NJA 2018 s. 834 p. 12.
Hänvisas från p. 8 (s. 13)
Inledning
1.Vissa entreprenader utförs helt eller delvis utomhus. Arbeten som utförs utomhus påverkas av väderförhållanden, så som temperatur, nederbörd och vindhastighet. Väderförhållanden kan ha avgörande betydelse för vilka arbeten som är tekniskt möjliga eller lämpliga att utföra. Vädret kan påverka vilken tid som krävs för att färdigställa enskilda arbetsmoment. Om väderförhållandena avviker från vad entreprenören förutsatt kan det orsaka en försening av arbetena.s. 9
2.Tidsrisken för väderförhållanden måste på något sätt fördelas mellan parterna. Någon av dem står tidsrisken för förekommande väderförhållanden. Antingen kan ett väderförhållande ligga till grund för tidsförlängning – eller så kan det inte det. I det förra fallet står beställaren tidsrisken och i det senare fallet står entreprenören tidsrisken.s. 9
3.I detta kapitel ska undersökas i vilka fall beställaren står tidsrisken för oförutsedda väderförhållanden. Det handlar om att klarlägga i vilka fall oförutsedda väderförhållanden kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 9
4.I avsnitt 9.2 nedan beskrivs fenomenet och problemet med oförutsedda väderförhållanden. Därefter följer i avsnitt 9.3 en analys av tidsriskens fördelning för oförutsedda väderförhållanden i AB 04. Villkor i standardavtalet som tar sikte på arbetspåverkan och tidseffekt behandlas i avsnitt 9.4 och 9.5. Identifierade principiella likheter mellan regleringarna i AB 04 samt NS 8405 och AB 18 redovisas i avsnitt 9.6. Kapitlet sammanfattas i avsnitt 9.7.s. 9
Fenomenet och problemet
1.Att vissa arbeten påverkas av vädret är en känd förutsättning för entreprenören. Det är också givet att väderförhållandena varierar över året. Vissa vädervariationer är normala eller sedvanliga, medan andra inte är det. Variationerna kan avse exempelvis temperatur, nederbörd, luftfuktighet och vindhastighet.s. 9
2.277s. 9
3.Med hjälp av väderprognoser och -statistik kan entreprenören göra antaganden om väderförhållandena under tiden för entreprenadens utförande. Att förutspå vädret är dock erkänt svårt. Det är inte möjligt att förutse exempelvis om en vinter kommer att bli ovanligt kall, en höst ovanligt nederbördsrik eller om det i maj nästföljande år kommer att inträffa en storm.s. 10
4.Att vädret avviker från entreprenörens antaganden i anbudsskedet är ett av parterna ej vållat förhållande som de genom avtalsvillkor kan fördela juridiska risker för. Genom sådana villkor bestämmer de vem som dem emellan ska bära de typiskt sett negativa juridiska konsekvenserna av att ett visst väderförhållande uppstår. Om parterna inte kommer överens om några sådana avtalsvillkor fördelas risken enligt utfyllande normer.s. 10
5.Någon av parterna måste bära tidsrisken för varje väderförhållande. Att en av parterna står tidsrisken för ett förhållande säger ingenting om vem av dem som står andra risker (t.ex. vederlagsrisken) för förhållandet.s. 10
6.Om entreprenören står tidsrisken för ett oförutsett väderförhållande kan denne inte erhålla tidsförlängning på grund av avvikelsen. Entreprenören kan då behöva inarbeta de förseningar som förhållandet orsakar för att undvika att avtalade tidsfrister överskrids. Huruvida förseningen behöver inarbetas eller inte för att entreprenören ska undkomma dröjsmål beror på om förseningen annars hade inneburit ett överskridande av den avtalade tidsfristen eller inte.s. 10
Reglering av typfallet (avvikelsen) i AB 04
Inledning
