1.För att kunna ta ställning till frågan om alternativa anspråksvägar måste man först konstatera hur ett anspråk kan klassificeras. En svårighet med detta är dels att kriterierna för klassificering av ett anspråk inte är helt självklara, dels att gränsdragningen mellan kontrakt och delikt, som ovan nämnts, inte alltid är särskilt skarp. Klassificeringsproblemen försvåras ytterligare av att det kan finnas andra rättsregler som medför en rätt till ersättning i pengar, men som inte kan betecknas som vare sig deliktuella eller kontraktuella.439s. 14
2.Behovet i den rättsliga regleringen, dvs. reglernas syfte, kan vara detsamma som i en annan rättslig reglering. Andra rättsområden än skadeståndsrätt 102s. 14
3.kan tillhandahålla tekniker för att t.ex. skydda ekonomiska intressen. Utövers. 15
4.att rättsligt reglera människors beteenden, finns även andra strategier för atts. 15
5.skydda sådana intressen.440 Strategier som syftar till att tillgodose ett sådants. 15
6.skyddsbehov kan t.ex. vara sociala normer istället för rättsliga normer. Mans. 15
7.kan också tänka sig att syftet att förebygga skador uppfylls genom t.ex. utform-s. 15
8.ningen av den fysiska omgivningen.441 Här diskuteras enbart alternativa rätts-s. 15
9.liga strategier eller lösningar.s. 15
10.Det finns vissa exempel på rättsfall där HD ändrat den rättsliga klassifice-s. 15
11.ringen av en talan.442 I NJA 1989 s. 614 var huvudfrågan om ett bodelningsav-s. 15
12.tal kunde justeras så att ena maken fick kompensation för att ett avtalsvillkors. 15
13.inte kunde uppfyllas om fördelning av den andra makens efterlevandepension,s. 15
14.antingen genom jämkning enligt 36 § AvtL eller med stöd av förutsättningslä-s. 15
15.ran. HD prövade en tredje väg, nämligen allmänna kontraktsrättsliga grund-s. 15
16.satser.443 HD kan ibland också indikera att en annan rättslig klassificering hades. 15
17.varit möjlig, eller att en alternativ anspråksväg hade kunnat föreligga, utan atts. 15
18.nödvändigtvis ta ställning till frågan.444 Mer problematiskt blir det om HD kans. 15
19.anses ha gjort en felaktig klassificering.445s. 15
20.Beträffande tolkningen av hur ansvaret har klassificerats i rättspraxis finnss. 15
21.anledning till viss försiktighet. I svensk rätt har det inte alltid någon avgörandes. 15
22.betydelse för skadeståndsbedömningen att ansvaret klassificeras på ett vissts. 15
23.103 sätt. Som kommer att framgå i det följande betraktas deliktsrätten nämligen som utfyllande, i den meningen att ledning hämtas från allmänna skadeståndsrättsliga regler.s. 15
Deliktsrättens gränsdragning mot straffrätten
1.Deliktsrätten är historiskt sett nära sammankopplad med straffrätten. Även här måste en distinktion göras mellan å ena sidan rättsföljden av beteendet, dvs. straff och skadestånd, och å andra sidan det regelkomplex som reglerar situationerna, dvs. straffrätt och deliktsrätt.446 Den följande framställningen avser att belysa hur deliktsrättens koppling till straffrätten också kan forma ett annat systematiskt perspektiv än det som följer av deliktsrättens förhållande till kontraktsrätten.s. 16
2.Skillnaden mellan skadestånd och straff har inte alltid varit så skarp. I äldre tider gjordes ingen åtskillnad mellan straff och skadestånd, eftersom straffet – eller boten – som skadevållaren ålades utgick till skadelidanden eller dennas familj. Boten hade därmed både ett straff- och skadeståndssyfte. Boten tillföll den skadelidande, men hade även ett offentligrättsligt inslag.447 Någon generell grundsats om att tillfogande av skada skulle medföra en bot fanns inte, utan denna påföljd förekom i vissa särskilt uppräknade fall, beskrivna i landskapslagarna. Boten utgick vidare i form av ett fixerat belopp, och utan hänsyn tagen till subjektiv skuld.448 Historiskt sett har även läran om rättsstridighet haft betydelse för såväl deliktsrätten som straffrätten.449s. 16
