4 · Störningar

Inledning

1.När entreprenadavtal ingås genom ett upphandlingsförfarande tar beställaren fram ett förfrågningsunderlag som typiskt sett innehåller en beskrivning av det arbetsresultat som ska åstadkommas och en redogörelse av förutsättningarna för arbetenas utförande. Uppgifterna i förfrågningsunderlaget ligger till grund för anbudsgivarnas antaganden om entreprenadens utförande och deras anbud.s. 4

2.Om ett förhållande avviker från vad entreprenören antagit i anbudsskedet kan det få till följd att arbetena inte kan utföras på planerat sätt. Om detta i sin tur orsakar tillkommande kostnader, en försening eller bådadera, föreligger en störning.s. 4

3.En störning består av tre moment: (1) avvikelse, (2) arbetspåverkan och (3) effekt. Hur de tre momenten relaterar till varandra kan illustreras enligt följande.s. 4

4.145 Följande exempel illustrerar förhållandet mellan avvikelse, arbetspåverkan och effekt.s. 4

5.Entreprenören E har upphandlats av beställaren B för att uppföra en förrådsbyggnads. 5

6.till ett fast pris.s. 5

7.Halvvägs in i entreprenaden blåser det oväntat upp till storm och arbetena måstes. 5

8.avbrytas i två dagar. När E återvänder till arbetsområdet visar det sig att flera träd hars. 5

9.blåst omkull. Dessa måste avlägsnas från området för att arbetena ska kunnas. 5

10.återupptas. Det tar E tre dagar att forsla bort de nedblåsta träden.s. 5

11.Som en följd av stormen och bortforslingen av träden färdigställs arbetsresultatet fems. 5

12.dagar senare än avtalat. För E tillkommer kostnader för hanteringen av träden ochs. 5

13.förlängd etablering på arbetsområdet, som denne inte räknat med. I exemplet ovan är stormen en avvikelse, eftersom E inte hade förutsatt den vid avgivandet av sitt anbud. Arbetspåverkan består i dels att E:s arbeten behövde avbrytas i två dagar, dels att det tillkom arbetsmoment med att borttransportera nedblåsta träd. Effekten är E:s tillkommande kostnader och förseningen av arbetenas färdigställande. Tillsammans är avvikelsen, arbetspåverkan och effekten en störning.s. 5

14.Av redogörelsen ovan går inte att dra några rättsliga slutsatser. Det går inte att fastställa om entreprenören har rätt till tidsförlängning (eller någon annan rättsföljd) enbart genom konstaterandet att det har förekommit en störning. Huruvida entreprenören har rätt till tidsförlängning beror på villkoren i parternas avtal eller – om avtalsvillkoren inte ger något besked – utfyllande normer.s. 5

15.Störningar kan betraktas som en entreprenadrättslig variant av ändrade förhållanden. Vad som skrivits om ändrade förhållanden i den svenska kontraktsrättsliga doktrinen är därför en naturlig bakgrund och ingång till en diskussion om eventuella juridiska konsekvenser av störningar.s. 5

Allmänt om ändrade förhållanden

Inledning

1.Den gängse uppfattningen av vad som kännetecknar ändrade förhållanden är att förhållanden av betydelse för avtalsförhållandet visar sig vara andra än vad parterna förväntade sig vid avtalets ingående.s. 5

2.Termen ”ändrade förhållanden” indikerar att det ska ske en förändring efter att parterna har ingått avtalet. Ändrade förhållanden kan dock också avse förhållanden som inte har förändrats efter avtalets ingående men som efter avtalets ingående visar sig avvika från vad en av parterna – eller båda – antog vid avtalsslutet. Till ändrade 146 förhållanden kan också hänföras att en antagen förändring uteblir. En förekommande uppfattning är att ändrade förhållanden ska avse ändringar av förväntade förhållanden ”som härrör från oväntade eller extraordinära händelser, som naturkatastrofer, eldsvådor, krig, ny lagstiftning, statliga ingripanden, arbetskonflikter, stark inflation och dylikt”.s. 5

3.Ändrade förhållanden är inte detsamma som force majeure, med vilket kan ”avses alla händelser, oavsett deras karaktär, som utgör befrielsegrund (utan att vara motpartens kontraktsbrott)”. Enligt Rodhe är den gängse uppfattningen (på 1950talet) att force majeure är ”en utifrån kommande, omfattande och sällan inträffande tilldragelse, som medför ett oöverstigligt hinder för gäldenären att prestera”. Force majeure kan betraktas som en underkategori till ändrade förhållanden.s. 6

