Se t.ex. NJA 2017 s. 203 och NJA 2018 s. 171.
Hänvisas från p. 15 (s. 13)
1.8.4.3.1 Övergripande om bestämmelsen Arbeten som föranleds av oriktiga uppgifter eller att omständigheter avviker från entreprenörens befogade förutsättningar ska enligt kap. 2 § 4 klassificeras som ÄTA-arbeten. Det innebär att arbetena kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning.s. 8
2.Om entreprenören gör bedömningen att det föreligger oriktiga uppgifter eller avvikande omständigheter ska denne utan dröjsmål inhämta beställarens synpunkter. Det stadgas i kap. 2 § 7 st. 1, som har följande ordalydelse.s. 8
3.”Entreprenören skall utan dröjsmål inhämta beställarens synpunkter om han görs. 8
4.bedömningen att omständighet som avses i § 4 i detta kapitel föreligger och atts. 8
5.kostnaden för det ÄTA-arbete som omständigheten medför kommer att överstigas. 8
6.gränsbeloppet. Gränsbeloppet är ett halvt prisbasbelopp, om inte annat föreskrivits is. 8
7.kontraktshandlingarna.” Enligt paragrafens andra stycke har entreprenören rätt att omgående påbörja arbetet (dvs. utan att inhämta beställarens synpunkter) om entreprenören gör bedömningen att kostnaden för ÄTA-arbetet kommer att understiga gränsbeloppet. Den fortsatta framställningen utgår från att denna undantagsregel inte är tillämplig.s. 8
8.AB 04 kap. 2 § 7 st. 1 hänger samman med kap. 2 § 8 men. 1, som har följande lydelse.s. 8
9.”ÄTA-arbete enligt § 3 i detta kapitel som har utförts utan skriftlig beställning ellers. 8
10.enligt § 4 i detta kapitel som har utförts utan att beställarens synpunkter har inhämtats,s. 8
11.249s. 8
12.trots att kostnaden för arbetet bedömts överstiga gränsbeloppet, berättigar inte tills. 9
13.ersättning utöver kontraktssumman, om inte sådan påföljd skulle vara oskälig.” Om entreprenören utför likställt ÄTA-arbete utan att dessförinnan ha inhämtat beställarens synpunkter saknar entreprenören alltså rätt till ersättning utöver kontraktssumman. Enligt en undantagsregel har entreprenören dock rätt till ersättning om det vore oskäligt att denne inte erhåller ersättning för arbetet.s. 9
14.I kommentarstexten till kap. 2 §§ 7 och 8 står att undantagsregeln exempelvis blir ”tillämplig om beställaren inte lämnar besked utan dröjsmål”. 8.4.3.2 Beställarens synpunkter Det framgår inte av ordalydelsen i kap. 2 § 7 st. 1 vad som närmare avses med ”synpunkter”. Beställaren kan naturligtvis ha synpunkter på huruvida entreprenörens bedömning om förekomsten av en oriktig uppgift eller avvikande omständigheter är korrekt eller inte. Av större relevans för arbetenas framdrift är dock beställarens besked om huruvida denne, med anledning av entreprenörens bedömning, önskar föreskriva ett ÄTA-arbete.s. 9
15.Det framgår inte av ordalydelsen att beställaren har en skyldighet att lämna synpunkter. En tolkning enbart utifrån ordalydelsen ger stöd för att det åligger entreprenören en skyldighet att inhämta beställarens synpunkter. Det vore dock detsamma som att ålägga entreprenören en förpliktelse som det inte är inom dennes kontroll att uppfylla. En sådan ordning vore inte rimlig. Bestämmelsen kan tolkas på i vart fall två andra sätt.s. 9
16.Ett sätt att tolka kap. 2 § 7 st. 1 är att bestämmelsen inte föreskriver någon annan förpliktelse än att entreprenören ska underrätta beställaren om att entreprenören gör en sådan bedömning som anges i stycket och möjliggöra för beställaren att lämna synpunkter med anledning därav. Bestämmelsen föreskriver då en underrättelseskyldighet för entreprenören.s. 9
17.Ett annat sätt att tolka kap. 2 § 7 st. 1 är att det visserligen åligger entreprenören en underrättelseskyldighetr men att beställaren också har en skyldighet att lämna sina synpunkter. Tolkningsalternativet innebär att bestämmelsen styr parterna mot en lojal samverkan i högre grad än vad som är fallet med föregående tolkningsalternativ. Det framstår allmänt som en rimlig ordning att det åligger beställaren att i frågor av detta slag klargöra sin uppfattning. Det vore också i linje med vad HD uttalat om parternas ”skyldighet att i vissa för avtalet väsentliga delar lämna varandra upplysningar eller klargöra sin uppfattning i olika avseenden ”.s. 9
