Ramberg och Herre, 2019, s. 147 och Håstad, 2009, s. 44. Jfr NJA 2012 s. 597 p. 7 där HD, med hänvisning till avgöranden under perioden 1914–1945, anförde att det ”i ett antal avgöranden funnit att en köpare inte har rätt till förseningsvite i den utsträckning eller till den del som förseningen beror på köparen”.
Hänvisas från p. 4 (s. 10)
1.7.2.2.1 Dröjsmål som beror på köparen eller något förhållande på dennes sida Med säljarens dröjsmål avses enligt köplagen att varan inte avlämnas alls eller att den avlämnas för sent. För att köparen ska kunna göra gällande påföljder vid säljarens dröjsmål krävs enligt 22 § köplagen att dröjsmålet inte beror på köparen eller något förhållande på köparens sida.s. 9
2.Enligt propositionen är förekomsten av ett dröjsmål villkorat av ”att det försenade eller uteblivna avlämnandet inte beror på köparen eller något förhållande på dennes sida”. Det är enligt Håstad ”felaktigt” att på detta sätt inkludera ansvarsfrågan i dröjsmålsdefinitionen. Den allmänna uppfattningen i doktrinen är också att existensen av ett dröjsmål inte är villkorat på detta sätt, utan att ett dröjsmåls. 9
3.211 föreligger när varan inte avlämnas alls eller den avlämnas för sent. Detta synsätt anläggs också i avhandlingen.s. 9
4.Att dröjsmålet inte ska bero på köparen eller något förhållande på köparens sida är alltså inte ett villkor för existensen av ett dröjsmål utan ett villkor för att köparen ska kunna göra gällande en påföljd på grund av dröjsmålet. För att köparen ska ha rätt till skadestånd (eller annan påföljd enligt 22 § köplagen) ska dröjsmålet alltså inte bero på köparen eller något förhållande på dennes sida.s. 10
5.HD har anfört att ”[m]ed ’beror på’ avses enligt gängse juridiskt språkbruk ett faktiskt orsakssamband utan något krav på klandervärt handlande.” Mot den bakgrunden kan säljarens ansvar för dröjsmål bortfalla om dröjsmålet har orsakats av köparen eller något annat förhållande på dennes sida. Något krav på vållande på köparens sida uppställs inte.s. 10
6.Avtalsbrott på köparens sida kan föreligga om denne inte har betalat eller medverkat till köpet på ett erforderligt sätt. Köparen ska medverka till köpet så att det kan fullgöras av säljaren. Köparen ska hämta eller ta emot varan. Vid tillverkningsköp kan bristande medverkan på köparens sida också bestå i att denne exempelvis inte har tillhandahållit ritningar på det sätt som parterna avtalat om.s. 10
7.Det är svårare att bedöma vad som i övrigt ska anses vara ett annat förhållande på köparens sida. I propositionen anförs att ett förhållande på köparens sida kan vara ”en omständighet som visserligen inte direkt beror på köparens förfarande men som ändå bör hänföras till hans risksfär”. Som exempel nämns bl.a. ”att varans avlämnande försenas på grund av att köparen till följd av en olyckshändelse eller annat hinder som drabbat honom inte kan ta emot varan i rätt tid” eller ”att köparen inte får erforderligt importtillstånd”.s. 10
8.I propositionen saknas närmare klargöranden om hur säljarens ”risksfär” enligt 22 § köplagen ska avgränsas. Enligt Svensson är ”den bakomliggande tanken […] att om dröjsmålet kan hänföras till en omständighet som i någon mening ligger närmare köparen än säljaren så är det fråga om ett förhållande på köparens sida”. 212 7.2.2.2 Säljarens kontrollansvar Om dröjsmålet inte beror på köparen eller något förhållande på köparens sida kan köparen kräva skadestånd enligt 27 § köplagen. Av paragrafen framgår att säljaren undkommer skadeståndsansvar om denne visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför säljarens kontroll som säljaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder säljaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Skadeståndsansvaret är ett kontrollansvar.s. 10