4.Ett synsätt är att ”de flesta kontraktsbrott betraktas som en ändring av de förhållanden från vilka parterna utgått vid avtalsslutet”. Respektive part kan antas förutsätta att motparten kommer att uppfylla sina avtalade förpliktelser. Motpartens underlåtenhet att göra så (varigenom denne gör sig skyldig till avtalsbrott) är således ett ändrat förhållande utifrån vad parten förutsatte vid avtalsslutet.s. 6

5.Störningar kan betraktas som en typ av ändrade förhållanden, som villkoras av att det sker en påverkan på entreprenörens arbeten som innebär att arbetena inte kan utföras på det sätt som entreprenören planerat för samt att denna påverkan får konsekvenser av ett visst slag . Anta att en väpnad konflikt i ett annat land orsakar brist på ett material som behövs i entreprenaden och att priset för materialet därför ökar kraftigt. Leveranser av materialet sker i planerad tid men entreprenörens kostnader för materialet överstiger kraftigt vad denne räknat med. En sådan händelseutveckling skulle kunna klassificeras som ett ändrat förhållande men inte som en störning. En störning skulle däremot föreligga om en konsekvens av den väpnade konflikten vore att materialet överhuvudtaget inte kunde levereras och att entreprenören med anledning därav inte kunde utföra planerade arbeten. Skillnaden mellan de två exemplen är att det inte föreligger någon arbetspåverkan i det förra fallet (endast en prispåverkan) medan en arbetspåverkan föreligger i det senare fallet.s. 6

6.Det finns flera skäl till att undersökningen fokuserar på störningar snarare än ändrade förhållanden.s. 6

7.147s. 6

8.Förekomsten av en störning är villkorad av existensen av en arbetspåverkan. Därigenom har förekomsten av störningar direkt betydelse för utförandet av entreprenaden. En undersökning om ändrade förhållanden hade också innefattat vissa förhållanden som inte har sådan påverkan. Förekomsten av störningar har också ett samband med förhållanden som är typiska för entreprenadavtalen och som påverkar arbetenas utförande. Störningar är på detta sätt nära förknippat med genomförandet av entreprenader och aktualiserar svåra rättsliga frågor.s. 7

9.Genom att utveckla och precisera vad som avses med störningar kan en modell för rättslig analys skapas, som kan användas för att klarlägga vilka störningar som kan ligga till grund för tidsförlängning. Denna modell består i uppdelningen av störningar i de tre delarna avvikelse, arbetspåverkan och effekt samt konstruktionen av typfall av avvikelser.s. 7

10.Att avhandlingen fokuserar på störningar snarare än ändrade förhållanden gör också att undersökningen anknyter till föreställningar och etablerat språkbruk i entreprenadbranschen.s. 7

11.Vinsterna med att använda sig av den etablerade begreppsbildningen om ändrade förhållanden hade varit få. Ändrade förhållanden är ett problemkomplex med vaga konturer som förklaras på olika sätt i litteraturen. Vad som möjligen hade uppnåtts genom att utgå från ändrade förhållanden är att knyta entreprenadrätten närmare den övriga kontraktsrätten.s. 7

12.Sammanfattningsvis har bedömts att det finns övervägande skäl för att utveckla och precisera vad som avses med störningar snarare än att låta analysen ta sin utgångspunkt i ändrade förhållanden.s. 7

Huvudregeln

1.Eftersom störningar är en entreprenadrättslig typ av ändrade förhållanden kan störningar och deras rättsliga relevans förklaras mot bakgrund av vad som gäller för ändrade förhållanden. Den grundläggande frågeställningen är densamma för ändrade förhållanden och störningar, nämligen när det finns grund att göra undantag från den kontraktsrättsliga huvudregeln att respektive part står risken för sina egna förutsättningar.s. 7

2.Huvudregeln kommer till uttryck i NJA 1981 s. 269 och NJA 1985 s. 178. Den innebär att respektive avtalspart själv får bära de negativa konsekvenser som drabbar parten på grund av att händelseutvecklingen efter avtalets ingående avviker från vad denne antagit.s. 7

3.Från huvudregeln finns flera undantag. Juridiska undersökningar om ändrade förhållanden syftar vanligen till att reda ut i vilka fall undantag bör medges från huvudregeln. 148s. 7

