1.8.1 Inledning 339s. 307
2.8.2 Ersättningsgilla skador – skada och skadetyper 340s. 307
3.8.2.1 Inledning 340s. 307
4.8.2.2 Har en skada uppkommit? 340s. 307
5.8.2.3 Produktskador – skador på annat än avtalsföremålet 341s. 307
6.8.2.4 Skador på avtalsföremålet 342s. 307
7.8.2.4.1 En intern avgränsning av deliktsrätten? 342s. 307
8.8.2.4.2 Komparativ utblick 348s. 307
9.8.2.4.3 Avtalsföremålets bestämmande i kontraktskedjor 351s. 307
10.8.2.4.4 Avtalsföremålet vid tjänster 352s. 307
11.8.2.4.5 Slutsatser 354s. 307
12.8.2.5 Rena förmögenhetsskador 355s. 307
13.8.2.6 Slutsatser 358s. 307
14.8.3 Den ersättningsberättigade kretsen – skadelidanderelationen 358s. 307
15.8.3.1 Inledning 358s. 307
16.8.3.2 NJA 2009 s. 16 (Dubbelboendet) 360 8s. 307
17.8.3.3 Ersättningsgilla tredjemansskador som anspråksalternativ? 364s. 364
18.8.3.3.1 Kontraktsperspektivet: Hellner ochs. 364
19.tredjemansskadorna 364s. 364
20.8.3.3.2 Kritik och motargument 367s. 364
21.8.3.4 Slutsatser 369s. 364
22.8.4 Ansvarskretsen – ansvarsrelationen 370s. 364
23.8.4.1 Inledning 370s. 364
24.8.4.2 Arbetstagares skadeståndsansvar enligt 4:1 SkL 370s. 364
25.8.4.2.1 Skadeståndsimmunitet vid skador ”i tjänsten” 370s. 364
26.8.4.2.2 Förhållandet till arbetsgivarens skadeståndsansvar 372s. 364
27.8.4.2.3 Ansvarsgrundens betydelse 374s. 364
28.8.4.2.4 Falsus procurator enligt 25 § AvtL 374s. 364
29.8.4.3 Uppdragstagares ansvar 376s. 364
30.8.4.3.1 Utgångspunkt om solidariskt ansvar meds. 364
31.uppdragsgivare 376s. 364
32.8.4.3.2 Uppdragstagaren C:s principalansvar 378s. 364
33.8.4.4 Slutsatser 380s. 364
34.8.5 Skadesituationens karaktär – ansvarsgrunden 380s. 364
35.8.5.1 Inledning 380s. 364
36.8.5.2 Professionsutövares ansvar 381s. 364
37.8.5.3 Informationsansvar 382s. 364
38.8.5.3.1 Ansvaret i kvalificerade tillitssituationer 382s. 364
39.8.5.3.2 Tillitsansvarets gränser – avtalet soms. 364
40.ersättningshindrande argument 384s. 364
41.8.5.3.3 Marknadsföringsansvar: MFL:s räckvidd 386s. 364
42.8.5.3.4 Instruktionsfel och produktskador 388s. 364
43.8.5.4 Utförandeansvar 389s. 364
44.8.5.4.1 Skador i samband med utförande av materiellas. 364
45.tjänster 389s. 364
46.8.5.4.2 Avtalade handlingsnormers inverkan pås. 364
47.culpabedömningen 390s. 364
48.8.5.4.3 Skadetypens relevans: rena förmögenhetsskador 392s. 364
49.8.5.5 Ansvarsnivåns betydelse 395s. 364
50.8.5.5.1 Inledning 395s. 364
51.8.5.5.2 Produktansvaret som en precisering avs. 364
52.skaderisker och handlingsplikter 395s. 364
53.8.5.5.3 Miljöansvaret – ersättningsgilla miljöskador 400s. 364
54.8.5.6 Det skadegörande beteendets karaktär 403s. 364
55.8.5.6.1 Inledning: Beteendets kvalificering soms. 364
56.ersättningsfrämjande argument 403s. 364
57.8.5.6.2 Grov vårdslöshet som kvalificerings- ellers. 364
58.genombrottsnorm 403s. 364
59.8.5.6.3 Vad är grov vårdslöshet i entreprenadsammanhang? 407s. 364
60.8.5.6.4 Brott – en omvänd spärregel? 409s. 364
61.8.5.7 Slutsatser 410s. 364
62.8.6 Sammanfattande slutsatser 411s. 364
63.9s. 364