I rättsfallet NJA 2014 s. 272 (BDO) uttalade HD följande i p. 17: ”Restriktiviteten har bl.a. att göra med vad som i angloamerikansk rättspraxis och rättslitteratur har kallats för the floodgate argument (översvämningsargumentet, även kallat dammlucksargumentet respektive flodvågs- argumentet). Detta vilar på överväganden av olika slag. Ett gäller behovet av förutsebarhet sett från skadegörarens (och eventuell försäkringsgivares) sida. Ett annat övervägande rör den betungande ersättningsskyldighet som ett ansvar skulle kunna föra med sig för denne, bl.a. på grund av bristande proportionalitet mellan den skadegörande händelsen och ansvarets omfatt- ning. Ytterligare ett övervägande avser de hanteringsmässiga svårigheter som ett ansvar mot en mycket stor krets skadelidande skulle kunna föra med sig.” HD hänvisade här vidare till den litteratur där argumentet behandlats i svensk och nordisk rätt, bl.a. Jan Kleineman (1987). Ren förmögenhetsskada, s. 131 ff. och Andersson, Håkan (1997). Trepartsrelationer i skade- ståndsrätten, s. 31 ff. och Sisula-Tulokas, Lena (2012). Ren ekonomisk skada, s. 57 f. och 192 f. Liknande uttalanden görs också i NJA 2015 s. 899 och NJA 2019 s. 94 (Gamla vägen).
I rättsfallet NJA 2014 s. 272 (BDO) uttalade HD följande i p. 17: ”Restriktiviteten har bl.a. att göra med vad som i angloamerikansk rättspraxis och rättslitteratur har kallats för the floodgate argument (översvämningsargumentet, även kallat dammlucksargumentet respektive flodvågs- argumentet). Detta vilar på överväganden av olika slag. Ett gäller behovet av förutsebarhet sett från skadegörarens (och eventuell försäkringsgivares) sida. Ett annat övervägande rör den betungande ersättningsskyldighet som ett ansvar skulle kunna föra med sig för denne, bl.a. på grund av bristande proportionalitet mellan den skadegörande händelsen och ansvarets omfatt- ning. Ytterligare ett övervägande avser de hanteringsmässiga svårigheter som ett ansvar mot en mycket stor krets skadelidande skulle kunna föra med sig.” HD hänvisade här vidare till den litteratur där argumentet behandlats i svensk och nordisk rätt, bl.a. Jan Kleineman (1987). Ren förmögenhetsskada, s. 131 ff. och Andersson, Håkan (1997). Trepartsrelationer i skade- ståndsrätten, s. 31 ff. och Sisula-Tulokas, Lena (2012). Ren ekonomisk skada, s. 57 f. och 192 f. Liknande uttalanden görs också i NJA 2015 s. 899 och NJA 2019 s. 94 (Gamla vägen).s. 26