1.Huvudregeln i AB 04 är att entreprenören står tidsrisken för oförutsedda väderförhållanden. Beställaren står dock tidsrisken för vissa väderleksförhållanden. Enligt kap. 4 § 3 p. 4 kan entreprenören ha rätt till tidsförlängning när osedvanliga väderleksföråhllanden inverkar särskilt ogynnsamt på arbetena.s. 10
2.Bestämmelsen har följande lydelse.s. 10
3.”Entreprenören har rätt till erforderlig förlängning av kontraktstiden om han hindrass. 10
4.att färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden på grund av:s. 10
5.[…]s. 10
6.4 väderleks- eller vattenståndsförhållande som är osedvanliga för byggnadsortens. 10
7.och inverkar särskilt ogynnsamt på arbetena” 278 AB 04 kap. 4 § 3 p. 4 är en bestämmelse som kan liknas vid ett avtalsvillkor om force majeure. Som anförts i avsnitt 4.2.3.6 bör det i ett avtalsvillkor om force majeure klargöras vilken rättsföljd som en tillämpning av villkoret aktualiserar. Den rättsföljd som föreskrivs i kap. 4 § 3 är förlängning av kontraktstiden.s. 10
8.Hinderbestämmelsens fjärde punkt innehåller två villkor som tar sikte på typen av avvikelse. Det är dessa som behandas i detta avsnitt 9.3. I avsnitt 9.3.2 diskuteras innebörden av villkoret om väderleksförhållande. Därefter behandlas i avsnitt 9.3.3 villkoret om att förhållandena ska vara osedvanliga för byggnadsorten.s. 11
Väderleksförhållande
1.Enligt kap. 4 § 3 p. 4 kan osedvanliga väderleksförhållanden vara tidsförlängningsgrundande. Tidsriskens fördelning har varit densamma i Allmänna bestämmelser sedan AB 65.s. 11
2.Med ”hindras” i kap. 4 § 3 avses en typ av arbetspåverkan. Ett osedvanligt väderleksförhållande är inte en sådan typ av arbetspåverkan (eller någon annan typ av arbetspåverkan) men kan däremot vara en avvikelse (om entreprenören inte förutsett förhållandet).s. 11
3.Anta att en storm medför att tillfartsvägarna till arbetsområdet blockeras på grund av omkullblåsta träd. Stormen – och de omkullblåsta träden – är avvikelser. Om transporter inte kan ske till arbetsområdet på grund av de omkullblåsta träden är de hindrade transporterna en arbetspåverkan. Stormen är alltså en avvikelse som orsakar en arbetspåverkan.s. 11
4.Ordalydelsen i kap. 4 § 3 p. 4 refererar till väderlek. Med väderlek brukar vanligen avses väderförhållanden under en längre tidsperiod medan väder tar sikte på förhållandena vid en mer begränsad tidpunkt. Samtidigt ska nog inte betydelseskillnaden överdrivas, när det gäller tolkningen av kap. 4 § 3 p. 4.s. 11
5.Att entreprenören skulle kunna erhålla tidsförlängning på grund av väderförhållanden enbart när det är fråga om osedvanlig väderlek är svårmotiverat, särskilt mot bakgrund av behovet av en balanserad avtalsreglering. Bestämmelsen innehåller flera kumulativa villkor, vilka tillsammans gör att det endast är i undantagsfall entreprenören kan erhålla tidsförlängning på grund av väderförhållanden. Redan detta ger skäl att tolka bestämmelsen som att ordets. 11
6.279 väderlek inte ska förstås som att det är fråga om väderförhållanden under en längre tidsperiod. Det är också svårt att se skäl varför det vore ”en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter” eller gynnande av ”en ekonomiskt optimal riskfördelning mellan parterna” att entreprenören kan erhålla tidsförlängning på grund av exempelvis långvariga låga temperaturer men inte en kortvarig storm.s. 11
7.Sammanfattningsvis finns det skäl att – trots ordalydelsen – tolka kap. 4 § 3 p. 4 så att entreprenören kan erhålla tidsförlängning inte enbart på grund av osedvanliga väderleksförhållanden utan också osedvanliga väderförhållanden, innefattande tillfälliga väderfenomen. Fortsättningsvis stipuleras att bestämmelsen ska tolkas på det sättet.s. 12
