hinderbestämmelsen

1.Vilken betydelse det köprättsliga kontrollansvaret bör ha vid tolkning av AB 04 kap. 4 § 3 är en grundläggande fråga vid tolkning av bestämmelsen. Ställningstagandet kan ges betydelse för vilka villkor som uppställs för att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning enligt bestämmelsen och vad som är den närmare innebörden av villkoren.s. 18

2.Ordalydelsen i AB 04 kap. 4 § 3 ansluter till det köprättsliga kontrollansvaret. I en kommentarstext till bestämmelsen hänvisas också uttryckligen till kontrollansvaret. Det talar för att kontrollansvaret bör ges betydelse vid tolkning av bestämmelsen.s. 18

3.Samtidigt har AB 04 kap. 4 § 3 sitt ursprung i AB 65 kap. 4 § 3. De två bestämmelserna är inte identiska men liknar varandra. När avtalstexten i AB 65 författades gällde 1905 års köplag, i vilken det inte föreskrevs något kontrollansvar. Den historiska bakgrunden till AB 04 kap. 4 § 3 kan alltså inte förankras i en 220 köprättslig kontrollansvarsregel. Samuelsson har anfört att ordalydelsen i hinderbestämmelsens femte punkt visserligen erinrar om kontrollansvaret i 27 § 1 st. köplagen men betonat att reglerna skiljer sig åt genom att femte punkten föreskriver ”ett vållanderekvisit, medan köplagsbestämmelsen bygger på ett kontrollrekvisit och anses innebära ett strikt ansvar”.s. 18

4.Även om ordalydelsen i kap. 4 § 3 leder tankarna till kontrollansvaret i 27 § 1 st. köplagen, skiljer sig hinderbestämmelsen och kontrollansvarsregeln från varandra på flera sätt.s. 19

5.Kontrollansvarsregeln i 27 § 1 st. köplagen består av fyra kumulativa och abstrakta rekvisit, medan hinderbestämmelsen i fem punkter utpekar alternativa hinderorsaker som villkor för regelns tillämplighet. Hinderbestämmelsens struktur påminner om traditionella force majeure-klausuler. Kontrollansvarsregeln och hinderbestämmelsen skiljer sig också åt vad gäller rättsföljd. Hinderbestämmelsen aktualiserar tidsförlängning medan kontrollansvaret enbart möjliggör för säljaren att undkomma skadeståndsansvar. Resultatet av en tidsförlängning kan vara att entreprenören inte gjort sig skyldig till dröjsmål. En tillämpning av kontrollansvarsregeln påverkar däremot inte huruvida det föreligger ett dröjsmål och inte heller om köparen kan häva avtalet på grund av dröjsmål. Regeln tar enbart sikte på säljarens skadeståndsansvar.s. 19

6.Det ovan anförda betonas i norsk litteratur som en väsentlig skillnad mellan reglerna om tidsförlängning i NS 3430 (en föregångare till NS 8405) och kontrollansvaret i den norska köplagen.s. 19

7.Mot bakgrund av HD:s praxis om tolkning av bestämmelserna i AB 04, i vilken domstolen hänvisar till köplagens regler, samt att ordalydelsen i bestämmelsen anknyter till kontrollansvaret och att det finns en uttrycklig hänvisning till kontrollansvaret, stipuleras i avhandlingen att kap. 4 § 3 bör tolkas i ljuset av det köprättsliga kontrollansvaret. Den köprättsliga regelns genomslag måste dock prövas mot entreprenadavtalets karaktäristiska drag.s. 19

8.I avsnitt 7.3–7.6 tolkas hinderbestämmelsen i ljuset av kontrollansvarets fyra rekvisit. I avsnitten diskuteras huruvida ”hindras” ger uttryck för ett självständigt rekvisit och vad det i så fall innebär samt om det vid tillämpning av kap. 4 § 3 uppställs villkor motsvarande kontrollansvarets kontrollrekvisit, oförutsebarhetsrekvisit och aktivitetsrekvisit för att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning.s. 19