18.Båda tolkningsalternativen är i linje med bestämmelsens syfte, nämligen att ändringar av kontraktsarbetena ska vara kända för beställaren. Det är denne som 250 fattar beslut om ändringar och tillägg (ÄTA-arbeten). Genom entreprenörens underrättelse ges beställaren möjlighet att fatta beslut om huruvida den upptäckta omständigheten föranleder en ändring av arbetena eller det föreskrivna arbetsresultatet.s. 9
19.Vid tolkning av kap. 2 § 7 st. 1 bör kap. 2 § 8 beaktas. I den senare bestämmelsen stadgas att arbete som föranleds av sådana omständigheter som anges i kap. 2 § 4 och som utförs utan att beställarens synpunkter har inhämtats inte berättigar entreprenören till ersättning utöver kontraktssumman, såvida det inte vore oskäligt. Att beställaren har lämnat synpunkter är alltså – som utgångspunkt – en förutsättning för att entreprenören ska kunna erhålla tilläggsvederlag för arbetena.s. 10
20.I kommentarstexten till kap. 2 §§ 7 och 8 står att oskälighetsundantaget i kap. 2 § 8 aktualiseras bl.a. ”om beställaren inte lämnar besked utan dröjsmål”. Av detta följer att beställarens underlåtenhet att lämna synpunkter utan dröjsmål medför att entreprenören kan utföra arbete som föranleds av den aktuella omständigheten utan att förlora rätten till tilläggsvederlag. Därigenom har beställaren ett incitament att lämna synpunkter utan dröjsmål. Frågan i detta sammanhang är dock om beställaren har en avtalad skyldighet att lämna sådana synpunkter utan dröjsmål.s. 10
21.Vad som gäller enligt motsvarande villkor i äldre editioner av Allmänna bestämmelser kan vara relevant vid tolkning av kap. 2 § 7. Bestämmelserna i de äldre editionerna är något annorlunda utformade. I AB 92 stadgas att beställaren ”snarast möjligt [ska] lämna entreprenören besked, om han vill få ändringar eller tilläggsarbeten utförda”. Av ordalydelsen framgår uttryckligen att ”dröjsmål härvidlag” kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. Också enligt AB 72 och AB 65 kap. 2 § 4 ska beställaren ”i god tid” lämna besked om ändringar och tilläggsarbeten. Samma uttryck återfinns i AB 54 § 3 mom. 3, där det stadgas att beställaren ”i god tid” ska lämna besked om ändringar. Uttrycket ”i god tid” innebär, enligt Källenius, att besked ska lämnas i sådan tid ”att entreprenören hinner modifiera sin arbetsplan” innan ändringarna ska utföras.s. 10
22.Att det i de äldre editionerna tydligt framgår att beställaren ska lämna besked om denne vill få ÄTA-arbeten utförda och att underlåtenhet härvidlag kan ligga till grund för tidsförlängning talar i viss mån för att kap. 2 § 7 bör tolkas på samma sätt.s. 10
23.Sammanfattningsvis är det inte givet om kap. 2 § 7 st. 1 ger uttryck för en förpliktelse för beställaren att utan dröjsmål lämna synpunkter på entreprenörens underrättelse om att denne gjort en sådan bedömning som anges i stycket. En samlad bedömning, särskilt givet behovet av en lojal samverkan mellan parterna, ger dock att det framstår som mer övertygande än motsatsen att bestämmelsen ger uttryck för en sådan förpliktelse.s. 10
24.251s. 10
25.I avhandlingen stipuleras att kap. 2 § 7 st. 1 är ett avtalsvillkor för föranledd informationsgivning som ålägger båda parter informationsförpliktelser. Entreprenören ska underrätta beställaren utan dröjsmål efter att entreprenören har gjort bedömningen att omständighet som avses i kap. 2 § 4 föreligger och att kostnaden för det ÄTA-arbete som omständigheten medför kommer att överstiga gränsbeloppet (ett halvt prisbasbelopp). När beställaren har tagit del av underrättelsen ska denne lämna sina synpunkter. Om beställaren inte lämnar synpunkter föreligger ett avtalsbrott. 8.4.3.3 Tidsfristen ”utan dröjsmål” Det står inte i kap. 2 § 7 st. 1 vilken tidsfrist som gäller för beställarens skyldighet att lämna synpunkter. I kommentarstexten till kap. 2 §§ 7 och 8 står dock att undantagsregeln i kap. 2 § 8 blir ”tillämplig om beställaren inte lämnar besked utan dörjsmål”. Denna tidsfrist stipuleras gälla för beställarens skyldighet att lämna synpunkter på entreprenörens underrättelse.s. 11