Osedvanlighet
1.Inte alla väderförhållanden är tidsförlängningsgrundande. För att kap. 4 § 3 p. 4 ska vara tillämplig krävs att det är fråga om för byggnadsorten osedvanliga väderförhållanden.s. 12
2.För att bedöma om ett förhållande är osedvanligt måste en jämförelse göras mot det sedvanliga eller normala. När det gäller väderlek är plats och årstid av avgörande betydelse vid en sådan jämförelse. Vad som är sedvanligt väder varierar mellan årstiderna och olika geografiska platser.s. 12
3.Att platsen för arbetenas utförande ska ges betydelse vid bedömningen av vad som är osedvanliga väderleksförhållanden framgår av ordalydelsen i kap. 4 § 3 p. 4, eftersom det stadgas att det ska vara fråga om väderleksförhållanden som är osedvanliga för byggnadsorten.s. 12
4.Ordet byggnadsort förekom redan i AB 54 § 17 mom. 3. Källenius kommenterar inte ordvalet närmare. Att en hänvisning görs till byggnadsorten innebär att den geografiska hänvisningen blir mindre exakt än om det i stället hade hänvisats till arbetsområdet.s. 12
5.Genom väderstatistik är det möjligt att utläsa historisk väderdata på en viss plats. Av statistiken kan exempelvis utläsas nederbördsmängd, temperatur och vindhastighet. Sådan väderstatistik samlas in från observationsstationer och kan vara relevant även om det inte finns någon observationsstation i arbetsområdets omedelbara närhet.s. 12
6.Den bedömning som är relevant vid tillämpningen av kap. 4 § 3 p. 4 är huruvida väderförhållandena under entreprenadtiden har varit osedvanliga. Utifrån väderstatistik är det visserligen möjligt att jämföra vädret under entreprenadtiden med historisk väderdata. Det är dock inte möjligt att enbart utifrån jämförelsen dra en slutsats om huruvida väderförhållandena under entreprenadtiden varit 280 osedvanliga. Det måste göras ett ställningstagande om väderförhållandena är sådana att de ska anses vara osedvanliga, i bestämmelsens mening.s. 12
7.Av ordalydelsen i kap. 4 § 3 p. 4 framgår inte vad som krävs för att väderförhållandena under entreprenadtiden ska anses ha varit osedvanliga. Minsta skillnad från ett medelvärde eller en median innebär inte att det varit fråga om osedvanliga väderleksförhållanden. Många vädermässiga variationer från medelvärden och medianer är sedvanliga.s. 13
8.Den gängse betydelsen av ordet ”osedvanlig” kan beaktas vid tolkningen. Med osedvanligt avses enligt Svensk ordbok något som är mycket ovanligt. Detta talar för att det inte är tillräckligt att väderförhållanden avviker från det sedvanliga utan att det krävs att avvikelsen är av kvalificerat slag.s. 13
9.Sveriges byggindustrier (numera Byggföretagen) kommenterade 2011 innebörden av AB 04 kap. 4 § 3 p. 4 i två cirkulär som havs ut av organisationen. Av dessa framgår att organisationen anser att väderförhållandena är osedvanliga om ”om månadsnederbörden överstiger det normala med minst 50 %” och ”om månadstemperaturen avviker minst tre grader i förhållande till den normala månadsmedeltemperaturen”. Organisationen menar inte att detta ”definierar gränserna för det osedvanliga” utan att väderförhållandena kan vara osedvanliga ”även om dessa gränsvärden inte uppnåtts”. Det saknas dock stöd i avtalets ordalydelse, systematik och dispositiv rätt för att bestämmelsen ska tolkas på detta sätt. Tydligare gränser för vad som ska betraktas som osedvanliga väderförhållanden hade visserligen ökat förutsebarheten för parterna men inte nödvändigtvis medfört att regleringen bidragit till lojal samverkan, effektivitet och avtalsbalans. Vad som anförs i cirkulären är ett uttryck för hur Sveriges byggindustrier 2011 ansåg att villkoret om osedvanlighet i AB 04 kap. 4 § 3 p. 4 borde tolkas.s. 13
