1.åtagit sig att utföra bl.a. asfaltering på en fastighet som disponerades avs. 16
2.Försvarsmakten. Ett av entreprenörens delkrav avsåg ersättning på grund av hinders. 16
3.av asfalteringsarbete. Hindret bestod i att det två gånger om dagen passerade hästars. 16
4.tillhörande beridna högvakten genom arbetsområdet. Hästarna blev skrämda avs. 16
5.entreprenörens högljudda maskiner. Asfalteringsarbetena fick därför avbrytas tvås. 16
6.gånger om dagen under den fyradagarsperiod som de pågick. Varje stopp tog 15s. 16
7.minuter. Entreprenören begärde ersättning för tillkommande kostnader. Beställarens. 16
8.invände bl.a. att det var förutsebart att det skulle passera hästar på aktuellt sätt.s. 16
9.Tingsrätten ansåg att det fick förutsättas att hindret inte var känt för entreprenörens. 16
10.när entreprenaden påbörjades. Att entreprenören borde ha känt till hindret innan des. 16
11.berörda arbetena påbörjades gav inte tingsrätten ”anledning att ifrågasättas. 16
12.omfattningen av hindret”. Domstolen ansåg att det var tveksamt om AB 04 kap. 4 §s. 16
13.3 (och kap. 5 § 4) kunde tillämpas på ”ett tillfälligt hinder av detta slag”. Eftersoms. 16
14.parterna var ense om att bestämmelsen kunde tillämpas, fann tingsrätten atts. 16
15.entreprenören hade rätt till begärd ersättning. Entreprenörens dolda förutsättning i fallet ovan var att det inte skulle passera hästar genom arbetsområdet. Eller i vart fall att sådan hästpassage inte skulle kräva att entreprenörens maskiner tillfälligt stängdes av. Tingsrätten antog att entreprenören inte hade känt till hindret innan entreprenaden påbörjades. Huruvida entreprenören borde ha räknat med hindret vid tidpunkten för avgivandet av sitt anbud kommenteras inte i domskälen. Att entreprenören hade kännedom om hindret efter avtalets ingående men innan de påverkade arbetena påbörjades omöjliggjorde inte rätt till ersättning.s. 16
16.Enligt den kontraktsrättsliga huvudregeln att part svarar för sina egna förutsättningar saknar entreprenören rätt till tidsförlängning på grund av felaktiga dolda förutsättningar. I entreprenadavtal kan finnas villkor som reglerar entreprenörens dolda förutsättningar. Ett exempel på ett sådant villkor är AB 04 kap. 1 § 8. Denna typ av villkor ska skiljas från villkor om redovisade förutsättningar. Genom villkor om redovisade förutsättningar kommer parterna överens om att entreprenören får anta att vissa specifika förhållanden gäller för entreprenadens utförande. Villkor om dolda förutsättningar reglerar i stället på vilka grunder entreprenören ska göra sina dolda antaganden.s. 16
17.Det ovan anförda ska inte förstås som att entreprenören har en avtalad skyldighet att förutsätta att förhållandena är sådana som anges i förfrågningsunderlaget eller andra handlingar som tillhandahålls av beställaren. Däremot kan avvikelser i förhållande till redovisade förutsättningar typiskt sett ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 16
18.Villkor om dolda förutsättningar uppställer ramar eller riktlinjer för entreprenörens dolda antaganden. Om entreprenören gör sina antaganden inom dessa ramar eller enligt dessa riktlinjer och antagandena ändå visar sig vara felaktiga kan denne ha möjlighet att erhålla tidsförlängning med anledning av de oriktigas. 16
19.299 förutsättningarna. I avsaknad av sådana villkor gäller den kontraktsrättsliga huvudregeln, dvs. att entreprenören svarar för sina felaktiga antaganden.s. 16
20.När beställaren anger – eller parterna kommer överens om – vilka förhållanden som ska gälla för entreprenadens utförande kan detta ske med konkretion. Exempelvis kan beställaren i förfrågningsunderlaget ange på vilken höjdnivå det förekommer berg på en viss plats inom arbetsområdet. Regler om dolda förutsättningar är av nödvändighet mer abstrakta.s. 17
21.Entreprenörens dolda antaganden är nog i vissa fall medvetna och i andra fall omedvetna. Huruvida entreprenörens antaganden är medvetna eller omedvetna har vanligen ingen avgörande rättslig betydelse. Den centrala frågan är inte vad entreprenören faktiskt har förutsatt, utan vad denne borde ha förutsatt.s. 17
22.Det kan finnas undantag från det närmast ovan anförda. Anta att det i avtalet finns villkor om dolda förutsättningar och att entreprenören gör ett antagande om förhållandena på arbetsområdet som är mindre fördelaktigt för entreprenören än vad denne kunnat göra, givet villkoren om dolda förutsättningar. Det visar sig sedan att entreprenörens antagande är korrekt. I en sådan situation kan entreprenören inte erhålla tidsförlängning för att förhållandena avviker från vad entreprenören haft rätt att förutsätta. Entreprenörens dolda förutsättning var korrekt, varvid denne inte har drabbats av någon oförutsedd kostnad eller försening. Om entreprenören påstår att denne gjort ett annat antagande i anbudsskedet (ett felaktigt sådant) än vad som faktiskt gjorts, kan det dock i praktiken vara svårt för beställaren att bevisa att entreprenören egentligen gjorde ett korrekt antagande.s. 17