26.Uttrycket ”utan dröjsmål” förekommer i flera bestämmelser i AB 04. Det är den tidsfrist som vanligen föreskrivs för föranledd informationsgivning. Vad som närmare avses med ”utan dröjsmål” i standardavtalet framgår inte. Den allmänspråkliga innebörden av ”utan dröjsmål” kan antas vara att något ska ske skyndsamt.s. 11
27.Såväl i köplagen som konsumenttjänstlagen finns regler som ålägger köparen respektive konsumenten att medverka till avtalets genomförande. Enligt 50 § 1 p. köplagen ska köparen medverka till köpet på ett sätt som skäligen kan förväntas av honom för att säljaren ska kunna fullgöra köpet. Medverkansskyldighetens närmare innebörd är beroende av vilken typ av köp det är fråga om. Också i konsumenttjänstlagen föreskrivs en medverkansskyldighet för naturaborgenären, dvs. konsumenten. Enligt 45 § 1 st. konsumenttjänstlagen får näringsidkaren inställa arbetet om konsumenten underlåter att i rätt tid lämna den medverkan som är nödvändig för att tjänsten ska kunna utföras. Om det saknas en överenskommelse mellan parterna om tidpunkten för konsumentens medverkan till tjänstens utförande, är det oklart vad som närmare avses med ”i rätt tid”. Reglerna om medverkan ger ingen vägledning om innebörden av tidsfristen ”utan dröjsmål”.s. 11
28.I 54 § konsumenttjänstlagen stadgas att konsumenten, vid småhusentreprenad, utan dröjsmål ska underrätta näringsidkaren om konsumenten begär besiktning och 252 i så fall utse en besiktningsman. I propositionen anförs att med utan dröjsmål avses ”den tid som normalt åtgår för att vidtala och anlita en lämplig besiktningsman”.s. 11
29.De för entreprenadavtal karaktäristiska förhållandena är sådana att oförutsedda förhållanden med kort varsel kan få betydande påverkan på entreprenörens arbeten. Effektivitetsskäl och vikten av lojal samverkan talar för att part som upptäcker en sådan händelse eller omständighet skyndsamt bör informera sin motpart. Det saknas som utgångspunkt skäl till varför en längre tidsfrist ska gälla än att part ska underrätta sin motpart så fort som det är praktiskt möjligt. E-postsystem och digitaliserade underrättelsesystem har möjliggjort för parterna att snabbt underrätta varandra om omständigheter av betydelse för avtalsförhållandet.s. 12
30.I avhandlingen stipuleras att ”utan dröjsmål” i AB 04 innebär att något ska ske så fort som praktiskt möjligt. Det innebär att något ska ske omgående, om det inte föreligger betydande svårigheter härför. Den närmare innebörden av tidsfristen beror på omständigheterna i det enskilda fallet. 8.4.3.4 Tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 Beställarens underlåtenhet att utan dröjsmål lämna entreprenören synpunkter enligt kap. 2 § 7 är ett avtalsbrott. Det är en avvikelse som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 p. 1, eftersom den sena informationsgivningen beror på beställaren.s. 12
31.Anta att kap. 2 § 7 i stället tolkas som att det inte åligger beställaren någon skyldighet att lämna synpunkter. Avsaknaden av en sådan förpliktelse utesluter inte att underlåtenhet att lämna synpunkter kan vara tidsförlängningsgrundande. Något krav på vållande på beställarens sida uppställs inte i kap. 4 § 3 p. 1. Det är tillräckligt att det förhållande som orsakar att entreprenören hindras beror på beställaren eller något förhållande på dennes sida. Om arbetena försenas och det beror på att beställaren inte har lämnat synpunkter utan dröjsmål kan detta alltså ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 p. 1 även om den sena informationsgivningen inte är ett avtalsbrott.s. 12
32.I sammanhanget kan noteras att det i kommentarstexten till kap. 2 §§ 7 och 8 står att tidsförlängningsfrågor på grund av ”att beställarens synpunkter måste inhämtas regleras i kapitel 4 § 3 p. 1”. Detta talar för att tidsförlängning kan utgå oaktat om beställarens underlåtenhet att lämna synpunkter är ett avtalsbrott eller inte. Skrivningen i kommentarstexten är dock svårtolkad.s. 12