9.Kontrollansvarsregeln i 27 § 1 st. köplagen aktualiseras alltså enbart om dröjsmålet inte beror på köparen eller något förhållande på köparens sida. Om dröjsmålet beror på köparen eller något förhållande på köparens sida kan säljaren enligt 22 § köplagen inte göra gällande någon påföljd. I en sådan situation aktualiseras aldrig kontrollansvarsregeln.s. 11
10.Kontrollansvaret är strängare än ett vårdslöshetsansvar. Säljaren kan vara skadeståndsskyldig enligt 27 § 1 st. köplagen även om denne inte varit vårdslös. Det innebär dock inte att säljaren blir skadeståndsansvarig för alla köparens förluster. Kontrollansvaret gäller nämligen enbart s.k. direkta förluster. För att säljaren också ska ha ett skadeståndsansvar för köparens indirekta förluster enligt 67 § 2 st. köplagen krävs att säljaren har agerat försumligt. För indirekta förluster gäller alltså ett vårdslöshetsansvar.s. 11
11.I standardavtal är det vanligt att säljarens (eller annan naturagäldenärs) ansvar för dröjsmål är reglerat på ett annat sätt än i köplagen. Enligt köplagen föreligger ett dröjsmål även om dröjsmålet beror på en omständighet som säljaren inte kunnat råda över, exempelvis en naturkatastrof. Det innebär att köparen kan häva avtalet vid dröjsmål som orsakats av sådana omständigheter, även om denne saknar rätt till skadestånd på grund av dröjsmålet. I standardavtal är det i stället ofta så att den avtalade tidsfristen för leverans senareläggs när leveransen försenas på grund av omständigheter som säljaren inte kunnat råda över. Därigenom uppstår inget dröjsmål och köparen saknar rätt att häva avtalet. Sådan är också regleringen i AB 04.s. 11
12.Någon regel om tidsförlängning finns inte i köplagen. Konsekvenserna av att ett dröjsmål beror på köparen eller något förhållande på dennes sida, enligt 22 § köplagen, är dock i stort desamma som vid tidsförlängning. I båda fallen saknar köparen (eller beställaren) möjlighet att göra gällande påföljder för det försenades. 11
13.213 avlämnandet. En skillnad är att en tillämpning av 22 § köplagen inte förändrar avtalsvillkoret om när leverans ska ske, vilket är fallet vid tidsförlängning. 7.2.2.3 Sammanfattande reflektioner Den köprättsliga systematiken såvitt avser säljarens skadeståndsansvar för dröjsmål kan i nu relevanta delar sammanfattas enligt följande.s. 11
14.Om ett dröjsmål beror på köparen eller något förhållande på köparens sida saknar köparen enligt 22 § köplagen rätt att göra gällande påföljder, exempelvis skadestånd. I en sådan situation blir kontrollansvarsregeln i 27 § 1 st. köplagen aldrig relevant. Om dröjsmålet däremot inte beror på köparen eller något förhållande på köparens sida, har säljaren ett skadeståndsansvar enligt 27 § 1 st. Det innebär att säljaren har ett skadeståndsansvar för dröjsmålet – såvida inte dröjsmålet beror på ett hinder utanför säljarens kontroll som säljaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder säljaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Frågan om ett dröjsmål beror på köparen eller något förhållande på köparens sida är alltså en annan prövning än frågan om dröjsmålet beror på ett hinder utanför säljarens kontroll som säljaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder säljaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit.s. 12
15.Det ovan anförda förhindrar inte att det kan övervägas hur köparens ”risksfär” enligt 22 § köplagen förhåller sig till köparens ”kontrollsfär” enligt kontrollansvaret.s. 12
16.Som framgår i avsnitt 6.4 innehåller AB 04 kap. 4 § 3 hänvisningar till ”omständighet som beror på beställaren eller något förhållande på hans sida” (p. 1), omständigheter av force majeure-karaktär (p. 2–4) och ”annat av entreprenören ej vållat förhållande, som entreprenören inte bort räkna med och vars menliga inverkan han inte rimligen kunnat undanröja” (p. 5). Därigenom innefattar bestämmelsen sådana förhållanden som i köplagen regleras i dels 22 § köplagen, dels kontrollansvarsregeln i 27 § köplagen. Som kommer att framgå nedan, kan detta ha betydelse vid tolkning av hinderbestämmelsen. 214s. 12