Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, Norstedts Juridik, 6 uppl. (1996) med Supple- ment 2004 (Håstad, Sakrätt (1996)) s. 16 beskriver att det sedan Hesslers Allmänna Sakrätt har blivit ”vanligt att inom sakrätten behandla alla slags rättigheter – även nyttjanderätter och fordringsrätter – och att därvid undersöka i vad mån rättigheten har skydd mot konkurrerande anspråk från tredje man på motpartens sida.” Hessler, Sakrätt, (1973) s. 5 f. Knut Rodhe, Läro- bok i obligationsrätt, Norstedts, 6 uppl. (1986) (Rodhe, Lärobok i obligationsrätt) s. 19 f. Jfr också Stefan Lindskog, Kvittning, Norstedts Juridik, 3 uppl. (2014) (Lindskog, Kvittning) s. 37 f. och Stefan Lindskog, Betalning, Norstedts Juridik, 3 uppl. (2022) (Lindskog, Betalning) s. 66 (särskilt not 133). Jfr Torgny Håstad, Inför en europeisk sakrätt – några principfrågor, JT 2002/03 s. 747 angående sakrättsliga problem (det handlar om att ”rangordna olika giltiga obligationsrättsliga anspråk mot varandra”). Staffan Myrdal, Återpantsättning, Norstedts Ju- ridik (2005) (Myrdal, Återpantsättning) s. 38 använder ”sakrättsligt skydd” som lika lydande med borgenärs- och omsättningsskydd. På liknande sätt uttalar HD i NJA 2005 s. 425: ”/…/ det s.k. sakrättsskyddet omfattar dels ett omsättningsskydd, som avser förhållandet till konkurre- rande förvärvare av samma sak (andra singularsuccessorer), dels ett borgenärsskydd, som avser förhållandet till bl.a. säljarens utmätnings- och konkursborgenärer.” Jfr Dalhuisen, som be- skriver en i stora delar gemensam förståelse (i såväl civil law som common law-jurisdiktioner) av rättigheter in rem som borgenärer ”can maintain against all the world”, Jan H. Dalhuisen, Dalhuisen on Transnational Comparative, Commercial, Financial and Trade Law, Volume 3, Hart Publishing, 7 uppl. (2019) (Dalhuisen Vol. 3) s. 76 f. I DCFR talar man om ”effectiveness against third persons”, se Christian von Bar, Eric Clive och Hans Schulte-Nölke (red.), Princip- les, Definitions and Model Rules of European Private Law. Draft Common Frame of Reference (DCFR), Chapter 3. Se även Gustaf Almqvist, Förmögenhetsbrott och förmögenhetsrätt (ak. avh.) Iustus (2020) (Almqvist, Förmögenhetsbrott) s. 138 f.
Torgny Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, Norstedts Juridik, 6 uppl. (1996) med Supple- ment 2004 (Håstad, Sakrätt (1996)) s. 16 beskriver att det sedan Hesslers Allmänna Sakrätt har blivit ”vanligt att inom sakrätten behandla alla slags rättigheter – även nyttjanderätter och fordringsrätter – och att därvid undersöka i vad mån rättigheten har skydd mot konkurrerande anspråk från tredje man på motpartens sida.” Hessler, Sakrätt, (1973) s. 5 f. Knut Rodhe, Läro- bok i obligationsrätt, Norstedts, 6 uppl. (1986) (Rodhe, Lärobok i obligationsrätt) s. 19 f. Jfr också Stefan Lindskog, Kvittning, Norstedts Juridik, 3 uppl. (2014) (Lindskog, Kvittning) s. 37 f. och Stefan Lindskog, Betalning, Norstedts Juridik, 3 uppl. (2022) (Lindskog, Betalning) s. 66 (särskilt not 133). Jfr Torgny Håstad, Inför en europeisk sakrätt – några principfrågor, JT 2002/03 s. 747 angående sakrättsliga problem (det handlar om att ”rangordna olika giltiga obligationsrättsliga anspråk mot varandra”). Staffan Myrdal, Återpantsättning, Norstedts Ju- ridik (2005) (Myrdal, Återpantsättning) s. 38 använder ”sakrättsligt skydd” som lika lydande med borgenärs- och omsättningsskydd. På liknande sätt uttalar HD i NJA 2005 s. 425: ”/…/ det s.k. sakrättsskyddet omfattar dels ett omsättningsskydd, som avser förhållandet till konkurre- rande förvärvare av samma sak (andra singularsuccessorer), dels ett borgenärsskydd, som avser förhållandet till bl.a. säljarens utmätnings- och konkursborgenärer.” Jfr Dalhuisen, som be- skriver en i stora delar gemensam förståelse (i såväl civil law som common law-jurisdiktioner) av rättigheter in rem som borgenärer ”can maintain against all the world”, Jan H. Dalhuisen, Dalhuisen on Transnational Comparative, Commercial, Financial and Trade Law, Volume 3, Hart Publishing, 7 uppl. (2019) (Dalhuisen Vol. 3) s. 76 f. I DCFR talar man om ”effectiveness against third persons”, se Christian von Bar, Eric Clive och Hans Schulte-Nölke (red.), Princip- les, Definitions and Model Rules of European Private Law. Draft Common Frame of Reference (DCFR), Chapter 3. Se även Gustaf Almqvist, Förmögenhetsbrott och förmögenhetsrätt (ak. avh.) Iustus (2020) (Almqvist, Förmögenhetsbrott) s. 138 f.s. 12