33.Om beställaren inte lämnar synpunkter utan dröjsmål och detta orsakar en försening kan entreprenören också ha rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 p. 5. Det krävs då att de sena synpunkterna inte anses vara ett av entreprenören vållat förhållande och att entreprenören inte bort räkna med detta. Att den ovan citerade kommentarstexten till kap. 2 §§ 7 och 8 hänvisar till kap. 4 § 3 p. 1 omöjliggör inte att tidsförlängning kan utgå också med stöd av kap. 4 § 3 p. 5. Det är villkoren is. 12
34.253 nämnda punkt som avgör om entreprenören har rätt till tidsförlängning, inte vad som anges i kommentarstexten.s. 12
35.Beställarens sena synpunkter kan inte ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 2 eftersom det inte är en sådan avvikelse som kan ligga till grund för förekomsten av likställt ÄTA-arbete enligt kap. 2 § 4.s. 13
Beställaren ska underrätta om upptäckta brister i
1.kontraktshandlingarna m.m. 8.4.4.1 Övergripande om bestämmelsen AB 04 kap. 2 § 9 är ett avtalsvillkor om föranledd informationsgivning. Bestämmelsen har följande ordalydelse.s. 13
2.”Part skall, utöver vad som föreskrivs i § 7 i detta kapitel, utan dröjsmål underrättas. 13
3.motparten, om han upptäckers. 13
4.att uppgifter eller föreskrifter i kontraktshandlingarna inte överensstämmer meds. 13
5.varandra,s. 13
6.att uppgifter i kontraktshandlingarna i väsentligt avseende avviker från verkligas. 13
7.förhållanden,s. 13
8.att kontraktshandlingarna på annat sätt är så bristfälliga eller så utformade att dets. 13
9.skulle medföra olägenheter eller vara olämpligt att utföra kontraktsarbetenas. 13
10.enligt dessa,s. 13
11.att under entreprenadtiden lämnade handlingar eller uppgifter eller meddelades. 13
12.föreskrifter avviker från kontraktshandlingarna ellers. 13
13.att omständigheter av betydelse för entreprenaden ändras eller tillkommer.” Bestämmelsen täcker många förhållanden som entreprenören typiskt sett kan ha ett befogat intresse av att bli informerad om under entreprenadtiden. Ett villkor som begränsar beställarens informationsförpliktelser är att beställaren faktiskt ska ha upptäckt det aktuella förhållandet. Bestämmelsen föreskriver ingen undersökningsplikt.s. 13
14.Det gynnar ett effektivt genomförande av entreprenaden att beställaren underrättar entreprenören om sådana förhållanden som anges i bestämmelsen. En sådan ordning är också i linje med en lojal samverkan mellan parterna.s. 13
15.Det kan övervägas om inte bestämmelsen bör tolkas extensivt mot bakgrund av HD:s avgöranden om att parterna ska underrätta varandra om omständigheter av betydelse för avtalsförhållandet. En sådan tolkning skulle kunna innebära att det 254 åligger parterna att underrätta varandra också om andra omständigheter av relevans för motparten men som inte som omfattas av någon av att-satserna i kap. 2 § 9.s. 13
16.Bestämmelsen kap. 2 § 9 har förutom vissa mindre justeringar haft samma lydelse sedan AB 65. 8.4.4.2 Beställarens skyldighet att granska mottagna handlingar Avsaknaden av en undersökningsplikt i kap. 2 § 9 kan ge intrycket att bestämmelsen har begränsad praktisk relevans. För att förstå dess betydelse behöver den läsas tillsammans med kap. 2 § 10 st. 2.s. 14
17.Enligt kap. 2 § 10 st. 2 är part skyldig att utan dröjsmål granska mottagna handlingar. Bestämmelsen ger uttryck för en granskningsskyldighet medan kap. 2 § 9 föreskriver en underrättelseskyldighet. Den senare är villkorad av att visst förhållande faktiskt har upptäckts.s. 14
18.Att beställaren har en skyldighet att granska mottagna handlingar gäller sedan AB 54.s. 14
19.En central fråga för tillämpningen av de två bestämmelserna är om beställarens granskning av mottagna handlingar måste uppfylla en viss miniminivå av omsorgsfullhet och noggrannhet. Några särskilda krav på aktsamhet eller liknande föreskrivs inte i kap. 2 § 10 st. 2. I litteraturen finns den uppfattningen att granskningsplikten inte är förknippad med något aktsamhetskrav.s. 14