9.221s. 19

Förhållanden som orsakar att entreprenören hindras

1.Kontrollansvarets utformning vilar på det rättspolitiska ställningstagandet att säljaren ska svara för förhållanden som inte är utom dennes kontroll. Lagregeln 27 § 1 st. köplagen är abstrakt utformad. Hinderbestämmelsen är skriven på ett annat sätt, med utpekande av omständigheter som beror på beställaren eller något förhållande på dennes sida (p. 1), tre kategorier av mer konkreta typer av omständigheter (p. 2–4) och en kategori omständigheter av uppsamlingskaraktär (p. 5).s. 20

2.Hinderbestämmelsen innehåller inget villkor om att det förhållande som orsakar att entreprenören hindras ska vara utom entreprenörens kontroll. I bestämmelsens första mening står enbart att entreprenören ska ”hindras”. I p. 1–4 anges olika typer av omständigheter som, om de medför att entreprenörens arbeten hindras, kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. I femte punkten finns en regel av uppsamlingskaraktär, vilken är mer abstrakt utformad och leder tankarna till kontrollansvaret. Inte heller i femte punkten står det något om förhållanden utom entreprenörens kontroll. I stället stadgas att förhållandet som orsakar att entreprenören hindras inte ska vara vållat av entreprenören och inte heller något som entreprenören bort räkna med.s. 20

3.Det finns inget i ordalydelsen eller systematiken i kap. 4 § 3 som ger stöd för att det förhållande som orsakar att entreprenören hindras – eller arbetspåverkan i sig – ska vara utom entreprenörens kontroll. Det kan övervägas om ett sådant villkor ändå bör tolkas in i bestämmelsen som ett implicit villkor, i ljuset av det köprättsliga kontrollansvaret.s. 20

4.I hinderbestämmelsen anges flera kategorier av avvikelser som kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning. Det talar för att avtalsförfattarna medvetet valt att avpassa bestämmelsens tillämpningsområde på detta sätt, snarare än genom att föreskriva ett mer abstrakt krav om att förhållandena ska vara utom entreprenörens kontroll. De förhållanden som anges i p. 1–4 är sådana som typiskt sett är utom entreprenörens kontroll. Bestämmelsen har varit snarlikt utformad sedan AB 65, dvs. innan kontrollansvaret infördes i köplagen.s. 20

5.Det är entreprenören som planerar och leder arbetena. Beställaren kan genom entreprenadkontraktet ställa upp ramar för entreprenörens planering, exempelvis genom deltider. Inom dessa ramar är entreprenören dock fri att själv bestämma hur arbetena ska planeras och utföras. Arbetena påverkas i högre grad av yttre och oförutsedda förhållanden än säljarens prestation i ett köpavtal. Det ingår i entreprenörens åtagande att hantera sådana förhållanden. Detta kan rentav sägas 222 ligga i kärnan av entreprenörens förpliktelse att färdigställa entreprenaden. Ett sätt att uttrycka detta är att det – som utgångspunkt – ligger i entreprenörens åtagande enligt avtalet att hantera förhållanden som är utom dennes kontroll. Ett exempel på oförutsedda förhållanden som ska hanteras av entreprenören är väderförhållanden.s. 20

6.Mot bakgrund av ovan framstår ett kontrollrekvisit inte som tillräckligt nyanserat för att reglera entreprenörens rätt till tidsförlängning.s. 21

7.Sammanfattningsvis finns det – mot bakgrund av entreprenadavtalens karaktäristiska drag – inte tillräckliga skäl för att i ljuset av det köprättsliga kontrollansvaret tolka in ett villkor om att de förhållanden som orsakar att entreprenören hindras ska vara utom entreprenörens kontroll. Fortsättningsvis stipuleras att entreprenörens rätt till tidsförlängning enligt kap. 4 § 3 inte är villkorad av att något förhållande ska ha varit utom entreprenörens kontroll.s. 21

Entreprenören ska ”hindras”

Två alternativa tolkningar av ”hindras”