3.I straffrätten kan även s.k. konkurrensproblem uppkomma inom skilda delar av den straffrättsliga bedömningen och straffrättens s.k. konkurrenslära är omdiskuterad.450 På ett mycket allmänt plan kan det bakomliggande syftet med konkurrensläran beskrivas som att det straff som döms ut ska stå i rimlig proportion till gärningspersonens agerande. En närliggande fråga är hur man ska se på olika skadeståndsrättsliga alternativitetsfrågor när ett skadeståndsanspråk 104s. 16
4.baseras på brottsligt beteende.451 Deliktsansvarets anknytning till straffrättens. 17
5.skulle därmed kunna medföra vissa överväganden vid överlappande ansvarsreg-s. 17
6.ler som alltså anknyter till straffrätten.s. 17
7.Skadeståndets primära syfte – reparation – finns inte i samma utsträcknings. 17
8.hos straffrätten.452 Inom straffrätten har dock den reparativa funktionen möj-s. 17
9.ligen fått större betydelse genom åren.453 Dessutom har straffrätten vissa för-s. 17
10.tjänstetiska inslag, dvs. grundläggande värderingar som anger att den som hars. 17
11.agerat på ett sätt som förtjänar ett straff ska hållas till ansvar för detta. Dets. 17
12.handlar alltså i dessa fall om varken reparation eller prevention, utan veder-s. 17
13.gällning. Straffrätten baseras också i högre utsträckning på ett preventionssyf-s. 17
14.te.454 Om skadeståndets preventiva funktion får ett övertag över den reparativas. 17
15.funktionen, t.ex. skadestånd som till sin storlek inte överstiger full ersättnings. 17
16.(reparationen), kan skadeståndet övergå till bestraffning.s. 17
17.En jämförelse kan härvid göras med engelsk rätt, där s.k. punitive damagess. 17
18.förekommer i viss utsträckning, vilket är en typ av skadestånd som har straff-s. 17
19.liknande karaktär.455 I svensk rätt förekommer inte straffskadestånd på någots. 17
20.motsvarande sätt. Huvudregeln är att skadeståndet ska avse ersättning för ens. 17
21.liden skada, även om det finns en möjlighet att i vissa fall utdöma ett scha-s. 17
22.bloniserat skadestånd.456 I deliktsrätten finns inte denna straffunktion, i varts. 17
23.fall inte såvitt gäller skadeståndets bestämmande. Det finns dock vissa typer avs. 17
24.skadestånd som till sin karaktär är att likna vid straff. Det är möjligt med avta-s. 17
25.105 lade skadestånd, t.ex. viten. Dessa kan i vissa fall ha en preventiv funktion, och ibland även fungera bestraffande. Den bestraffande funktionen finns där eftersom vitet inte förutsätter att en skada uppstått till ett belopp som motsvarar vitet.457 Mot bakgrund av deliktsrätten funktioner, såsom dessa beskrivits ovan, får kriminalpolitiska aspekter numera i allmänhet underställas deliktsrättens syfte att åstadkomma en rimlig balans mellan skadevållare och skadelidande.458s. 17
26.I kommersiella sammanhang är det framför allt brott mot olika förmögenhetsvärden som är skadeståndsrättsligt relevanta. Bedrägeri och skadegörelse är typexempel. Straffrätten har, liksom förmögenhetsrätten, beträffande vissa brott syftet att skydda enskildas förmögenhetsställning eller förmögenhetsmassa.459 Delar av deliktsrätten utgör också exempel på att civilrättsliga normer kan vara villkorade av straffrättsliga normer, t.ex. ren förmögenhetsskada som ersätts vid brott enligt 2 kap. 2 § SkL. På detta sätt får vi en interaktion mellan deliktsansvaret och straffrätten, innebärande att det förra blir beroende av det senare.460 Om en straffrättslig regel syftar till att skydda enskilda mot en viss skada, ska brott mot regeln föranleda skadestånd. Normöverträdelsen blir då (deliktuellt) skadeståndsrättsligt relevant.461s. 18
Varför skilja mellan kontrakt och delikt?