4.Problematiken med ändrade förhållanden och störningar är densamma, nämligen att avtalsförhållandet inte utvecklas på det sätt som i vart fall en av parterna antog vid avtalets ingående är densamma. En gemensam rättsfråga är om part med framgång kan göra gällande ett sådant förhållande för att befrias från sina avtalade förpliktelser eller undslippa avtalsbrottspåföljder.s. 8

Undantag från huvudregeln

1.4.2.3.1 Inledning Som redan anförts är huvudregeln i svensk rätt att respektive part får bära de negativa konsekvenserna av en (för parten) oförmånlig händelseutveckling. Om ändrade förhållanden medför att det krävs större insatser från naturagäldenären för att prestera enligt avtalet, föreligger alltjämt (enligt huvudregeln) en skyldighet för denne att prestera i avtalad tid. De ändrade förhållandena kan inte med framgång göras gällande av gäldenären som grund för befrielse från förpliktelsen. Överskrids den avtalade tiden för prestationen föreligger ett dröjsmål. Motparten kan då göra gällande avtalsbrottspåföljder.s. 8

2.Från huvudregeln finns flera undantag. Vissa undantag gäller kontraktsrätten i dess helhet. Andra följer av speciella avtalsrättsliga normer och är därmed enbart direkt tillämpliga på de avtal som kan hänföras till den avtalstyp som de speciella avtalsrättsliga normerna hör till.s. 8

3.I avsnitt 4.2.3.2–4.2.3.5 redogörs för de för avhandlingens vidkommande viktigaste undantagsreglerna i den dispositiva rätten. I avsnitt 4.2.3.6 behandlas avtalsvillkor om force majeure, som också är regler som tillhandahåller undantag från huvudregeln. 4.2.3.2 Den avtalsrättsliga generalklausulen Ett för förmögenhetsrätten allmänt tillämpligt undantag från den kontraktsrättsliga huvudregeln tillhandahålls genom 36 § avtalslagen. Ändrade förhållanden kan ligga till grund för en tillämpning av generalklausulen och jämkning av avtalsvillkor. Resultatet av en sådan jämkning skulle kunna vara att det avtalsvillkor som angers. 8

4.149 vid vilken tidpunkt naturagäldenären senast ska uppfylla en förpliktelse ändras genom att tidpunkten senareläggs.s. 8

5.Det påstås ibland att betydelsen av 36 § avtalslagen har ökat i svensk förmögenhetsrätt. För detta talar exempelvis att HD i NJA 2017 s. 113 valde att pröva en ansvarsbegränsning i ett konsumentförhållande utifrån 36 § avtalslagen snarare än en rättsprincip om att part inte kan friskriva sig från grov vårdslöshet.s. 9

6.En uppfattning är att utrymmet för att jämka avtalsvillkor i långvariga avtal, så som entreprenadavtal, är mindre än i andra avtal. Ett skäl för detta vore att parterna i långvariga avtal är medvetna om att förhållanden av betydelse kan komma att ändras under avtalstiden. De har därför möjlighet att på olika sätt hantera sannolikheten för sådana förändringar, exempelvis genom avtalsvillkor eller riskpåslag.s. 9

7.Vid övervägande om ett avtalsvillkor ska jämkas med stöd av 36 § avtalslagen ska särskilt beaktas om den ena parten intar en underlägsen ställning. Det omöjliggör dock inte en tillämpning mellan två jämnstarka parter.s. 9

8.Den förhärskande uppfattningen är att utrymmet för att jämka entreprenadavtal är begränsat. Generalklausulen är dock tillämplig också på entreprenadavtal och det kan inte uteslutas att ett avtalsvillkor i ett entreprenadavtal skulle kunna bedömas som oskäligt och jämkas. Det gäller även bestämmelserna i AB 04.s. 9

9.Förhållanden som skulle kunna tala för jämkning av ett avtalsvillkor i ett entreprenadavtal mellan jämnstarka avtalsparter är om villkoret inte är förenligt med gott affärsskick eller annan sedvana i entreprenadbranschen. Med tanke på de krav på lojal samverkan som ställs för ett effektivt genomförande av en entreprenad skulle också parts illojala beteende kunna vara en särskilt relevant faktor vid överväganden om jämkning av avtalsvillkor i entreprenadavtal. 150 4.2.3.3 Förutsättningsläran Ett annat undantag från huvudregeln om att part står risken för sina egna förutsättningar följer av förutsättningsläran.s. 9

10.Det råder i doktrinen oenighet om vilka rättsföljder som kan aktualiseras vid en tillämpning av förutsättningsläran. En uppfattning är att den enda tillgängliga rättsföljden är avtals ogiltighet. En annan uppfattning är att domstolarna bör kunna vara mer flexibla än så vid en tillämpning av förutsättningsläran.s. 10