1.Som anförts i avsnitt 7.1 finns det två alternativa tolkningar av kap. 4 § 3, såvitt avser huruvida ordet ”hindras” ger uttryck för ett självständigt rekvisit eller inte. Vilket av tolkningsalternativen som ges företräde får direkt betydelse för vilka krav som ställs för att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning enligt bestämmelsen.s. 21

2.Skillnaden mellan tolkningsalternativen kan illustreras med följande två figurer.s. 21

3.223 Enligt båda tolkningsalternativen ska det föreligga ett orsakssamband mellan avvikelsen (som det första rekvisitet i båda figurerna tar sikte på) och tidseffekten (som det sista rekvisitet i båda figurerna tar sikte på).s. 21

4.Skillnaden mellan alternativen är att enligt det ena tolkningsalternativet (figur 5) krävs att ett moment i orsakskedjan är av visst slag, nämligen att arbetspåverkan består i att entreprenörens arbeten hindras. Något sådant villkor om viss typ av arbetspåverkan uppställs inte enligt tolkningsalternativet i figur 4. För att entreprenören ska kunna erhålla tidsförlängning är det enligt detta tolkningsalternativ tillräckligt att det föreligger en sådan avvikelse som omfattas av någon av de fem punkterna i paragrafen och att avvikelsen har orsakat att entreprenören inte kan färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden. Det senare är ett villkor om tidseffekt.s. 22

5.Ordet ”hindras” förekommer inte i kap. 4 § 2. Där används i stället ordet ”påverkar”. Om standardavtalsförfattaren inte avsett något specifikt med ordet ”hindras” hade samma lydelse som i kap. 4 § 2 kunnat användas också i första meningen i kap. 4 § 3. Det bör vid tolkningen ges betydelse att standardavtalsförfattaren i stället har valt att använda ett ord som leder tankarna till det köprättsliga kontrollansvaret och dess hinderrekvisit. 224s. 22

6.Ordalydelsen i kap. 4 § 3, tolkad i ljuset av det köprättsliga kontrollansvaret, och standardavtalets systematik (att olika ord används i kap. 4 §§ 2 och 3) talar för att ”hindras” ger uttryck för ett självständigt rekvisit. Villkoret tar enligt denna tolkning sikte på att typen av arbetspåverkan ska vara av visst slag. Hinderbestämmelsen tolkas i avhandlingen på detta sätt.s. 23

Systematisk tolkning

1.7.4.2.1 Inledning Givet att ordet ”hindras” ger uttryck för ett självständigt rekvisit, uppkommer fråga om den närmare innebörden av detta villkor.s. 23

2.Den allmänspråkliga betydelsen av ordet ”hindras” kan antas vara att arbetena försvåras eller omöjliggörs. Svensson har om begreppet ”hinder” i artikel 79 i CISG anfört att det utifrån en språklig tolkning kan ”hävdas att prestationen måste ha blivit omöjlig och att alltså endast force majeure i genuin mening omfattas, men inte hardship” samtidigt som det i vardagligt tal förekommer ”att vi talar om ett hinder även när något enbart blivit extraordinärt betungande”. 7.4.2.2 Relationen mellan de två spåren för tidsförlängning Vid tolkning av ”hindras” i kap. 4 § 3 finns det skäl att beakta systematiken i AB 04.s. 23

3.Det finns två spår för tidsförlängning i AB 04. Enligt det ena spåret kan entreprenören erhålla tidsförlängning för ÄTA-arbeten eller mängdförändringar. Enligt det andra spåret kan entreprenören erhålla tidsförlängning om vissa omständigheter hindrar denne från att färdigställa kontraktsarbetena inom kontraktstiden.s. 23

4.Vissa avvikelser kan aktualisera en tillämpning av såväl kap. 4 §§ 2 som 3. Så är exempelvis fallet när beställaren lämnar en oriktig uppgift. Det är en avvikelse som kan ligga till grund för likställt ÄTA-arbete enligt kap. 2 § 4 och i förlängningen tidsförlängning enligt kap. 4 § 2. En oriktig uppgift som lämnats av beställaren är också ett förhållande som beror på beställaren enligt kap. 4 § 3 p. 1.s. 23