1.De allmänna föreställningarna om distinktioner mellan ansvarsformerna är aldrig kompletta, eftersom beskrivningen av reglerna aldrig fullt ut kan överensstämma med reglerna i verkligheten, dvs. på rättens ytplan.s. 18
2.Uppdelningen av kontrakt och delikt kan exempelvis förklaras med att rättsområdena avser att skydda olika intressen. Det kan hävdas att indelningen har sin förklaring i att reglerna får olika karaktär eftersom de ska passa inom sina skilda tillämpningsområden. Det innebär att de ska vara praktiskt adekvata och rimliga regler för just de intressen som de är avsedda att skydda. Rättsreglernas olika karaktär blir då en följd av att de faktiska situationer som reglerna avser att reglera ser olika ut. Generellt sett är så också fallet, i vart fall för huvudparten av de olika situationer som omfattas av kontrakts- respektive deliktsansvar. 106s. 18
3.Det finns emellertid även många likheter mellan kontrakts- och deliktsansvars. 19
4.i skadeståndshänseende, vilket gör att det kan finnas anledning att behandlas. 19
5.dessa gemensamt i skadeståndsrätten. Som en del av obligationsrätten gällers. 19
6.t.ex. typiskt sett att flera regler är gemensamma, även om det finns vissa olik-s. 19
7.heter.462 Dessutom finns det vissa typer av deliktskrav som har anknytning tills. 19
8.kontraktskrav eller åtminstone kontraktsförhållanden, t.ex. culpa in contrahen-s. 19
9.do.463 Därvid gäller i svensk rätt i stor omfattning att ämnesmässiga ”tvärsnitt” is. 19
10.obligationsrätten kan medföra likheter i reglerna, dvs. oberoende av om ansva-s. 19
11.ret baseras på kontrakt eller delikt.s. 19
12.En välvillig tolkning av distinktionen mellan kontrakt och delikt bygger pås. 19
13.att själva uppdelningen fyller en funktion eller att den har ett syfte. Syftet kans. 19
14.vara rent pedagogiskt – vi skiljer mellan kontrakt och delikt för att lättare läras. 19
15.oss om rättssystemet som helhet och alltså för att uppnå förståelse för det.464s. 19
16.Liksom med andra rättsliga begrepp använder vi kontrakt och delikt för atts. 19
17.kunna förstå varandra, dvs. för att vi ska förstå vad vi pratar om när vi försökers. 19
18.beskriva en situation rättsligt.s. 19
19.Indelningen, eller systematiseringen, kan också skapa andra mervärden äns. 19
20.de rent pedagogiska. Exempelvis bidrar klassificering och sortering till en ökads. 19
21.överskådlighet och enhetlighet, vilket kan medföra en ökad säkerhet kring rät-s. 19
22.tens innehåll.465 Det kan även medföra mer förutsebara lösningar på nya rätts-s. 19
23.liga problem.466 Den systematiska indelningen i kontrakt och delikt har alltsås. 19
24.betydelse för den juridiska problemlösningen.s. 19
25.Mot bakgrund av avhandlingens huvudsakliga frågeställning, dvs. alternativas. 19
26.anspråksvägar, finns också anledning att ifrågasätta vissa av de föreställningars. 19
27.om distinktioner mellan ansvarsformerna som har behandlats i det föregå-s. 19
28.ende. Problemet med ett sådant ifrågasättande är dock att det inte finns någons. 19
29.beskrivning av reglerna som ger en helt ”korrekt” bild, eftersom en iakttagelses. 19
30.av ”rätten” alltid sker utifrån ett visst perspektiv.s. 19
Sammanfattning
1.I det föregående har allmänna föreställningar om distinktioner mellan ansvars-s. 19
2.formerna kontrakt och delikt belysts. Härvid har diskuterats beskrivningens. 19
3.av kontrakts- och deliktsrätt utifrån att dessa regler avser en viss relations. 19
4.mellan skadevållare och skadelidande. Dessutom förekommer uppfattningens. 19
5.att ansvaret kan förstås utifrån skilda grundförutsättningar, nämligen löftes-s. 19
6.bundenhet respektive delikt, eller med andra ord en skadegörande handling.s. 19
7.Distinktionen mellan delikt och löfte har utvecklats från en beskrivning ochs. 19
8.107 ett rättfärdigande av ansvarsutkrävande och utgör grunden för olika regelkomplex. Beträffande skadeståndsfrågan kan framhållas att grundfrågan är densamma, dvs. om det finns en rätt till ersättning för en inträffad skada. I dessa situationer sker emellertid olika avvägningar, t.ex. betonas i större eller mindre utsträckning parternas ömsesidiga förhållande eller grundläggande rättviseresonemang.s. 19
9.Det har också konstaterats att det inte finns skillnader mellan de grundläggande funktionerna hos skadeståndet i kontrakts- och deliktsrätten vilka kan bidra till en rationell uppdelning mellan ansvarsformerna på en abstrakt eller teoretisk (eller rättskulturell) nivå som sedan kan verka styrande för gränsdragningen mellan ansvarsformerna. Det innebär emellertid inte att det inte kan finnas grundläggande funktioner och skillnader i regler på ytplanet hos respektive rättsområde som medför ett behov av en uppdelning. Syftet med den rättssystematiska indelningen är, förutom att den skapar en överblickbarhet och en hanterbarhet, även att andra s.k. systeminterna värden främjas, exempelvis förutsebarhet. Detta försvåras i situationer då det är osäkert hur en viss regel ska klassificeras eller om det i en viss rättstillämpningssituation finns möjlighet att tillämpa ett flertal olika regler till stöd för en viss rättslig lösning.s. 20
10.Eftersom det systematiska perspektivet aldrig är helt komplett, dvs. det inte återspeglar verkligheten fullt ut, kan man därför ifrågasätta om indelningen i kontrakt och delikt är befogad. Om det finns en möjlighet att tillämpa flera olika ansvarsregler kan emellertid det systematiska perspektivet bidra med svar på frågan om vilken regel som ska väljas genom att systemföreställningarna kan verka bestämmande för vilka argument som är relevanta i ett konkret fall. 108s. 20