10.När det gäller bedömningen av vad som är osedvanliga väderförhållanden bör beaktas att förekomsten av extremväder ökar i takt med klimatförändringarna. Vad som var osedvanliga väderförhållanden på 1990-talet behöver därför inte nödvändigtvis vara det på 2020-talet och än mindre på 2050-talet.s. 13
11.Om det varken utifrån ordalydelsen och avtalets systematik går att reda ut vad som närmare avses med osedvanligt i kap. 4 § 3 p. 4 kan den dispositiva rätten beaktas.s. 13
12.I propositionen till köplagen görs uttalanden om väderförhållanden. Uttalandena tar inte sikte på vad som är osedvanligt utan avser vilka sådana väderförhållanden säljaren skäligen kan förväntas räkna med vid avtalets ingående. Med anledning av oförutsebarhetsrekvisitet i 27 § 1 st. köplagen anförs att det beror på ”de föreliggande omständigheterna”. Därefter anförs följande.s. 13
13.281s. 13
14.”Det kan finnas risker som är ofta förekommande och typiska för den aktuellas. 14
15.verksamheten så att säljaren regelmässigt bör räkna med dem, medan mera ovanligas. 14
16.och avlägsna händelser bör betraktas endast om det kan anses föreligga en aktuells. 14
17.risk för att en sådan händelse kommer att inträffa och medföra prestationshinder.s. 14
18.Som exempel på en typisk risk vilken säljaren bör beakta kan nämnas dens. 14
19.situationen att möjligheterna att fullgöra ett avtal av ett visst slag är beroende avs. 14
20.väderleksförhållandena. Säljaren bör då räkna med förekomsten av olämpligt väders. 14
21.och beakta detta vid avtalets utformning, t.ex. genom att förbehålla sig ens. 14
22.tillräckligt långt leveranstid som lämnar skäligt utrymme även för väderlekshinder.s. 14
23.Exceptionellt dåliga väderleksförhållanden kan däremot tänkas utgöra ett hinders. 14
24.som säljaren inte skäligen kan förväntas räkna med och som således kan medföras. 14
25.befrielse från skadeståndsansvar.” Citatet ovan görs med anledning av kontrollansvarsregeln i köplagen och tar sikte på vilka händelser säljaren bör beakta vid avtalets ingående. Villkoret om osedvanlighet i kap. 4 § 3 p. 4 tar dock inte sikte på vad entreprenören borde ha förutsett eller räknat med. Ordvalet indikerar att bedömningen ska vara objektivt grundad.s. 14
26.Det finns ett annat villkor som tar sikte på arbetspåverkan (”inverkar särskilt ogynnsamt på arbetena”). Det stödjer att osedvanlighet inte relaterar till väderförhållandenas inverkan på arbetena, utan enbart avser att förhållandena ska avvika från det normala eller sedvanliga.s. 14
27.Det är naturligtvis möjligt för parterna att i det individuella entreprenadkontraktet klargöra vad som avses med osedvanliga väderleksförhållanden. Givet den osäkerhet som är förknippat med innebörden av osedvanlighetsvillkoret kan detta vara något parterna bör överväga om arbetena i entreprenaden är särskilt utsatta eller känsliga för vissa väderförhållanden.s. 14
Villkor om arbetspåverkan i AB 04
Inledning
1.Enligt kap. 4 § 3 p. 4 gäller tre krav på arbetspåverkan för att oförutsedda väderförhållanden ska kunna ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 14
2.Av ordalydelsen i kap. 4 § 3 p. 4 gäller ett krav om särskilt ogynnsam inverkan på arbetena. Villkoret diskuteras i avsnitt 9.4.2.s. 14
3.Enligt kap. 4 § 3 men. 1 ska entreprenörens arbeten ”hindras”. Innebörden av villkoret behandlas i avsnitt 7.4.s. 14