5.Det är mer oklart hur villkoren om arbetspåverkan och tidseffekt i kap. 4 §§ 2 och 3 förhåller sig till varandra. Antingen är villkoren sådana att en och samma störning inte samtidigt kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt båda spåren. Eller så är villkoren sådana att vissa störningar kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt båda spåren för tidsförlängning.s. 23

6.225s. 23

7.I avhandlingen antas att villkoren om tidseffekt i kap. 4 §§ 2 och 3 i allt väsentligt är desamma. En avgörande fråga för hur de två spåren för tidsförlängning relaterar till varandra är hur villkoren om arbetspåverkan (”arbete” respektive ”hindras”) förhåller sig till varandra. Det är denna fråga som behandlas nedan, med fokus på innebörden av villkoret ”hindras”. 7.4.2.3 ”Arbete” som villkor om arbetspåverkan För att en störningar ska kunna ligga till grund för ett likställt ÄTA-arbete krävs enligt AB 04 kap. 2 § 4 att avvikelsen föranleder arbete. ”Arbete” enligt kap. 2 § 4 är ett villkor om viss typ av arbetspåverkan. För att en störning ska kunna ge entreprenören rätt till tidsförlängning enligt kap. 2 § 4 och kap. 4 § 2 krävs alltså att arbetspåverkan är av visst slag.s. 24

8.Arbete definieras i begreppsbestämningarna i AB 04. Till arbete kan hänföras de flesta åtgärder som entreprenören vidtar i syfte att färdigställa entreprenaden.s. 24

9.Även om arbete har en vid definition i AB 04 innefattas inte alla tänkbara typer av arbetspåverkan. Det är exempelvis inte givet att stillestånd omfattas av arbetsbegreppet. Med ett synsätt är stillestånd en typ av arbetspåverkan som inte är arbete, enligt definitionen i AB 04. Med ett annat synsätt är ett oplanerat stillestånd en ändring av ett arbete och något som kan hänföras till begreppet arbete i AB 04.s. 24

10.Ett skäl för att tolka ”arbete” i kap. 2 § 4 så att det exkluderar stillestånd hänger samman med entreprenörens rätt till ersättning. Likställda ÄTA-arbeten kan ge entreprenören rätt till ersättning enligt självkostnadsprincipen. Entreprenören har då rätt till ett avtalat procentuellt påslag på faktiska kostnader, vilket innefattar vinst. Enligt hinderbestämmelsen har entreprenören i stället enbart rätt till ersättning om avvikelsen är ett förhållande som beror på beställaren eller något förhållande på dennes sida. Sådan ersättning betraktas vanligen som ett skadestånd som enbart avser entreprenörens faktiska kostnader. Denna ordning kan motiveras med att hinderbestämmelsen tar sikte på de fall då entreprenören inte kan utföra något arbete alls. Denne har då rätt till täckning för sina kostnader men däremot inte till ersättning som innefattar vinst. Det kan framstå som en balanserad reglering att entreprenören har rätt till påslag för vinst på kostnader som avser ändrat och tillkommande arbete men däremot inte för kostnader som beror på stillestånd. 7.4.2.4 ”Hindras” tolkat i motsats till ”arbete” Även kap. 4 § 3 innehåller ett krav på arbetspåverkan. I bestämmelsen står att entreprenörens arbeten ska ”hindras”. 226s. 24

11.Villkoret ”hindras” kan tolkas motsatsvis i förhållande till ”arbete” i kap. 2 § 4. Om ”arbete” och ”hindras” tolkas motsatsvis uppställer de två spåren för tidsförlängning villkor om arbetspåverkan som sorterar störningar till antingen det ena spåren eller det andra. ”Hindras” skulle då omfatta stillestånd men däremot inte ändrat eller tillkommande arbete, medan ”arbete” skulle omfatta ändrat och tillkommande arbete men inte stillestånd.s. 25

12.En tolkning enligt vilken ”hindras” i kap. 4 § 3 omfattar stillestånd men inte tillkommande arbete vore i linje med vissa avgöranden från underrätterna.s. 25