11.Också förutsättningslärans rättsliga relevans i allmänhet är omdiskuterad. Regelns ställning var starkare under första hälften av 1900-talet. Därefter har HD visserligen i vissa fall tillämpat förutsättningsläran men också uttalat att den bör tillämpas restriktivt.s. 10

12.Lehrberg har framhållit betydelsen av förutsättningsläran, särskilt i det praktiska rättslivet. Enligt Hellner har förutsättningsläran som huvudregel inte tillämpats vid ändrade förhållanden. Han utesluter dock inte att det i långvariga avtal kan uppstå situationer när förutsättningsläran kan ge stöd för att ett avtal ska upphöra pås. 10

13.151 grund av ändrade förhållanden. Votinius har anfört att rättsutvecklingen att förutsättningsläran mot bakgrund av konsumentlagstiftning och införandet av 36 § avtalslagen är ett systemfrämmande element i avtalsrätten och att den bör ”ingå som en självständig del i 1976 års generalklausul i 36 § avtalslagen”.s. 10

14.I NJA 1970 s. 72 tillämpade HD förutsättningsläran på ett entreprenadavtal. Entreprenören hade åtagit sig att gräva en brunn. Under arbetenas gång framkom att markförhållandena var andra än vad entreprenören ostridigt hade rätt att förutsätta. Förhållandena var inte sådana att det var omöjligt för entreprenören att utföra arbetena. Däremot medförde förhållandena väsentligt ökade problem. HD ansåg att avtalade regler om tidsförlängning och tilläggsvederlag inte var uttömmande, utan att också rättsföljder enligt allmänna rättsgrundsatser kunde aktualiseras. Domstolen ansåg att entreprenören hade rätt att häva avtalet i fråga om brunnsgrävningen och erhålla skadestånd från beställaren. 4.2.3.4 Förhållandet mellan generalklausulen och förutsättningsläran Det kan övervägas hur 36 § avtalslagen och förutsättningsläran relaterar till varandra.s. 11

15.I NJA 1985 s. 178 anförde HD att det ligger ”närmast till hands att först pröva om ogiltighet föreligger enligt förutsättningsläran” när part gör ”gällande att avtalet som sådant är ogiltigt på grund av felaktiga förutsättningar vid avtalets ingående”.s. 11

16.Några år senare resonerade HD i NJA 1989 s. 614 om vilka rättsverkningar som kan bli aktuella vid en tillämpning av förutsättningsläran, särskilt mot bakgrund av 36 § avtalslagen. Domstolen fann att det var ändamålsenligt och bäst överensstämde med lagstiftarens intentioner om 36 § avtalslagen är den regel som ger domstolen frihet att välja den lösning som ter sig mest praktisk, medan de rättsverkningar som kan aktualiseras av förutsättningsläran är mer begränsade. Domstolen uttalade sig dock inte om vilken av de två reglerna som bör tillämpas i första hand vid felaktiga förutsättningar.s. 11

17.Som anförts ovan uttalade HD i NJA 1996 s. 410 att ”ogiltighet av ett avtal enligt reglerna i en allmän förutsättningslära kommer i fråga först om för en bedömning relevanta villkor, uttryckliga eller tolkningsvis fastställda, särskilda regler beträffande avtalstypen eller i övrigt tillämpliga lagbestämmelser saknas”. Domstolen ansåg att förutsättningsläran främst bör ses som ett komplement till avtalstolkning och ogiltighetsgrunderna i avtalslagen.s. 11

18.Att det finns olika uppfattning om förutsättningslärans betydelse i svensk förmögenhetsrätt har framgått ovan. När det gäller förhållandet mellan 36 § avtalslagen och förutsättningsläran är en uppfattning att generalklausulen bör tillämpas i första hand och att förutsättningsläran endast aktualiseras i 152 undantagsfall. Ett annat synsätt är att förutsättningsläran inte helt kan inordnas under 36 § avtalslagen eftersom det skulle ”förutsätta att begreppet ’oskäligt avtalsvillkor’ ges en vidsträckt tolkning som omfattar även sådana fall där det med hänsyn till en felaktig förutsättning framstår som oskäligt att ett avtal är bindande, oavsett om oskäligheten låter sig hänföras till något specifikt avtalsvillkor eller ej” och så har inte begreppet ”oskäligt avtalsvillkor” tolkats. 4.2.3.5 Det köprättsliga kontrollansvaret Kontrollansvarsregeln i 27 § 1 st. köplagen är en undantagsregel från huvudregeln om att part får bära de negativa konsekvenserna av ändrade förhållanden. Genom regeln kan säljaren undkomma skadeståndsansvar för dröjsmål.s. 11

