i avloppsvattnet och kunnat värdera risker och kostnader för oönskade och oförutsedda föroreningar”. Så hade även ”i betydande utsträckning” skett i avtalen.837 Avtalsregleringen hade därmed en riskfördelande effekt även avseende skadesituationer som parterna inte uttryckligen reglerat, och enligt HD var det alltså tillräckligt att de ”haft möjlighet” att göra en sådan reglering.s. 9
3.Parternas avtal hade reviderats vid ett antal tillfällen och det senaste avtalet hade innehållit en uttrycklig bestämmelse om skadestånd, enligt vilken 186s. 9
4.flygplatsen skulle ersätta de kostnader som uppstod för kommunen om vissas. 10
5.angivna föreskrifter i avtalet inte följdes. I övrigt gällde en ömsesidig skade-s. 10
6.ståndsskyldighet vid grov försummelse. Enligt HD innebar dessa omständig-s. 10
7.heter att de skador som uppkommit hade ett sådant samband med avtalenss. 10
8.centrala förpliktelser att frågan om ersättning enbart skulle bedömas enligts. 10
9.avtalet och kontraktsrättsliga regler. Avtalen uteslöt därmed en tillämpning avs. 10
10.MB:s skadeståndsregler mellan parterna.s. 10
11.Det avgörande för om avtalet exklusivt reglerar skadeståndsansvaret är alltsås. 10
12.om de uppkomna skadorna tolkningsvis kan anses omfattas av avtalsregle-s. 10
13.ringen. Huruvida avtalet reglerar den uppkomna skadan får antas bero på dets. 10
14.aktuella avtalets syfte och den uppkomna skadans närhet till de avtalspresta-s. 10
15.tioner som parterna åtagit sig att utföra. Detta uttrycks av HD som att det hars. 10
16.funnits ett sådant samband mellan de ”centrala förpliktelserna” i avtalen ochs. 10
17.den uppkomna skadan. I det aktuella fallet var avtalets huvudsyfte att kom-s. 10
18.munen, mot ersättning, skulle omhänderta avloppsvatten från flygplatsen.s. 10
19.Avtalet om omhändertagande av avloppsvatten kan också sägas ha innefattats. 10
20.en reglering avseende vad avloppsvattnet fick innehålla, dvs. avseende miljöfar-s. 10
21.liga ämnen. När kommunen själv åsamkades skada p.g.a. oväntade föroreningars. 10
22.i vattnet fick en syftesinriktad tolkning till följd att kommunen inte kundes. 10
23.kräva skadestånd av sin avtalspart på grund av miljöskadan.s. 10
24.Till stöd för tolkningen att avtalet ska utgöra en exklusiv reglering anfördes. 10
25.HD också det s.k. avtalsmöjlighetsargumentet.838 Argument om möjlighe-s. 10
26.ten att avtala har även förekommit i andra situationer beträffande frågans. 10
27.om miljö ansvarets tillämpning i avtalsförhållanden. I NJA 2003 s. 384 (Hyr-s. 10
28.Börsens diskmaskiner) framhölls t.ex. att avtalsparten hade en möjlighet atts. 10
29.skydda sig mot skador av det aktuella slaget genom att ingå avtal om detta.s. 10
30.I det fallet användes dock inte avtalsmöjlighetsargumentet inom ramen förs. 10
31.avtalstolkning, utan som en del i ansvarsbedömningen vid tolkningen av dets. 10
32.s.k. omgivningsrekvisitet i 32:1 MB.839s. 10
33.En möjlighet att reglera en viss fråga i avtal ger, åtminstone rent språkligt, etts. 10
34.intryck av att frågan inte samtidigt är reglerad i avtalet. Möjligheten att regleras. 10
35.en viss fråga borde nämligen föreligga enbart i situationer då en reglering intes. 10
36.finns, dvs. när möjligheten att reglera ännu inte utnyttjats.840 Därför framstårs. 10
37.det som märkligt att ett avtal kan anses reglera en viss fråga redan när det före-s. 10
38.ligger en ”möjlighet” till reglering.s. 10
39.Antagligen ska dock uttalandet om avtalsmöjligheten ses mot bakgrunds. 10
40.av att det mellan parterna förelåg flera avtal, vilka sträckte sig långt tillbakas. 10
41.i tiden, och det senare avtalet kom att innehålla bl.a. uttryckliga skadestånds-s. 10
42.bestämmelser. Rättsfallet kan också ses som ett exempel på att avtalsvillkors. 10
43.187 kan vara underförstådda, dvs. de behöver inte alls komma till uttryck i avtalet för att utgöra avtalsinnehåll.841 HD:s resonemang kring avtalsmöjligheten kan emellertid också ha baserats på att avtalen betraktades som en enhetlig ansvarsreglering. Genom att det senast tillkomna avtalet uttryckligen angav vilka miljöfarliga ämnen som inte fick förekomma i avloppsvattnet (dvs. i vilka situationer risken placerades på flygplatsen) innebar det att riskfördelningen avseende de miljöfarliga ämnen som inte uppräknats, motsatsvis skulle ligga på kommunen. En precisering i ett senare tillkommet avtal skulle med ett sådant synsätt avse innebörden av samtliga avtal.s. 10
44.Det senare avtalet hade därmed en riskfördelande effekt även avseende ”möjliga” (men inte uttryckligen reglerade) skadesituationer, till följd av en mer systematiskt inriktad tolkning. Det avsåg dock inte den rättsliga systematiken, utan att tolkningen av avtalen – betraktade som en helhet – skulle influeras av vad som uttryckligen avtalats i ett av dessa. Jag har i ett tidigare sammanhang kallat HD:s avtalstolkningsmetod i det här diskuterade rättsfallet för en ”överflygning”, eftersom HD inte i sin bedömning inte direkt ansluter till den sedvanliga metod för avtalstolkning som beskrivits i det föregående avsnittet.842 Även om man kan förklara HD:s resonemang kring avtalsmöjlighet som ett uttryck för att HD härvid beaktade avtalets systematik, så kan konstateras att HD inte särskilt framhåller några systematiska argument till stöd för avtalets exklusivitet. I andra fall kan man dock anta att avtalets systematik, dvs. att bestämmelserna är avsedda att utgöra ett sammanhängande system, medför att avtalsreglerna tolkningsvis kan uppfattas som exklusiva.843s. 11
45.Om avtalsparten har haft en möjlighet att reglera skaderisken i avtalet, så medför avtalsmöjligheten att en tillämpning av andra riskfördelande regler utesluts, dvs. avtalet har spärrverkan. Denna avtalsmöjlighet kan emellertid uppfattas som väldigt omfattande, vilket skulle medföra att avtalet anses exklusivt reglera skadeståndsfrågan så snart det föreligger ett avtalsförhållande. En förutsättning för att möjligheten att avtala ska vara relevant vid tolkningen bör därför vara att avtalets syfte har ett sådant samband med den aktuella skadan att parterna får antas ha haft anledning att räkna med den aktuella risken.844 Det handlar alltså om hur pass närliggande den aktuella skadan är den avtalade riskfördelningen.845 Det innebär att även vid frånvaro av reglering i avtalet anses den aktuella skadan vara föremål för en viss riskplacering. 188s. 11