20.Mellan avtalsparter gäller ett generellt krav att de inte ska agera vårdslöst. Mot den bakgrunden åligger det beställaren att vid granskning av mottagna handlingarna i vart fall iaktta en sådan omsorgsfullhet och noggrannhet att denne inte har agerat vårdslöst i sin granskning. Vid en sådan vårdslöshetsbedömning kan fackmässighetsstandarder ges betydelse.s. 14
21.Av betydelse vid vårdslöshetsbedömningen skulle också kunna vara att parterna avtalat om ett i det närmaste strikt ansvar för lämnade uppgifters riktighet. Det skulle kunna argumenteras för att detta innebär att part bör kunna förlita sig på att lämnade uppgifter är korrekta och att tröskeln för vad som är en vårdslös granskning av mottagna handlingar är högre än vad som annars hade varit fallet.s. 14
22.255s. 14
23.Om beställaren har granskat mottagna handlingar på ett vårdslöst sätt kan detta leda till att denne inte upptäcker ett sådant förhållande som anges i kap. 2 § 9 men som hade upptäckts vid en granskning som varit erforderligt omsorgsfull och noggrann. Eftersom beställaren i ett sådant fall inte har upptäckt ett relevant förhållande uppkommer ingen informationsförpliktelse enligt kap. 2 § 9. Informationsförpliktelsen att underrätta är villkorad av att ett visst förhållande har upptäckts och någon sådan upptäckt har inte förekommit. Något avtalsbrott i förhållande till informationsförpliktelsen föreligger inte. Däremot är den vårdslösa granskningen i sig ett avtalsbrott.s. 15
24.Även om kap. 2 § 9 bör förstås i ljuset av kap. 2 § 10 st. 2 kan det naturligtvis vara så att en informationsförpliktelse enligt den förra bestämmelsen kan inträda även oaktat den senare bestämmelsen. Beställaren kan upptäcka sådana i kap. 2 § 9 angivna förhållanden utan att ha granskat mottagna handlingar. Det finns inget villkor om att förhållandena ska ha upptäckts på ett visst sätt. 8.4.4.3 Tidsfristen ”utan dröjsmål” I kap. 2 § 9 föreskrivs tidsfristen ”utan dröjsmål”. Tidsfristen räknas från det att beställaren upptäcker det aktuella förhållandet. Samma krav gäller enligt motsvarande villkor i de äldre editionerna av Allmänna bestämmelser. I Motiv AB 65 och Motiv AB 72 förklaras innebörden av ”utan dröjsmål” som att ”part så snart han överhuvudtaget erhåller möjlighet skall lämna honom åvilande underrättelse”. I AB 54 förekommer tidsangivelserna ”utan tidsutdräkt” och ”snarast möjligt”.s. 15
25.Hedberg anför i sin kommentar till AB 04 att uttrycket ”utan dröjsmål” innebär att åtgärd ska ”vidtas så snart det är praktiskt möjligt”.s. 15
26.Som anförts i avsnitt 8.4.3.3 stipuleras ”utan dröjsmål” i AB 04 innebära att något ska ske så fort som praktiskt möjligt. 8.4.4.4 Tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 Om beställaren inte utan dröjsmål lämnar underrättelse om ett sådant upptäckt förhållande som anges i kap. 2 § 9 föreligger ett avtalsbrott. Den sena informationsgivningen är ett sådant förhållande som omfattas av kap. 4 § 3 § p. 1, eftersom förhållandet beror på beställaren. Entreprenören kan alltså ha rätt till tidsförlängning enligt nämnda bestämmelse. 256s. 15
27.Tidsförlängning kan också utgå enligt kap. 4 § 3 p. 5. Det krävs då att den sena underrättelsen inte anses vara ett av entreprenören vållat förhållande och att entreprenören inte bort räkna med detta.s. 16
28.Beställarens sena underrättelse kan inte ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 2 eftersom det inte är en sådan avvikelse som kan ligga till grund för förekomsten av likställt ÄTA-arbete enligt kap. 2 § 4.s. 16
29.I kap. 2 § 9 föreskrivs skadestånd som påföljd vid utebliven underrättelse. Det framgår inte av ordalydelsen att påföljden är exklusiv. Inte heller standardavtalets systematik ger stöd för en sådan ordning. Regler om tidsförlängning och regler om tilläggsvederlag, skadestånd eller annan ersättning har olika funktioner och bör skiljas från varandra. Rättsföljden tidsförlängning bör mot den bakgrunden inte uteslutas vid utebliven underrättelse enligt kap. 2 § 9 enbart av det skälet att det i bestämmelsen anges att underlåten underrättelse är skadeståndsgrundande.s. 16