19.Om säljaren är i dröjsmål med leverans av varan och detta inte beror på köparen eller något förhållande på köparens sida kan köparen göra gällande påföljder, exempelvis kräva skadestånd. Säljaren har ett skadeståndsansvar för dröjsmål oaktat vårdslöshet, såvitt avser direkta förluster. Däremot undkommer säljaren skadeståndsansvar för dröjsmål om säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför säljarens kontroll som säljaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder säljaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Denna undantagsregel kan aktualiseras vid ändrade förhållanden i köp. Vid förekomsten av störningar i entreprenadavtal kan övervägas om kontrollansvaret är analogt tillämplig.s. 12

20.Det är omdiskuterat huruvida kontrollansvaret bör betraktas som en allmän kontraktsrättslig princip och i vilken utsträckning den bör tillämpas analogt. För entreprenadavtalets del kan konstateras att HD har betonat betydelsen av köplagens regler vid tolkning och utfyllning av entreprenadavtal.s. 12

21.I kapitel 7 tolkas den s.k. hinderbestämmelsen i AB 04 kap. 4 § 3 (genom vilken entreprenören kan erhålla tidsförlängning) i ljuset av den köprättsliga kontrollansvarsregeln. 4.2.3.6 Avtalsvillkor om force majeure Det är möjligt för parterna att avtala om ytterligare undantag från den kontraktsrättsliga huvudregeln. Klausuler om force majeure är ett exempel på en vanligt förekommande typ av avtalsvillkor som tar sikte på ändrade förhållanden.s. 12

22.153s. 12

23.Force majeure är en samlingsbeteckning för vissa typer av utifrån kommande händelser. Klausuler om force majeure kan medföra att part befrias från ansvar om dennes avtalsbrott beror på en händelse av visst slag. Vilka händelser som i det enskilda fallet är ansvarsbefriande måste bedömas med utgångspunkt i det individuella avtalet.Det är inte ovanligt att de händelser som anges i force majeureklausuler är av ”mindre ingripande karaktär” än sådana som omfattas av force majeure-begreppet.s. 13

24.Som exempel på händelser som är vanligt förekommande i force majeureklausuler i allmänhet kan nämnas krig och naturkatastrofer. Det har anförts att det entreprenadrättsliga force majeure-begreppet är mer vidsträckt och vardagsbetonat än inom kontraktsrätten i övrigt.s. 13

25.I ett avtalsvillkor om force majeure bör parterna klargöra: (1) vilka händelser som omfattas av villkoret, (2) vilka krav som ställs på naturagäldenärens möjlighet att förutse händelsernas realiserande, (3) vilken påverkan på naturagäldenärens prestation som krävs och (4) vilken rättsföljd som en tillämpning av villkoret aktualiserar.s. 13

26.Behovet av att klargöra vilken rättsföljd som en klausul aktualiserar beror på att rättsföljderna kan variera mellan olika klausuler. Tänkbara rättsföljder är att gäldenärens förpliktelse bortfaller, att gäldenärens avtalsbrott inte kan ligga till grund för skadestånd eller avtalsbrottspåföljder i allmänhet, att gäldenären har rätt att häva avtalet eller att gäldenären har rätt till en senareläggning av tidsfristen för prestationens fullgörande.s. 13

27.Som exempel på andra villkor som tar sikte på ändrade förhållanden kan nämnas omförhandlingsklausuler och prisjusteringsklausuler. Ytterligare ett exempel är s.k. hardship-klausuler. De aktualiseras av särskilda händelser som innebär att den ena partens prestation blir betungande. Verkan av händelserna är att avtalen ska omförhandlas eller ändras för att ”återställa den ursprungliga balansen” mellan parterna.s. 13

28.I entreprenadavtal är avtalsvillkor om tidsförlängning exempel på bestämmelser som föreskriver undantag från den kontraktsrättsliga huvudregeln. 154s. 13

Sammanfattning – ändrade förhållanden och störningar

1.Störningar är en typ av ändrade förhållanden. Det gemensamma problemet vid ändrade förhållanden och störningar är att avtalsförhållandet inte utvecklas på det sätt som i vart fall en av parterna antog vid avtalets ingående.s. 14

