Ett åtagande om att själv inte begära betalt förrän någon annan har blivit tillgodosedd bör inte förstås som en utfästelse i förhållande till gäldenärens betalningsförmåga (angående så kallat del credere-ansvar, se Lindskog, Betalning s. 508). Jfr a.a. s. 234 angående ”infriande- garanti”, som enligt Lindskog rättsligt sätt är något annat än ett borgens åtagande ”på det sättet att utställaren inte genom intercession ställer sig själv som medgäldenär.” Stödbrev eller letters of comfort från någon gäldenären närstående förekommer i samband med kreditgivning som en förstärkning av gäldenärens status som kredittagare. Sådana dokument kan utformas som borgensåtaganden, eller som mer eller mindre juridiskt oförbindande avsiktsförklaringar. Se exempelvis NJA 1995 s. 586, Lindskog, Betalning s. 233 och Torbjörn Ingvarsson, Till stöd för stödbrev, SvJT 2013 s. 266 ff. med vidare hänvisningar. Begreppet medför inte några rättsverk- ningar i sig, utan är precis som ett avtal om riktad efterställning beroende av tolkning. Jag har därför inte funnit att en jämförelse med institutet stödbrev ger någon ledning i frågan om rättsföljderna av riktad efterställning.
Ett åtagande om att själv inte begära betalt förrän någon annan har blivit tillgodosedd bör inte förstås som en utfästelse i förhållande till gäldenärens betalningsförmåga (angående så kallat del credere-ansvar, se Lindskog, Betalning s. 508). Jfr a.a. s. 234 angående ”infriande- garanti”, som enligt Lindskog rättsligt sätt är något annat än ett borgens åtagande ”på det sättet att utställaren inte genom intercession ställer sig själv som medgäldenär.” Stödbrev eller letters of comfort från någon gäldenären närstående förekommer i samband med kreditgivning som en förstärkning av gäldenärens status som kredittagare. Sådana dokument kan utformas som borgensåtaganden, eller som mer eller mindre juridiskt oförbindande avsiktsförklaringar. Se exempelvis NJA 1995 s. 586, Lindskog, Betalning s. 233 och Torbjörn Ingvarsson, Till stöd för stödbrev, SvJT 2013 s. 266 ff. med vidare hänvisningar. Begreppet medför inte några rättsverk- ningar i sig, utan är precis som ett avtal om riktad efterställning beroende av tolkning. Jag har därför inte funnit att en jämförelse med institutet stödbrev ger någon ledning i frågan om rättsföljderna av riktad efterställning.s. 40