4.För att entreprenören ska ha rätt till tidsförlängning krävs också att denne inte borde ha räknat med arbetspåverkan. Vid bedömningen av vad entreprenören borde ha räknat med är det relevant vad som har orsakat att arbetena hindras. Villkoret 282 analyseras därför i avsnitt 9.4.3, med utgångspunkt i att den avvikelse som orsakar arbetspåverkan är ett osedvanligt väderförhållande.s. 14
Särskilt ogynnsam inverkan
1.För att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 p. 4 krävs att förhållandena har en särskilt ogynnsam inverkan på entreprenörens arbeten.s. 15
2.Vad som närmare avses med att inverkan ska vara särskilt ogynnsam är inte givet. Källenius anför, angående motsvarande bestämmelse i AB 54, att väderleksförhållandena ska ha varit osedvanliga och ”särskilt ogynnsamt inverkande, vilket får bli föremål för bedömande med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet”.s. 15
3.Kravet på särskilt ogynnsam inverkan är kumulativt till kravet på att entreprenören ska ”hindras”. Det kan övervägas i vilken mån kraven överlappar och konsumerar varandra.s. 15
4.Om entreprenörens arbeten bedöms som hindrade skulle det därigenom också kunna anses föreligga en särskilt ogynnsam inverkan på arbetena. Detta mot bakgrund av att villkoret ”hindras” innebär att arbetspåverkan ska vara av sådant slag att arbetena försvåras och entreprenören inte med skäliga åtgärder kan undvika eller överkomma arbetspåverkan.s. 15
5.Samtidigt vore det svårmotiverat att för osedvanliga väderförhållanden uppställa ett särskilt villkor om arbetspåverkan som konsumeras av ett villkor om arbetspåverkan som gäller generellt för hinderbestämmelsen. Det talar för att kravet om särskilt ogynnsam inverkan ska tolkas så att det inte konsumeras av villkoret ”hindras”.s. 15
6.Samtidigt uppkommer tolkningsproblematiken endast om ”hindras” tolkas som ett uttryck för ett självständigt rekvisit om viss arbetspåverkan. Förekomsten av villkoret om särskilt ogynnsam inverkan i kap. 4 § 3 p. 4 skulle därför kunna ligga till grund för en argumentation om att ”hindras” inte ger uttryck för ett självständigt rekvisit om arbetspåverkan.s. 15
7.Möjligen är syftet med villkoret om särskilt ogynnsam inverkan att uppställa ett högre krav på arbetspåverkan än vad som gäller enligt de andra punkterna i kap. 4 § 3. Ett tolkningsalternativ vore att det inte är tillräckligt att arbetena försvåras och entreprenören inte med skäliga åtgärder kan undvika eller överkomma arbetspåverkan. Det ska i stället handla om en arbetspåverkan som gör det påtagligt svårare för entreprenören att utföra arbetena.s. 15
8.283s. 15
Krav på entreprenörens förutseende
1.Ett villkor för att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 p. 4 är att entreprenören inte borde ha räknat med att arbetena skulle komma att hindras på grund av osedvanliga väderförhållanden. Om villkoret om särskilt ogynnsam inverkan ska förstås som en skärpning av kravet på arbetspåverkan (i förhållande till vad som gäller enligt de övriga punkterna i kap. 4 § 3) ligger det nära till hands att kravet om förutseende gäller denna typ av arbetspåverkan.s. 16
2.Om entreprenören inte borde ha räknat med de osedvanliga väderförhållanden följer att denne inte heller borde ha räknat med arbetspåverkan som orsakas av sådana förhållanden. Det kan också vara så att entreprenören visserligen borde ha räknat med de osedvanliga väderförhållandena men däremot inte att arbetena skulle hindras eller drabbas av en särskilt ogynnsam inverkan.s. 16