2.Enligt den kontraktsrättsliga huvudregeln svarar respektive part för sina egna förutsättningar och får bära de negativa konsekvenserna av att förhållandena avviker från vad parten antog vid avtalets ingående. Den grundläggande rättsfrågan vid ändrade förhållanden och störningar är om det finns grund att göra undantag från nämnda huvudregel.s. 14

3.Vissa undantag från huvudregeln tillhandahålls genom den dispositiva rätten, exempelvis 36 § avtalslagen. Parterna kan också avtala om undantag. Force majeure-klausuler är en typ av avtalsvillkor som föreskriver undantag från den kontraktsrättsliga huvudregeln. I entreprenadavtal finns vanligen villkor varigenom entreprenören kan erhålla tidsförlängning på grund av omständigheter av force majeure-karaktär. AB 04 kap. 4 § 3 är en sådan bestämmelse.s. 14

Föreställningar om störningar

Inledning

1.Det förekommer att en part i en entreprenadtvist påstår att det har förekommit ”störningar” i entreprenaden. Eftersom det i entreprenadbranschen saknas en allmänt accepterad definition av störningar är parts påstående om att det har förekommit ”störningar” – i avsaknad av förtydligande – oklart.s. 14

2.Typiskt sett är det entreprenören som i egenskap av kärande har ett intresse av att påstå att det har förekommit ”störningar”.s. 14

3.Ett påstående om ”störningar” kan ta sikte på omständigheter som entreprenören anser har haft en negativ påverkan på arbetena. Det kan också avse en konkret påverkan på arbetena eller konsekvenserna därav. I litteraturen används ordet ”störning” på ytterligare andra sätt, exempelvis som samlingsterm för förhållanden som regleras av vissa bestämmelser i AB 04.s. 14

4.I detta avsnitt ska undersökas vilka föreställningar om ”störningar” som förekommer i entreprenadbranschen. Detta sker genom en redovisning av dels förklaringar om ”störningar” i litteraturen, dels påståenden om ”störningar” is. 14

5.155 entreprenadtvister. Av framställningen framgår att det finns ett behov av att förtydliga språkbruket.s. 14

6.I avsnitt 4.3.2 redovisas vilka föreställningar om ”störningar” som kommer till uttryck i den entreprenadrättsliga litteraturen. Därefter behandlas i avsnitt 4.3.3 vilka påståenden om ”störningar” som förekommer i underrätterna. Sammanfattande reflektioner finns i avsnitt 4.3.4.s. 15

7.I detta avsnitt 4.3 avses inte med ”störning” sådana förhållanden som angetts i avsnitt 1.1. Vad som närmare avses med påståenden om ”störningar” i litteraturen eller i entreprenadtvister varierar, enligt vad som framgår av texten.s. 15

Entreprenadrättslig litteratur om störningar

1.Det finns en handfull texter i vilka det görs ansatser att tydliggöra vad som enligt författaren eller författarna utgör en störning. Texterna är skrivna av Johansson, Schedin och Sjöström, Gentele respektive Olsson och behandlas här.s. 15

2.Författarna har olika uppfattningar om vad som är en störning. Johansson avser med störningar ”varje företeelse som medför att planerat utförande av entreprenadavtalet inte kan genomföras utan förändring”. Schedin och Sjöström menar att det kan förekomma en stor mängd situationer då entreprenören ”upplever sig störd” och att den gemensamma nämnaren för dessa situationer ”är att det rör sig om förutsättningsförändringar i entreprenaden, som kort sagt innebär att entreprenören inte kan bedriva sina kontraktsarbeten på det sätt som var planerat”. Gemensamt för Johansson samt Schedin och Sjöström är dels att störningar är företeelser som inte överensstämmer med vad entreprenörens förutsatt, dels att effekten av störningar är att entreprenören inte kan utföra sina arbeten på planerat sätt.s. 15

3.Olsson anser att störningar vanligen används som beteckning på antingen vissa preciserade händelser eller en självständig företeelse, vilken inte definieras i AB 04 eller ABT 06. Enligt honom är den ”numera gängse synen” att en ”störning är en självständig händelse”, med vilket han avser att det är ett eget fenomen och inte enbart en retorisk samlingsbeteckning för en grupp händelser. Han förklarar störning som ”allt det som uppstår som indirekt konsekvens av det som utgör ÄTAarbete eller hinder eller väsentlig rubbning; såsom omställningstider, omdisponeringar av maskiner och personal, löpande effektivitetsförluster, produktionsbortfall etc. som en konsekvens av något på beställarens sida som ändrat förutsättningarna för arbetenas utförande men inte passar in under någon förekommande definition eller reglering”. Störningar kan också vara ”omständigheter som uppstår i entreprenaden men i sig inte passar in i någon 156 förekommande definition överhuvudtaget, men påverkar arbetet”. Det är inte fråga om ”någon enskild konkret händelse i sig”.s. 15

