1.Riktad efterställning är en apart figur med tanke på å ena sidan vilka rättsliga verktyg som tycks stå till förfogande i form av etablerade institut, och å andra sidan vilka rättsverkningar parterna avser att åstadkomma.645 Sedan Stefan Lindskog talade om efterställningsavtal mellan två borgenärer som en icke etablerad rättsfigur har den 30 år senare fortfarande, trots utbredd marknadspraxis, inte fått fastare konturer i de svenska rättskällorna.646s. 58
2.En ansats som vill klara av riktad efterställning som en rättslig figur sui generis ligger därför nära till hands för den pragmatiske. Den ska dock inte utvecklas närmare, eftersom fokus för avhandlingen är att diskutera lösningar som ryms inom ramen för gällande rätt.647 Den konstitutiva analysen motiveras också av att de slutsatser som dras om intercreditoravtalets effekter ska gå att generalisera, så att de fungerar även när rättslivets aktörer introducerar nya varianter av finansieringsmodeller och -avtal.648s. 58
3.Här ska bara tills vidare noteras, att det finns två motsatta angreppssätt med vilka man kan närma sig en potentiell egen konstruktion. Å ena sidan gör sig principen om numerus clausus gällande – man kan inte hitta på egna handlingsmönster som ska ge upphov till sakrättsligt skydd. Denna invändning gäller dock rimligtvis bara rättshandlingar som innebär en nackdel för tredje man.649s. 58
4.Å andra sidan finns det skäl att ställa sig frågande till behovet av att införa sakrättsliga moment för att parterna i en i och för sig legitim transaktion (om man nu anser den riktade efterställningen vara en sådan) ska kunna förlita sig på att deras riskfördelning får genomslag i endera gäldenären eller den juniora borgenärens konkurs.650 196s. 58
5.Här noteras NJA 1952 s. 407, där HD slog fast att sakrättsligt skydd uppnås förs. 59
6.köp av byggnad på ofri grund redan på grund av avtal. Det intressanta här ärs. 59
7.att motiveringen tog sikte på att det saknades grund för ett traditionskrav (intes. 59
8.omvänt, att tradition som utgångspunkt måste iakttas så länge man inte är över-s. 59
9.tygad om motsatsen). Säkerhetsöverlåtelse är också ett exempel på en rättsligs. 59
10.figur som har vuxit fram på marknaden och sedan lång tid sanktionerats i prax-s. 59
11.is.651s. 59
12.I NJA 1985 s. 159 slog HD fast att köparen erhåller sakrättsligt skydd vid för-s. 59
13.värv på exekutiv auktion redan genom avtalet. I målet (där yttrande av Torgnys. 59
14.Håstad åberopades) uttalade HD att syftet med traditionskravet, att motverkas. 59
15.skentransaktioner, redan var tillgodosett genom det offentliga förfarandet.s. 59
16.På liknande sätt konstaterades i NJA 1979 s. 451 att ett krav på denuntiation intes. 59
17.skulle fylla någon funktion vid den aktuella transaktionstypen, varför sakrätts-s. 59
18.ligt skydd kom till stånd redan genom avtalet.652 I praxis har också medgetts atts. 59
19.vissa handlingsmönster kan komma att åtnjuta sakrättsligt skydd, som enligts. 59
20.dittillsvarande rättsuppfattning inte har kunnat uppnås.653s. 59
21.Samtidigt finns exempel på transaktioner som inte anses representera någons. 59
22.särskild rätt som måste respekteras i sakrättsliga konflikter.654 Så har länge varits. 59
23.fallet med nyttjanderätt till lös egendom.655s. 59