Se exempelvis 1 § 2 st. och 10 § 2 st. AvtL, 3 § Köplagen (1990:931) (KöpL) och 2 § 3 st. kom- missionslagen (2009:865) (KommL). NJA 2022 s. 574 (Speditörpanten), särskilt p. 8 och 23–24 i HD:s domskäl och NJA 2018 s. 301 (NSAB-försäkringen) p. 8 i HD:s domskäl om ”agreed document”. NJA 1996 s. 400 (MG Trans) handlade om branschsedvänja vid utbetalning av för- säkringsersättning. Jakob Heidbrink, Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt, SvJT 2020 s. 770, Heuman, Metoder s. 71 s. 246. Ulf Bernitz, Näringslivets normer, i Bernitz m.fl. (red.), Finna rätt, Norstedts Juridik, 15 uppl. (2020) s. 185 f. (Bernitz, Närlingslivets normer). Hellner, Metodproblem s. 27. Kurt Grönfors, Ställningsfullmakt och bulvanskap, Norstedts (1961) s. 155 ff. om att uttrycket sedvänja inte bara avser ”gängse skick och bruk” utan även ”rådande rättsuppfattning.” Jfr Hjalmar Karlgren, Kutym och rättsregel, P.A. Norstedt & Sö- ners Förlag (1960) s. 14. Strömholm s. 253 har framhållit att de ”bäst etablerade” reglerna av ”privat” ursprung kan göra anspråk på att tillhöra sedvanerätten, men att så länge prövning inte har skett ”kan man ej gärna tala om annat än enskilda avtal med status av ’regelaspiranter’”.
Se exempelvis 1 § 2 st. och 10 § 2 st. AvtL, 3 § Köplagen (1990:931) (KöpL) och 2 § 3 st. kom- missionslagen (2009:865) (KommL). NJA 2022 s. 574 (Speditörpanten), särskilt p. 8 och 23–24 i HD:s domskäl och NJA 2018 s. 301 (NSAB-försäkringen) p. 8 i HD:s domskäl om ”agreed document”. NJA 1996 s. 400 (MG Trans) handlade om branschsedvänja vid utbetalning av för- säkringsersättning. Jakob Heidbrink, Sedvanans betydelse i modern förmögenhetsrätt, SvJT 2020 s. 770, Heuman, Metoder s. 71 s. 246. Ulf Bernitz, Näringslivets normer, i Bernitz m.fl. (red.), Finna rätt, Norstedts Juridik, 15 uppl. (2020) s. 185 f. (Bernitz, Närlingslivets normer). Hellner, Metodproblem s. 27. Kurt Grönfors, Ställningsfullmakt och bulvanskap, Norstedts (1961) s. 155 ff. om att uttrycket sedvänja inte bara avser ”gängse skick och bruk” utan även ”rådande rättsuppfattning.” Jfr Hjalmar Karlgren, Kutym och rättsregel, P.A. Norstedt & Sö- ners Förlag (1960) s. 14. Strömholm s. 253 har framhållit att de ”bäst etablerade” reglerna av ”privat” ursprung kan göra anspråk på att tillhöra sedvanerätten, men att så länge prövning inte har skett ”kan man ej gärna tala om annat än enskilda avtal med status av ’regelaspiranter’”.s. 37