4.Med Olssons synsätt är störningar konsekvenser av ÄTA-arbete, hinder och väsentlig rubbning som inte definieras eller regleras i AB 04 eller ABT 06. Vad som avses synes vara indirekta konsekvenser som består i att entreprenörens arbete inte kan utföras som planerat och som i förlängningen orsakar effektivitetsförluster.s. 16

5.Samtidigt som Gentele anser att störningar normalt avser ”olika förutsättningsförändringar i en entreprenad som beställaren svarar för och som kan leda till att en entreprenör drabbas av effektivitetsförluster” har han använt störningar som ”en samlingsterm för att beteckna 1) ÄTA-arbeten (beställda såväl som likställda; se 2:3 AB 04 och 2:4 AB 04), 2) hinder orsakade av beställaren (4:3 p. 1 AB 04 och 5:4 AB 04), 3) förtida ibruktagande (5:2 AB 04), och 4) forcering (beställd forcering såväl som forcering föranledd av att beställaren inte medgett berättigad tidsförlängning, 4:6 AB 04)”.s. 16

6.Såväl Olssons som Genteles synsätt medför att vad som är en störning är direkt beroende av innebörden av bestämmelserna i AB 04. Olsson menar att störningar är indirekta konsekvenser av vissa omständigheter, vilka inte omfattas av någon reglering (inte heller AB 04). Gentele anser i stället att störningar är omständigheter som regleras av vissa specifika bestämmelser i AB 04.s. 16

7.Johansson redogör relativt utförligt för hur störningar kan uppkomma. Han betonar att störningar hänger samman med entreprenörens planering av entreprenaden, eftersom det är fråga om företeelser som orsakar ändringar av planerat utförande. Planeringen av en entreprenad sker vanligen löpande under entreprenadens gång och blir successivt allt fastare. Om det sker en påverkan på entreprenörens planering ska denna bedömas utifrån den planering som föreligger vid tidpunkten för påverkan.s. 16

8.Enligt Schedin och Sjöström medför störningar typiskt sett att entreprenören drabbas av effektivitetsförluster. Något som uppmärksammas av såväl Johansson som Gentele är att optimal effektivitet aldrig kan uppnås på en arbetsplats. Att exempelvis fikaraster drar ut på tiden, personal förflyttar sig mellan olika platser eller datorer startas upp vid dagens början medför att det alltid föreligger viss mängd ”arbetsplatstillskottstid”. Detta är känt för entreprenören och något som denne bör ta hänsyn till i sin planering, genom beaktande av olika erfarenhetsvärden. De effektivitetsförluster som orsakas av störningar är andra än de som alltid förekommer i ett projekt (relaterat till en fiktiv optimal effektivitet).s. 16

9.157s. 16

10.Typiska effektivitetsförluster som orsakas av störningar är enligt Schedin och Sjöström sådana som uppkommer som ett resultat av att yrkesarbetare måste avbryta sina arbeten, invänta nya besked från arbetsledningen och sedan återuppta arbetet, fast med nya metoder. Sådan påverkan på arbetena förhindrar effektivitetsvinster som uppstår när ett enskilt arbetsmoment utförs upprepade gånger. Med detta synsätt omöjliggör alltså en störning effektivitetsvinster som annars hade uppkommit.s. 17

11.Schedin och Sjöström anser att kostnader på grund av störningar kan bero på en stor mängd ÄTA-arbeten eller avvikande kontraktsförutsättningar. Kostnader som orsakas av störningar kallas av Johansson för störningskostnader. Störningskostnader är merkostnader, dvs. tillkommande kostnader för att utföra föreskrivet arbete. Gentele delar upp kostnader som orsakas av en störning i direkta kostnader och följdkostnader. Med direkta kostnader avses kostnader ”som en störning under alla förhållanden åtminstone måste innebära”. Följdkostnaden är den totala kostnaden med anledning av störningen, med avdrag för direkta kostnader. Bedömningen av vilka kostnader som är direkta kostnader blir således avgörande för vilka kostnader som är följdkostnader. Syftet med distinktionen mellan de två kostnadsslagen tycks vara att möjliggöra argument för ett sänkt beviskrav för orsakssamband och existensen av följdkostnader.s. 17

