1.Agentfunktionen, om den uppfyller de förutsättningar som lades fram inledningsvis i detta avsnitt, skulle innebära att ett avtal om riktad efterställning i 350s. 58
2.praktiken kan upprätthållas. Där en agent har utsetts att företräda borgenä-s. 59
3.rerna är det genom dennes försorg som medel från gäldenären eller dess kon-s. 59
4.kursbo fördelas mellan de avtalsslutande borgenärerna.s. 59
5.Det bör för det första finnas möjlighet enligt svensk rätt att bedöma ett upp-s. 59
6.drag, inklusive fullmakt att rättshandla, till agenten från juniora borgenärers. 59
7.som exklusivt och förenat med en bindande utfästelse om att inte återkallas. 59
8.uppdraget, förutom vid processuella åtgärder. Detta gäller även utan att blandas. 59
9.in regler om cession.s. 59
10.En större osäkerhet möter vad gäller en rätt för agenten och motsvarandes. 59
11.avstående från enskilda borgenärer att agera i rättsliga förfaranden, där indis-s. 59
12.positiva regler gäller.s. 59
13.Talerätt för agenten baserat på avtal där sådan explicit överförs från indi-s. 59
14.viduella borgenärer skulle enligt resonemanget ovan hänga samman med föl-s. 59
15.jande frågor. För det första, om agenten i finansieringsstrukturer har ett sådants. 59
16.intresse att saklegitimation och talerätt i eget namn för egen räkning kans. 59
17.föreligga även i relation till borgenärernas fordringar. Om så inte anses varas. 59
18.fallet, kan talerätt för agenten anses gälla talan i eget namn men angå annanss. 59
19.rättsställning. Prejudikatet NJA 1984 s. 215 talar i sådana fall om att talerätts. 59
20.förutsätter en ”utpräglad undantagssituation” eller sådana ”speciella omstän-s. 59
21.digheter” som föranleder undantag från huvudregeln om förbud mot att väckas. 59
22.talan om prestation till tredje man.s. 59
23.Möjligen skulle det praktiska behov och den utbredda marknadspraxis soms. 59
24.innebär att fordringshavare representeras av en agent, anses utgöra ett sådants. 59
25.undantag, om frågan i framtiden skulle komma under prövning i HD. En tänk-s. 59
26.bar lösning är dock att den begränsning som ställs upp av NJA 1984 s. 215 intes. 59
27.gör sig gällande där en agent yrkar på betalning till sig själv, för redovisnings. 59
28.till borgenärerna i viss förutbestämd ordning. En sådan konstruktion leders. 59
29.tanken snarare till gynnande tredjemansavtal eller inkassoöverlåtelse, än tills. 59
30.talan om annans rättsställning eller sådana processuella avtal som ogillas avs. 59
31.rättsordningen. Till detta kan läggas en jämförelse mellan borgenärskollektivs. 59
32.och enkla bolag, där agenten är utsedd att företräda kollektivet.s. 59
33.För att talerätt ska kunna etableras på någon av dessa grunder krävs emel-s. 59
34.lertid, både av praktiska skäl och med hänsyn till överväganden om rättskraft,s. 59
35.ställningstaganden om enskilda borgenärer samtidigt måste (eller får) ha avsagts. 59
36.sig sina egna processuella befogenheter, samt om i vilken utsträckning agent-s. 59
37.uppdraget för att vara exklusivt måste förenas med vissa omsorgsförpliktelser.s. 59
38.Mot bakgrund av de alternativa lösningar som har diskuterats ovan, menars. 59
39.jag att en konstruktion där en agent utrustas med en exklusiv rätt att vidtas. 59
40.exekutiva åtgärder för fordringshavares räkning väl skulle kunna rymmas inoms. 59
41.ramen för en tolkning av gällande rätt. Detta skulle i så fall skulle kräva att sås. 59
42.kallade non-actionklausuler samtidigt anses bindande för enskilda borgenärer.s. 59
43.Vilka övervaknings- och pantvårdsförpliktelser som ingår i agentens uppdrags. 59
44.bör kunna anpassas efter vilken typ av transaktion det är fråga om.s. 59
45.351s. 59
46.På motsvarande sätt bör parterna i avtal kunna hantera risken för att en agent blir föremål för återvinningstalan eller skyldig att utge rättegångskostnader. Det finns, menar jag, inte anledning att inskränka avtalsfriheten och den praxis som har utbildats på marknaden mer än vad som krävs för att klargöra rättsläget avseende agentens förutsättningar för att ta tillvara borgenärernas intressen i relation till ett visst lån.1233s. 60
47.De ändamål som har anförts som relevanta i anslutning till kreditgivning förstärker bilden av att talerätt för agenten skulle anses föreligga på någon av grunderna ovan.1234s. 60
48.Intresset av förutsebarhet på marknaden för företagsfinansiering talar för att borgenärer som har lämnat ett uppdrag till agenten också ska kunna förlita sig på att uppdraget kan utföras. Detta gör sig särskilt gällande när agenten är panthavare för långivarnas räkning, och/eller det rör sig om en stor mängd olika borgenärer. Kravet på förutsebarhet gäller också i förhållande till eventuella obeståndsförfaranden, för att en rekonstruktör eller förvaltare ska kunna arbeta effektivt och ta tillvara samtliga borgenärers rätt och bästa. Detta betyder inte att rättsordningen måste upprätthålla varje upptänklig avtalskonstruktion, utan främst att det bör råda klarhet om huruvida en viss konstruktion ska upprätthållas.s. 60