Reglering av typfallet (avvikelsen) i AB 04
Inledning
1.I AB 04 är det huvudsakligen tre bestämmelser som reglerar vilka avvikande markförhållanden på arbetsområdet som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning, nämligen kap. 1 §§ 6–8. Systematiken i AB 04 är sådan att entreprenörens möjlighet att erhålla tidsförlängning också är beroende av kap. 2 § 4 och kap. 4 § 2.s. 17
2.Samtliga ovan nämnda bestämmelser och deras inbördes relation har övergripande beskrivits i avsnitt 6.3. Kort och sammanfattningsvis kan sägas att arbete som föranleds av beställarens oriktiga uppgifter eller att förhållanden avviker från vad entreprenören har rätt att förutsätta enligt kap. 1 §§ 7 och 8 ska likställas med ÄTA-arbete. Om ÄTA-arbete påverkar entreprenörens möjlighet att hålla kontraktstiden kan denne erhålla förlängning av kontraktstiden. 300s. 17
3.Oriktiga förutsättningar om markförhållandena kan också ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3. Oriktiga uppgifter som har lämnats av beställaren är ett sådant förhållande som kan hänföras till hinderbestämmelsens första och femte punkt. Felaktiga dolda förutsättningar kan i vissa fall ligga till grund för tidsförlängning enligt bestämmelsens femte punkt.s. 18
4.Detta avsnitt 10.4 handlar om typfallet (avvikelsen). I avsnitt 10.4.2 behandlas avvikelser från redovisade förutsättningar. Därefter följer avsnitt 10.4.3 om avvikelser från dolda förutsättningar. En sammanfattning finns i avsnitt 10.4.4.s. 18
Markförhållanden som avviker från vad som redovisats
1.10.4.2.1 Beställarens lämnade uppgifter Som anförts ovan kan redovisade förutsättningar grundas på beställarens uppgifter eller genom att parterna på annat sätt har kommit överens om vilka förutsättningar som ska gälla för entreprenaden.s. 18
2.Av störst praktisk relevans är beställarens uppgifter om markförhållandenas beskaffenhet. Fortsättningsvis fokuseras på sådana uppgifter. 10.4.2.2 Det strikta uppgiftsansvaret enligt kap. 1 § 6 st. 1 Enligt AB 04 kap. 1 § 6 st. 1 men. 1 ansvarar beställaren för riktigheten av uppgifter som denne har tillhandahållit entreprenören. Bestämmelsen har följande lydelse.s. 18
3.”För riktigheten av uppgifter, undersökningsmaterial och tekniska lösningar ansvarars. 18
4.den part som tillhandahållit dem.” Beställarens ansvar för lämnade uppgifter inskränks inte av entreprenörens godkännande av uppgiften. Det gör att det ställs höga krav på tydlighet för att beställaren genom en överenskommelse med entreprenören ska kunna undkomma ansvar för uppgiftens riktighet.s. 18
5.Ansvaret för lämnade uppgifter gäller inte enbart uppgifters riktighet som lämnas under entreprenadtiden utan också uppgifter som lämnas innan avtalets ingående. Det innebär att bestämmelsen ålägger beställaren ett ansvar för att lämnade uppgifter i bl.a. förfrågningsunderlaget är korrekta.s. 18
6.301s. 18
7.Uppgifter om markförhållanden som anges i förfrågningsunderlaget (eller på annat sätt tillhandahålls av beställaren innan avtalets ingående) ger grund för redovisade förutsättningar.s. 19
8.Av ordalydelsen i kap. 1 § 6 framgår inte vilken typ av ansvar som gäller för lämnade uppgifters riktighet. HD har i NJA 2012 s. 725 anfört att det finns i vart fall tre ansvarsnivåer för riktigheten av uppgifter om sakförhållanden, nämligen: (1) strikt ansvar, (2) oaktsamhetsansvar och (3) inget ansvar. Den inomobligatoriska huvudregeln är ett oaktsamhetsansvar. Det i kap. 1 § 6 st. 1 föreskrivna ansvaret är enligt HD ”i det närmaste strikt”. Att ansvaret är i det närmaste strikt kan förstås som att det inte finns något krav på vårdslöshet på beställarens sida för att entreprenören ska kunna göra gällande rättsföljder på grund av en uppgifts oriktighet men att det finns undantag från uppgiftsansvaret.s. 19
9.I kap. 1 § 6 st. 1 men. 1 omnämns inte enbart uppgifter utan också undersökningsmaterial och tekniska lösningar. Såvitt avser tekniska lösningar har HD i NJA 2009 s. 388 slagit fast att ansvaret för riktighet innefattar ett ansvar för lämplighet. Domen gällde en entreprenad i vilken entreprenören hade projekterat takkupor. Entreprenören ansvarade då för takkupornas ändamålsenliga funktion. Enligt HD gäller allmänt att ”[e]n entreprenör som gjort en konstruktion svarar […] som utgångspunkt för dess lämplighet”.s. 19
10.I följande dom ansåg hovrätten att en teknisk lösning som hade redovisats av beställaren var sämre än en teknisk lösning som entreprenören hade föreslagit under entreprenadtiden. Beställarens tekniska lösning var dock inte olämplig på ett sådant sätt att den skulle anses vara oriktig.s. 19