12.Enligt Johansson leder krav på ersättning grundade på påståenden om störningar ofta till tvist mellan parterna. Ett skäl till detta kan vara att entreprenörens beräkning av kravet är schematisk. En schematisk beräkning kan exempelvis bestå i en jämförelse mellan faktisk kostnad och kalkylerad kostnad för utförandet av entreprenaden. Det kan också vara fråga om beräkningar som utgår från schabloner av olika slag. Beställaren är ofta skeptisk till denna typ av beräkningar eftersom ”[d]e ger intryck av att vara ett sätt för entreprenören, att justera ett dåligt ekonomiskt utfall för entreprenaden till ett vinstgivande sådant.” Ett annat skäl till att det uppstår tvist kan vara att entreprenörens krav på ersättning är högt. Motsvarande kan antas gälla också krav på tidsförlängning.s. 17

13.Gemensamt för de föreställningar om störningar som förekommer i den undersökta entreprenadrättsliga litteraturen är (på ett övergripande plan) att störningar är oförutsedda omständigheter som medför att entreprenören inte kan utföra sina arbeten på planerat sätt. 158s. 17

Påståenden om störningar i entreprenadtvister

1.Påståenden om störningar i entreprenadtvister kan vara av olika slag. Entreprenören kan ange förekomsten av störningar som grund för krav på tillkommande ersättning eller tidsförlängning. Om entreprenören inte preciserar vilka faktiska omständigheter denne hänför till sitt påstående om störningar, kan det ifrågasättas om denne med tillräcklig tydlighet har åberopat vilka rättsfakta som ligger till grund för kravet. Om entreprenören preciserar vilka omständigheter som ligger till grund för kravet och benämner dessa som ”störningar”, är benämningen antingen en klassificering eller ett retoriskt grepp. Påståenden om störningar kan också vara en del av en parts övergripande narrativ om genomförandet av entreprenaden, utan att de omständigheter som benämns som störningar åberopas som rättsfakta.s. 18

2.Eftersom det saknas en etablerad definition av störningar kan det i avsaknad av förtydliganden vara svårt att förstå den närmare innebörden av ett påstående om störningar i entreprenadtvister. Det kan antas att ordet ibland används just för att det saknar en bestämd innebörd. Parten kan då själv välja vilken innebörd denne lägger i ett påstående om störningar, utan att detta nödvändigtvis klargörs gentemot motparten eller domstolen.s. 18

3.För att ge en bild av hur parter och domstolar refererar till störningar ges nedan en översikt av vad som anförs om störningar i vissa underrättsdomar.s. 18

4.Som anförts i avsnitt 1.8.2 förekommer ordet ”störning” i 17 av de 37 underrättsdomar som anges i avsnitt 1.8.5. I tabellen nedan redovisas kortfattat vad som i 13 av de 17 fallen har benämnts som en störning.s. 18

5.I kolumnen ”Nummer” anges ett löpnummer. I kolumnen ”Mål” anges domstol, målnummer och domsdatum för den dom där referensen till ”störningar” återfinns. I kolumnen ”Beskrivning” redovisas kortfattat vad som benämnts som en ”störning”.s. 18

6.159 Som framgår av beskrivningarna i tabellen förekommer uttrycket ”hinder och störningar” flera gånger. Det kan bero på att detta tycks vara en vanligt förekommande rubrik i byggmötesprotokoll och att parterna (eller domstolen) hänför sig till vad som angetts under denna rubrik i protokollen. Det kan också vara så att parternas språkbruk påverkas av förekomsten av rubriken och att ”hinder och störningar” därmed blir ett uttryck som används även i andra sammanhang än på byggmöten.s. 18

7.I vissa domar refererar ”störningar” till faktiska förhållanden som i vissa fall kan ge entreprenören rätt till tidsförlängning (eller någon annan rättsföljd). I andra domar kan det i påståendet om störningar ligga ett implicit ställningstagande om att beställaren ska svara för störningarnas konsekvenser. Utifrån de undersökta 162 domarna finns inte stöd för uppfattningen att störningar alltid eller ofta är en benämning av förhållanden som beställaren ansvarar för.s. 12

8.Av beskrivningarna i tabellen går att utläsa att påståenden om störningar kan ta sikte på olika typer av omständigheter. Nedan redovisas tre av fallen från tabellen där entreprenören påstod att det hade förekommit störningar. Exemplen syftar till att illustrera att påståenden om störningar i entreprenadtvister kan ta sikte på olika typer av omständigheter.s. 13