49.Intresset av att borgenärer ska ha tillgång till effektiva medel för verkställighet gör sig gällande med desto större kraft i detta sammanhang. Aspekten att det bör finnas någon som kan ta tillvara borgenärernas intressen talar för att agenten ska ha mandat att agera. I annat fall finns det risk att säkerheter som ställs för obligationer eller till ett stort lånesyndikat blir praktiskt omöjliga att övervaka och ta i anspråk. Agenten kan inte gärna vara skyldig att vidta åtgärder exempelvis för skyddande av pant, som denne inte samtidigt har rättsliga möjligheter att utföra.s. 60
50.Vad gäller de ändamål som kan knytas till effektiva obeståndsförfaranden, märks för det första att agentens uppdrag, om det fungerar, bör leda till ett mindre antal olika borgenärsgrupper och färre potentiella konflikter som förvaltare eller rekonstruktör ska förhålla sig till. En del frågor som annars skulle ha hanterats inom ramen för rättsliga förfaranden kan alltså lösas utom rätta. Detta kan främja en större utdelning för borgenärerna som helhet, underlätta rekonstruktion av livskraftiga företag, samt bidra till att lösa samordningsproblem genom komplettering av de spelregler som lagen ställer upp.s. 60
51.Vidare noteras agentfunktionens betydelse i strävan efter likabehandling av borgenärer. För att en ordnad rekonstruktion eller likvidation ska vara möjlig, bör inte enskilda borgenärer ha incitament att kapplöpa om gäldenärens tillgångar. Om det kan verka problematiskt att rättskraften av ett avgörande som 352s. 60
52.drivits fram av agenten ska träffa varje enskild borgenärs fordran mot gälde-s. 61
53.nären, får man samtidigt betänka att ett motsatt förhållande – olika processers. 61
54.med potentiellt olika utgång – hade varit problematiskt från ett likabehand-s. 61
55.lingsperspektiv. Detta ändamål gör sig framför allt gällande när en agent före-s. 61
56.träder ett kollektiv av borgenärer på samma prioritetsnivå. När flera borge-s. 61
57.närsklasser har överlämnat befogenheter till en agent, som i första hand skas. 61
58.tillgodose seniora borgenärer, finns skäl till vaksamhet mot majoritetsmissbruks. 61
59.och i sista hand möjlighet att jämka en förpliktelse att gå genom agenten meds. 61
60.stöd av 36 § AvtL.1235s. 61
61.Nästa ändamål som aktualiseras vid en bedömning av agentens uppdrag ärs. 61
62.intresset av att motverka illojala förfaranden. Här kan konstateras att en möj-s. 61
63.lighet för enskilda borgenärer att agera på egen hand mot gäldenären skulles. 61
64.innebära en öppning för opportunism. En efterställd borgenär kan förväntass. 61
65.ha blivit kompenserad för sin ökade risk genom högre avkastning eller en möj-s. 61
66.lighet att investera som annars inte hade uppstått.1236 Som ett villkor för dens. 61
67.aktuella finansieringen har de juniora borgenärerna avstått från vissa normalas. 61
68.borgenärsrättigheter. En tolkning av reglerna om fullmakt och talerätt soms. 61
69.innebär att en junior borgenär eller dess konkursbo kan dra nytta av att ta till-s. 61
70.baka sådana avståenden ex post framstår ur detta perspektiv som omotiverad.s. 61
71.Det måste emellertid anses falla på prejudikatinstans eller lagstiftaren atts. 61
72.närmare precisera förutsättningarna för talerätt i agentfallet.1237 Dessutoms. 61
73.noteras att uppdrag till agenten, vid en tillämpning av kommissionsrättsligas. 61
74.principer eller fullmaktsinstitutet, inte kvarstår efter uppdragsgivarens kon-s. 61
75.kurs.s. 61
76.Här kan erinras om principen som i anglosaxisk litteratur kallas för ”straw-s. 61
77.man”. Det ska inte vara möjligt för avtalsslutande parter att uppnå något soms. 61
78.rättsordningen inte sanktionerar bara genom att sätta in en tredje part i ens. 61
79.transaktion.1238 Med ett fordringsrättsligt perspektiv kan det på motsvarandes. 61
80.sätt inte utan vidare vara godtagbart att parterna lägger sig så nära vad soms. 61
81.skulle kunna rubriceras som en överlåtelse av vissa rättigheter som följer meds. 61
82.353 fordran, och de facto uppnå sakrättsligt skydd för denna överlåtelse, utan att iaktta lagens krav på rådighetsavskärande.1239s. 61
83.Agenten vid obligationer och andra typer av lån med borgenärspluralitet fyller redan idag en viktig funktion, och står inte och faller med en självständig talerätt som har diskuterats här. Det tål också att upprepas att osäkerheten vad gäller en avtalad rangordning materialiseras först om individuella borgenärer avviker från en avtalad ordning, och därmed exponerar sig för obligationsrättsliga påföljder och ryktesrisk. Med det sagt finns det starka skäl för att överväga en anpassning till det betydligt klarare rättsläge som omger agentfunktionen i våra nordiska grannländer.1240 Detta skulle kunna ske utan att avvakta att frågan når HD, med hjälp av en speciallag, som i Finland, eller genom en ändring av exempelvis LVpM, med dansk förebild. 354s. 62