3.Att ett väderförhållande är osedvanligt innebär inte per automatik att entreprenören inte borde ha räknat med det. Det kan tänkas att ett väderförhållande visserligen är osedvanligt men att omständigheter vid avtalets ingående gav entreprenören anledning att räkna med väderförhållandet.s. 16
4.Utgångspunkten kan ändå vara att ett osedvanligt väderförhållande inte är något som entreprenören borde ha räknat med. Med hänvisningen till propositionen till köplagen kan hävdas att entreprenören enbart behöver räkna med osedvanliga väderförhållanden om det i det enskilda fallet finns en särskild ”risk” för att en sådan väderhändelse kommer att inträffa.s. 16
5.Väderprognoser och väderstatistik kan ge visst underlag för vad entreprenören borde räkna med såvitt avser väderförhållanden i allmänhet. Däremot ger statistiken ingen direkt vägledning vid bedömningen av huruvida entreprenören borde ha räknat med ett specifikt osedvanligt väderförhållande.s. 16
6.Att förutspå vädret är svårt. Fjärde punkten i kap. 4 § 3 är en riskfördelningsregel som genom sina kumulativa villkor ålägger entreprenören den mesta av tidsrisken för väderförhållanden. Det kan därför sammantaget finnas skäl att inte ställa alltför höga krav på entreprenören vad gäller förutseende av osedvanliga väderförhållanden.s. 16
7.En situation då entreprenören möjligen borde ha räknat med osedvanligt väder är om arbetena ska påbörjas kort tid efter avtalets ingående och det redan vid tidpunkten för avtalsingåendet finns tydliga indikationer på att det kommer att inträffa ett visst osedvanligt väderförhållande, exempelvis en storm eller mycket varm sommar.s. 16
8.Diskussionen ovan har avsett förekomsten av de osedvanliga väderförhållandena i sig. Den egentliga frågan är dock huruvida entreprenören borde ha räknat med att arbetena skulle hindras eller drabbas av en särskilt ogynnsam inverkan på grund av de osedvanliga väderförhållandena. Även om entreprenören borde ha förutsett ett 284 väderförhållande, kan entreprenören ha rätt till tidsförlängning om denne inte borde ha räknat med arbetspåverkan.s. 16
9.Vid bedömningen av huruvida entreprenören borde ha räknat med att arbetena hindras eller drabbas av en särskilt ogynnsam inverkan är det kopplingen mellan det specifika väderförhållandet och arbetena i entreprenaden som hamnar i centrum. Olika arbeten är känsliga för olika väderförhållanden. Vissa arbeten kan vara känsliga för starka vinder medan andra är känsliga för låga temperaturer eller nederbörd.s. 17
10.Vilka arbeten som ingår i entreprenaden är känt för entreprenören vid avtalets ingående. En fackman har också kunskap om vilka arbeten som är känsliga för olika typer av väderförhållanden. Det är således typiskt sett möjligt för entreprenören att vid avtalets ingående göra en bedömning av arbetenas känslighet för vädervariationer.s. 17
11.Om entreprenören borde ha räknat med ett visst väderleksförhållande borde denne också ha räknat med arbetspåverkan som är vanligt förekommande med anledning av den aktuella typen av väderförhållande. Däremot borde entreprenören inte ha räknat med arbetspåverkan som är en ovanlig konsekvens av den aktuella typen av väderförhållande.s. 17
Villkor om tidseffekt i AB 04
1.Ett villkor för att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 är att denne inte kan färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden. Det är ett villkor om viss typ av tidseffekt. Villkoret har behandlats i avsnitt 8.6.s. 17
2.För att entreprenören ska ha rätt till tidsförlängning krävs också att förseningen inte hade kunnat begränsas genom skäliga åtgärder.s. 17
3.285s. 17